Mobila trygghetslarm

Den här beskrivningen är generell och innehåller funktioner som kan användas oavsett om den enskilde lämnar samtycke eller inte. Det mobila trygghetslarmet bärs av den enskilde i form av ett halsband, armband, en skosula eller bälte. Vanligast är halsband eller armband.

Lokalisering

Positionen hittas med hjälp av satelliter och mobilnät. Lokalisering kan aktiveras på olika sätt.

• Genom att användaren trycker på en knapp, ett så kallat aktivt larm. Den enskilde behöver då förstå enhetens funktion och klara av att aktivera enheten genom att trycka på knappen.
• Genom att den enskilde lämnar ett förutbestämt område, ett så kallat passivt larm. Det förutbestämda området kan kallas geografisk trygghetszon, staket, säkerhetszon eller geofence. Det kan vara ett närområde eller bostadskvarter. En geografisk trygghetszon informerar mottagaren när den enskilde lämnar hemmet, går utanför närområdet eller är på väg till en osäker plats som till exempel en motorväg. Områdets gränser markeras på en karta i tillhörande IT-system för det mobila trygghetslarmet.
  

Larmet som skickas kan exempelvis vara ett telefonsamtal från trygghetslarmet, ett e-postmeddelande eller sms/ notis via en app. Mottagare av larmet kan vara en funktion i en hemtjänstgrupp, särskilt boende eller larmgrupp. En del leverantörer kan agera mottagare via en larmcentral och i sin tur ringa upp förbestämda personer. Funktionerna varierar mellan leverantörer beroende på avtalet mellan kommunen och leverantören.

Via larmet och med hjälp av satelliter och mobilmaster går det att (med ett tiotal meters exakthet vid bra täckning) se var den enskilde befinner sig. Byggnader, höga berg eller träd kan störa signalen och påverka positionsangivelsen med flera hundra meter. Om personen som har larm saknas kan verksamheten se var användaren befinner sig utan att larmet har lösts ut. Mobila trygghetslarm är ett hjälpmedel och fungerar inte som en garanti för säkerhet.

Vilka juridiska förutsättningar finns?

Genom att fastställa målgrupp och syfte med insatsen samt utreda legala förutsättningar ges svar på hur mobila trygghetslarm förhåller sig till lagrum, beviljande av insatser och samtycke.

Mobila trygghetslarm som en omsorgstjänst

Socialtjänstlagen är den lagstiftning som ger kommunerna stöd för att erbjuda enskilda personer mobila trygghetslarm.

Bistånd i form av omsorgstjänster enligt socialtjänstlagen ska tillgodose enskildas behov. Verksamheten ska bygga på respekt för enskildas självbestämmande och integritet. Så långt det är möjligt ska enskilda kunna välja hur stöd och hjälp ges och insatserna ska utformas tillsammans med den enskilde.

Regeringsformen reglerar bland annat enskildas skydd mot övervakning eller kartläggning från det allmänna av personliga förhållanden. Grundlagsskyddet finns i RF 2:6 2 stycket: ” Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden”.

Bistånd och mobila trygghetslarm

En ansökan om bistånd till mobilt trygghetslarm hanteras oftast via traditionell handläggning där en utredning och bedömning av behovet görs innan beslut om bistånd (eller avslag) fattas. Om kommunen beslutat införa förenklad handläggning av den här formen av bistånd görs ingen utredning eller individuell bedömning av behovet utan beslut om bistånd fattas direkt. Vid förenklad handläggning ska den enskilde alltid informeras om rätten att få sin ansökan utredd, behovsbedömd, hur man kan påverka utförandet samt hur uppföljningen görs.

Samtycke enligt socialtjänstlagen

Det finns inga särskilda krav på hur ett samtycke ska vara utformat. Samtycke till biståndet och genomförandet av insatsen kan alltså vara både skriftligt och muntligt. När en enskild ansökt och fått bistånd till insatsen kan det anses att den enskilde samtyckt till insatsen. När insatsen därefter ska verkställas/genomföras ska stödet utformas tillsammans med den enskilde. Att denne samtycker till utformningen och de åtgärder som kommer vidtas bör dokumenteras i socialtjänstjournalen. Detta blir särskilt viktigt om utformningen av omsorgen innehåller ett digitalt utförande i form av mobilt trygghetslarm.

