Frågor och svar om digitala lås

Digitala lås är efter genomförd utbildning enkla att montera. Beroende på vilket lås det är och hur förutsättningarna ser ut tar det ca 30 minuter. Det gamla låset sparas för att kunna sättas tillbaka när den enskilde inte längre har behov av digitalt lås. Modellkommunernas rekommendation är att förvara låset hos kommunen för att inte riskera att det slängs/tappas bort.

Nej, det blir ingen åverkan på dörren då det digitala låset ej kräver några extra skruvhål vid installation.

Nej, låscylindern byts inte. Det innebär att den ursprungliga nyckeln kan användas som vanligt.

Det kan vara problem om dörren är för gammal, skev eller har stora glaspartier etcetera. Om den enskilde har ett eget digitalt lås är det heller ej möjligt att installera. Detta är dock ovanligt och digitala lås fungerar på mer än 95 % av alla dörrar.

Flera kommuner har en teknikgrupp eller tekniker som är specialiserade på att installera välfärdsteknik. Teknikgruppen är specialiserad på välfärdsteknik och ansvarar för all installation, service och avinstallation.

Nej, det behövs ingen SOL-insats för installation av digitala lås. Digitala lås sätts i regel endast upp om den enskilde har stöd av hemtjänst och/eller ett trygghetslarm.

Det digitala låset/nyckeln drivs av specialbatterier med lång hållbarhet som påverkas av hur frekvent dörren öppnas. Det kan vara allt mellan 6-12 månader. Låssystemet signalerar i god tid innan det är dags att byta batteri. Batteribytet är enkelt och kan göras av medarbetare från kommunen, i de flesta fall sker detta av hemtjänstpersonalen.

En grov uppskattning är att man kan montera omkring 400-600 lås per heltid per år. Det vill säga det tar två heltider ett år att sätta upp 1000 lås.

Det finns flera olika funktioner för digitala lås men gemensamt är att behörighet och lösenord till att använda digitala lås är personlig och fungerar endast tillsammans med en godkänd mobiltelefon eller digital nyckel. Det går aldrig att låsa upp en dörr med enbart ett lösenord. En borttappad eller stulen telefon/nyckel kan enkelt spärras, liksom användarnamn och lösenord. Allt detta bidrar till att digitala lås har högre säkerhet än fysiska nycklar.

Nej, endast behöriga medarbetare från kommunen kan öppna låset.

Då spärras dessa omgående och blir helt obrukbara. Till skillnad från vanliga nycklar där låset måste bytas om en nyckel försvinner. Här kan det vara en fördel om kommunen har ett MDM-verktyg för att spärra telefoner/funktioner på distans.

För att öppna en dörr utrustad med digitalt lås krävs varken nätspänning eller mobiltelefontäckning. För att öppna dörren med telefonen används Bluetooth/digital nyckel.

Nej, då digitala lås är ett arbetsverktyg för medarbetarna tillhandahålls dessa kostnadsfritt för den enskilde.

Kommuners kostnader skiljer sig åt beroende på val av leverantör, avtalstid, organisation med mera. Men nedanstående bör kommunen reflektera över och försöka uppskatta en kostnad kring.

• Köp/hyra av digitalt lås till den enskilde
• Köp/hyra av digitalt lås för entré (port till flerfamiljshus)
• Personella resurser (larmtekniker, systemförvaltare, projektledare med mera)
• Mjukvara inkl. drift-, support och licenskostnader
• Utbildning
• Mobiltelefon
• Upphandlingskostnader

Ur ett försäkringsperspektiv är det viktigt att befintligt skalskydd på fastigheten lämnas intakt vid installation av ett digitalt lås. Vid upphandling behöver det därför ställas krav på att låsen kan installeras utan att påverka befintligt skalskydd och försäkringar, både gällande port/entrédörrar och bostadsdörrar.

Då återställer kommunen låset till samma skick det var innan vredet byttes. Tänk på att demontering oftast tar lika lång tid som en installation.

Modellkommunernas erfarenheter är att oerhört få tackar nej till digitalt lås (rör sig om ett fåtal per kommun). De som var tveksamma kontaktades för att höra om eventuell oro och funderingar som därefter bemöttes och i många fall ledde till en installation. Oavsett är det viktigt att ha en rutin för hur nyckelhanteringen ska ske om den enskilde tackar nej.

Även om kommuners erfarenheter är att digitala lås har en hög driftssäkerhet behövs en rutin som anger vad medarbetarna ska göra om det inte fungerar. Gemensamt för modellkommunerna är att de samlar in en fysisk nyckel som förvaras i respektive hemtjänstgrupp. En del av modellkommunerna använder digitala nyckelskåp för att säkerställa säkerhet och spårbarhet även till de fysiska nycklarna.

De kommuner som har detta har gett behörighet så att även externa utförare kan nyttja digitala lås.

Ja, det är önskvärt att det finns en systemansvarig då det är en hel del att tänka på både inför införandet men även vid förvaltning. En av de mest tidskrävande uppgifterna rör behörighetsadministration som bör vara genomtänkt för att fungera bra. Anställda börjar, slutar, byter avdelning med mera och detta behöver följa en tydlig process.

Detta beror på om kommunen använder delade eller personliga telefoner/nycklar. Oftast får personalen behörighet till ett organisationsträd med behörighet till de enskilda som hör till en särskild verksamhet. Vissa verksamheter har dock många brukare kopplade till sig om det exempelvis är hemtjänst nattetid, vilka ofta har stora upptagningsområden. Ett tips är att sätta samma struktur som verksamhetssystemet har.