Vid planering och införande av inköp online är den lokala bevakningen särskilt viktig. Kontakt bör tas med både kommunens näringslivsansvarig och den lokala marknaden.
Omvärlds- och lokalbevakning
Vid planering och införande av inköp online bör en utredning om förutsättningarna i kommunen göras för att bästa lösningen ska kunna väljas. Att designa tjänsten inköp online är en fråga för fler aktörer. Hur tjänsten utformas beror på hur de lokala förutsättningarna i kommunen ser ut kring geografi, antal tätorter och dess storlek, leverantörsmarknad, strategier kring landsbygdsutveckling och önskad utveckling av socialtjänstens insatser.
Marknadsdialog
Det förändrade arbetssättet påverkar både kommunen och leverantören. Dialog behöver tas med leverantörerna för att uppmärksamma dem på målgruppen äldre och personer med funktionsnedsättning och deras ibland särskilda behov.
Frågeställningar som kan behöva utredas är:
- Vilka tjänster och målgrupper erbjuder dagligvaruleverantörer onlineinköp för?
- Stödjer tjänsterna personer med funktionsvariationer?
- Hur ser betalningsmöjligheter ut?
- Tillkommer det andra kostnader exempelvis för fakturering och plockavgift?
- Hur ser kundernas och kommunens behov av säkerhet och trygghet ut vid exempelvis betalning?
- Erbjuds små förpackningar som passar små hushåll och anpassas efter individuella önskemål?
Kommunens strategier i landsbygdsutveckling
Inom ramen för statlig stöd till landsbygdsutveckling kan ekonomiskt stöd ges till lanthandlare för bl.a hemtransport av dagligvaror. Flera kommuner ger stöd till lanthandlare och servicepunkter och om den egna kommunen gör detta behöver utformningen av inköp online utformas utifrån de förutsättningarna.
Tillväxtsverket ger information om stöd till kommersiella aktörer, exempelvis stöd till dagligvaruhandel på landsbygden.
Service i landsbygder - Tillväxtverket
Designa tjänsten inköp online
Vid införande av inköp online kan vägledningar, riktlinjer och regler för handläggning av bistånd och avgifter behöva revideras. Processen för insaten inköp behöver kartläggas och alla berörda – olika personalkategorier, utförare samt nuvarande och presumtiva brukare - behöver involveras i både kartläggningen av befintlig process och utformningen av den nya tjänsten. En konsekvens och nyttoanalys kan gärna göras av både nuvarande som tänkt arbetssätt.
Om insatsen utformas så att den enskilde får stöd av personal att göra inköpet online och att varorna transporteras hem till den enskilde av leverantören minskar kommunens behov av att göra olika riskalanyser för att man övertagit delar av inköpsprocessen. Om kommunen väljer att svara för inköpet och betalningen behöver riskanalyser göras för att hantera inloggningsuppgifter och lösen samt betalning med kontanter eller den enskildes bankkort. Detta slipper man om den enskilde ges stöd att göra inköpet. En rutin kan behöva tas fram så att lösen till epostadresser, e-legitimationer mm för att beställa varorna förvaras säkert av den enskilde och att personal inte har tillgång till dem.
När tjänsten inköp online är utformad och processen beslutad ska det nya arbetssättet introduceras för berörda personal som behöver förstå varför, vad och hur olika aktiviteter ska göras och av vem. Biståndshandläggare ska kunna förklara för enskilda, hemtjänstpersonal ska kunna informera och utföra insatserna. Den enskilde ska känna sig trygg med sättet att få tjänsten utförd på och behöver vara med i utformningen av insatsen och ge möjlighet att testa inköp online. I en omställningsprocess behöver socialtjänsten ha respekt och acceptans för eventuell osäkerhet kring inköp online.
I utredning inför beslut om stöd för inköp av dagligvaror behöver tid läggas på informera och förklara vad det innebär att göra inköpet online. Informationen kan underlättas med olika former av stödmaterial till den enskilde och eventuella anhöriga. All berörd personal behöver också vara insatta i hur inköp-online fungerar så att stöd kan ges till brukaren. Uppföljning och utvärdering av insatsen bör ske kontinuerligt av både biståndshandläggare och utförare.
Hemleverans
Vid inköp online där marknaden sköter hemleveransen behöver kommunen inte svara för transporten längre. Om marknaden av olika skäl inte kan ombesörja hemleveransen behöver kommunen svara för den insatsen. Det innebär då en kostnad som kommunen har rätt att ta betalt för. Bedömningen av den kostnaden kan då ställas mot de tidigare kostnader den enskilde haft för hemtransport av dagligvarior exempelvis för bussbiljett eller bil.
Kommunens rätt att ta ut avgift
Hur och när avgifter kan tas ut av kommunen i samband med insatser och vid kommunal hälso- och sjukvård regleras i socialtjänstlagen (SoL) 8 kap och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 17 kap § 8 samt genom kompletterande föreskrifter i socialtjänstförordning, 6 kap.
Kommunen får ta ut skäliga avgifter som inte överstiger självkostnaderna för hemtjänst. Det innebär att det kan finnas olika avgifter för omsorg och för olika serviceinsatser såsom hjälp med städning, trygghetslarm, matdistribution, tvätt, dagligvaruinköp och matlagning i hemmet.
Kommunen har, inom vissa i lagen angivna ramar, rätt att själv bestämma grunderna för avgiftssystemets utformning, vilket enligt förarbetsuttalanden ger utrymme för kommunerna att differentiera avgifterna på grundval av den enskildes ekonomiska villkor (prop. 1979/80:1 s. 547).
De begränsningsregler som gäller vid bestämmande av avgifternas storlek är att avgifterna ska vara skäliga, inte överstiga kommunens självkostnader samt att de – tillsammans med sådana kommunala vårdavgifter som anges i 17 kap avgifter 8§ första stycket 1 och 2 hälso- och sjukvårdslagen – inte får uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov. Begreppet självkostnad anses ha samma innebörd som i 6§ kommunallagen (2017:725). Regleringen i 8 kap. 2 § socialtjänstlagen gäller oavsett om tjänsten lämnas som bistånd eller inte.
Förbehållsbeloppet är en lägsta nivå på vad den enskilde har rätt att förbehålla sig av sina egna medel för att täcka normala levnadskostnader. Minimibeloppet är ett schablonbelopp som avser s.k. normalkostnader och inte den enskildes faktiska levnadskostnader. Beloppet har i huvudsak beräknats med ledning av uppgifter från Konsumentverket. Uppgifterna beräknas årligen och redovisas i januari. Socialstyrelsen kommer årligen ut med ett meddelandeblad som klargör det schabloniserade minimibeloppet.
Kommunen kan besluta om att högre förbehållsbelopp ska gälla i kommunen men den enskilde kan alltid ansöka om utökat förbehållsbelopp/individuellt tillägg på grund av fördyrande levnadsomkostnader
Vid införande av inköp online kan en översyn behöva göras av vilka avgifter som sedan tidigare tagits ut för hemtjänstinsatsen inköp av dagligvaror och om dessa kan behöva revideras vid en förändring till inköp online.
Om kommunen tidigare inte tagit ut en avgift för arbetsintsatsen inköp och/eller hemtransport av livsmedlen bör detta åtgärdas. Detta för att kommunala tjänster via subventioner inte får konkurrera med privat bedriven verksamhet.
Eva Sahlén