Dokumentera även att mindre ingripande åtgärder som erbjudits men nekats av den enskilde alternativt att sådana inte finns i omsorgsutbudet och att den enskilde accepterat det.

Samtycke enligt Dataskyddsförordningen (GDPR)

Det krävs inget samtycke från den enskilde för behandling av personuppgifter i socialtjänstens verksamheter, varken vid handläggning av ärenden eller genomförande av insatser om den enskilde sagt ja till själva insatsen. Den enskilde har ingen rätt att motsätta sig behandling av personuppgifter men kan motsätta sig/tacka nej till insatsen/genomförandet.

Vad ska göras innan det fattas beslut om mobila trygghetslarm?

Innan kommunen fattar beslut om att införa mobila trygghetslarm är det viktigt att göra en behovs- och nyttoanalys samt tänka på informationssäkerheten.

Läs om hur du gör en behovanalys och säkrar informationen.

Behovsunderlag och behovsanalys välfärdsteknik

Informationssäkerhet välfärdsteknik

Längre ner på sidan om Behovsunderlag går det även att läsa om vad nyttoanalys innebär och om verktygen som går att använda för att beräkna nyttor.

Förslag på beslutsformuleringar

• Att mobila trygghetslarm ska införas som digital lösning för insatserna aktivitet och ledsagning.
• Att ge uppdrag till verksamheten att ta fram och fastställa nödvändiga processer och rutiner för verkställighet och utförande av mobila trygghetslarm.

Exempel Tjänsteskrivelse underlag beslutsformulering, Västerås kommun (PDF)

Hur kan mobila trygghetslarm planeras och införas?

Vid planering och införande av mobila trygghetslarm är juridik, upphandling samt arbetssätt och organisation viktiga moment att inkludera i processen.

Planera, införa och förvalta välfärdsteknik

Upphandling

Att tänka på vid upphandling av mobila trygghetslarm:

• Besluta om de mobila trygghetslarmen enbart kommer att användas för enskilda som kan larma själva eller om det mobila trygghetslarmet också ska användas för att lokalisera enskilda med kognitiv funktionsnedsättning. Detta beslut påverkar kravställningen i upphandlingen.
• Ställ utmanande men realistiska krav på tekniken, utgå från en aktuell marknadsanalys.
• Laddningsförfarandet och batteritiden kan skilja mellan olika produkter. Säkerställ att produkten motsvarar verksamhetens behov.
• Design och användarvänlighet är viktigt, båda delarna bör utvärderas av användare. Om användarna tycker att larmet är obekvämt eller fult så är risken att larmet inte används.
• Definiera vilket stöd som önskas av leverantören när det gäller utbildning, konfiguration och support.

Förebered upphandling av välfärdsteknik

Upphandla gemensamt

Några regioners hjälpmedelscentraler har upphandlat mobila trygghetslarm som kommuner kan avropa. En del hjälpmedelscentraler har valt att endast ta emot förskrivningar enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) medan andra har valt att även ta emot beställningar enligt Socialtjänstlagen (SOL). Se över möjligheterna i din region för samverkan.

Arbetssätt och organisation

Klargör nedanstående processer innan start:

• Handlägga, genomföra och följa upp insatsen mobila trygghetslarm. Underlag för bedömningsgrunder och beslut inom lagrum för insatsen (SoL).
• Hjälpa enskilda som är intresserade av trygghetslarm.
• Åtgärda larm från ett mobilt trygghetslarm (larmkedjan).
• Förvalta arbetssätt och arbetsformer, utrustning och IT-stöd för mobilt trygghetslarm.
• Eventuella avgifter för den enskilde.
• Ersättning till utförare, vid behov.

Förutsättningar för att tjänsten ska fungera

För att säkerställa att tjänsten mobila trygghetslarm fungerar så behöver ansvar, roller, organisering och strukturer tydliggöras inom följande områden:

Arbetssätt och arbetsform

Upprätta ett systematiskt och strukturerat samarbete i organisationen mellan handläggare, installationsansvariga, larmmottagare och medarbetare i verksamhetsgrupp som ansvarar för att åtgärda larm.

Gör en individuell och grundlig bedömning och handlingsplan. Om den enskilde har kognitiv funktionsnedsättning kan biståndshandläggarna ta hjälp av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal för att göra bedömning, utprovning och handlingsplan. Biståndshandläggaren gör uppföljning på beviljad insats. Vid behov kontaktas legitimerad hälso-och sjukvårdspersonal igen för ny bedömning.

Kommunens organisation ansvarar för att lokalisera enskilda. Larmgrupp som samarbetar med personal från boendet, hemtjänstgruppen eller nattpatrullen kan vara bra då det är någon som känner den enskilde.

Ett förhållningssätt att ta med sig i riskbedömningen är att det alltid är bättre att få kontakt och få veta vad som hänt och var individen är, än att inte få kontakt. Det behöver inte alltid vara larmpatrullens uppgift utan det kan vara anhöriga, räddningstjänst eller polis.

Utrustning mobila trygghetslarm

• Skapa och besluta om plan för hur larm på grund av lågt batteri ska hanteras och förebyggas. Fungerande batteri är en förutsättning för att kunna lokalisera den enskilde.
• Strukturera och organisera underhåll och lagerhantering för utrustningen. Går det att samordna service och lager med andra hjälpmedel?
• Kontrollera mobiltäckning. Identifiera och planera för områden i kommunen där täckningen är dålig.
• Skapa och besluta om hur tjänsten ska bevakas, så kallad driftövervakning. Vem ansvarar för vad och vilka åtgärder ska göras om tjänsten mobila trygghetslarm inte fungerar? Driftövervakning påverkas av kommunens förutsättningar, om kommunen har egen eller upphandlad larmcentral.

Hur förvaltas mobila trygghetslarm?

För att användningen av mobila trygghetslarm ska fungera efter införandet krävs rutiner i en förvaltningsprocess.

Planera, införa och förvalta välfärdsteknik

Finns det mallar och goda exempel för mobila trygghetslarm?

Goda exempel från kommuner med mobila trygghetslarm.

Karlstad kommun

I Karlstad har kommunen arbetat med mobila trygghetslarm (här kallad GPS-larm) i flera år. I filmen berättar Ann-Sophie Gustafsson, utvecklingsledare och Helena Holmstrand, enhetschef Larm och service om hur Karlstads kommun arbetar med GPS-larm. Längd 16 minuter.

Intervju GPS-larm Karlstad kommun, Youtube

Två kommuner som arbetat med mobila trygghetslarm och där invånarna upplever användningen är Östersund och Nacka.

Östersunds kommun

Med sitt mobila trygghetslarm vågar Stig Zackrisson både gå själv till affären och åka till sin stuga. Längd cirka 2 minuter.

Mobilt trygghetslarm, Östersunds kommun, Youtube

Nacka kommun

Greta Holm, 93 år, har ett mobilt trygghetslarm som hon hyr av Nacka kommun. Det ger henne stor trygghet när hon är utomhus. Längd cirka 1 minut.

Mobilt trygghetslarm, Nacka kommun, Youtube

Dokument och mallar som stöd

Det finns flera kommuner som redan infört mobila trygghetslarm.

Förstudie Mobila trygghetslarm och GPS-positionering, Linköpings kommun (PDF)

Slutrapport E-hemtjänst, Norrtälje kommun (PDF) Pdf, 6 MB.

Riskanalys Borås och Kramfors, Deladigitalt

Bedömning och riktlinjer för att få mobilt trygghetslarm

Riktlinje för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen, Västerås kommun (PDF)

Anvisning för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen, Karlstad kommun (PDF) Pdf, 239 kB.

Rutiner och checklistor

Rutin och checklista, felanmälan och service av mobila trygghetslarm, Linköpings kommun (PDF) Pdf, 145 kB.

Rutin och checklista för att avsluta mobila trygghetslarm, Linköpings kommun (PDF) Pdf, 163 kB.

Handlingsplan och identitetskort, Karlstad kommun (PDF) Pdf, 116 kB.

Stöd för att göra en skyddsrond utifrån ett digitaliseringsperspektiv, Sunt arbetsliv

Informationsmaterial till brukare

Information till brukare om mobila trygghetslarm, Lunds kommun (PDF) Pdf, 741 kB.

Information brukare som blivit beviljad GPS-larm, Kalmar kommun (PDF) Pdf, 152 kB.