Sveriges kommuner arbetar med flera insatser för att skapa en säkrare trafik genom till exempel nollvisionen och trafiksäkhetslyftet.

Varje dag skadas människor i trafikolyckor. Nollvisionen är grunden för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige och har som mål att ingen ska skadas allvarligt eller dö i trafiken.

Insatser för säkrare trafik

Vad kommunerna gör har stor betydelse för samhällets möjligheter att lyckas med nollvisionen. Nedan listas några insatser som kommunerna kan göra för att på sikt skapa en säkrare trafik.

• Genomföra kommunala trafiksäkerhetsrevisioner
• Ta fram ett kommunalt trafiksäkerhetsprogram
• Införa rätt hastighetsgränser i tätorterna
• Genomföra åtgärder för ökad trafiksäkerhet i gatumiljön
• Genomföra effektiva åtgärder för underhåll av vinterväglag och barmark
• Trafikplanera och stadsplanera för en säkrare trafik
• Ställa trafiksäkerhetskrav på egna och upphandlade fordon och transporter
• Samarbeta med polisen kring trafikövervakning
• Föra en dialog med intressenter, medborgare och näringsliv.

Kommunala trafiksäkerhetsprogram

Trafiksäkerhet har stor betydelse för människors vilja att röra sig i staden, inte minst för barn och äldre. Genom att förbättra trafiksäkerheten förbättrar man livskvaliteten för stadens medborgare. Kommunerna har under många år gjort flera förbättringar av trafikmiljön och det finns idag stor acceptans hos allmänheten för lägre hastigheter i staden.

Ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete förutsätter också att trafiksäkerhetsfrågorna är väl förankrade i kommunens ledning och även integrerade med den övriga stadsplaneringen. För att stödja kommunerna har SKR tagit fram en inspirationsskrift om kommunala trafiksäkerhetsprogram.

Kommunala trafiksäkerhetsprogram Länk till annan webbplats.

Skydd mot fordonsattacker

Under senare tid har Europa drabbats av ett antal terrorattacker i stadsmiljö, där fordon använts som vapen. I en skrift från SKR ges därför stöd och vägledning för utarbetande av en lokal strategi för skydd mot fordonsattacker i stadsmiljö.

Skydd mot fordonsattacker i stadsmiljö Länk till annan webbplats.

Trafiksäkerhetslyftet, kommunens stöd i trafiksäkerhetsarbetet

Trafiksäkerhetslyftet är ett stöd till kommunens systematiska arbete med trafiksäkerhet. Oavsett kommunens storlek eller hur långt arbetet med trafiksäkerhet har kommit ger trafiksäkerhetslyftet stöd på både grundläggande och mer avancerad nivå.

Ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete utgår från systematik och ständiga förbättringar. Ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete är att arbeta långsiktigt. Det är ett målstyrt arbetssätt som innebär att formulera mål utifrån nuläge och önskat läge.

Vad ingår i Trafiksäkerhetslyftet?

I Trafiksäkerhetslyftet ingår stödmaterial som består av ett formulär för självbedömning, en handledning för en dialogbaserad genomförandeprocess och åtta olika teman med tillhörande förslag på hjälpande aktiviteter.

Formulär för självbedömning

Formuläret är i excelformat. Det kan användas för sig självt eller som en del i en dialogbaserad process för Trafiksäkerhetslyftet där kommunens trafiksäkerhetsarbete ses över i dialog med berörda tjänstepersoner och politiker.

Formulär för självbedömning (xlsx) xlsx, 1 MB.

Handledning för ett dialogbaserat genomförande

I handledningen beskrivs sammanlagt sju möjliga moment för en dialogbaserad genomförandeprocess. Processen kan genomföras i sin helhet eller för valda moment. Den dialogbaserade processen syftar till att skapa en gemensam bild av styrkor och svagheter i kommunens trafiksäkerhetsarbete, vilket utgör grunden för vad kommunen kan arbeta vidare med.

Handledning för en dialogbaserad genomförandeprocess (pdf) pdf, 1 MB.

Tema 1, Organisation, styrning och samverkan

Detta temablad ger stöd för de övergripande förutsättningarna för trafiksäkerhetsarbetet i kommunen, det vill säga sådant som är kommunövergripande och som påverkar kommunens möjligheter att arbeta vidare utifrån de påverkansmöjligheter som finns när det gäller trafiksäkerhet.

Tema 1 i Trafiksäkerhetslyftet (pdf) pdf, 866 kB.

Tema 2, Trafiksäkerhet i fysisk planering

Trafiksäkerhet är en relevant fråga för såväl översiktsplanen som genom hela den kommunala planprocessen. I detaljplanearbetet finns stor potential att inkludera trafiksäkerhet tidigt och kontinuerligt. Det är genom den fysiska planeringen som stadsbyggandet, kvarter, trafiksystem och trafikgenerering formas.

Tema 2 i Trafiksäkerhetslyftet (pdf) pdf, 495 kB.

Tema 3, Trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och trafikreglering

Genom trafikplanering, trafiksäkerhetsåtgärder och trafikreglering har kommuner stor möjlighet att påverka trafiksäkerheten. I praktiken finns ibland ett glapp mellan målen/prioriteringarna och konkret utformning. Det som ganska ofta saknas är stöd för avvägningar och prioriteringar i praktisk trafikplanering i form av systematik på nät- och områdesnivå. Trafiknätsanalysen och livsrumsmodellen som finns i detta temablad kan utgöra utgångspunkt för denna systematik.

Tema 3 i Trafiksäkerhetslyftet (pdf) pdf, 3 MB.

Tema 4, Drift och underhåll

Oavsett om drift och underhåll utförs i egen eller upphandlad regi, har kommunen stora påverkansmöjligheter på kvaliteten. Kommunen kan ställa krav på insatstider och kvalitetsstandard. I slutändan handlar dock kvaliteten på drift och underhåll om att ha tillräckligt med resurser för insatserna.

Tema 4 i Trafiksäkerhetslyftet (pdf) pdf, 166 kB.

Tema 5, Trafiksäkerhet i byggskede

Genom tydliga krav och riktlinjer för arbete på gata kan kommunen se till att dessa krav blir styrande för hur trafiksäkerheten hanteras i byggskeden och vid grävningsarbeten. Andra viktiga aspekter är att se till att ha en process för trafikanvisning (TA-planer) och att arbeta med kontroller och uppföljning. För att bygga kunskap och förståelse hos byggentreprenörerna kan även uppsökande dialog och utbildning av byggentreprenörer vara viktiga insatser.

Tema 5 i Trafiksäkerhetslyftet (pdf) pdf, 171 kB.

Tema 6, Resor i tjänsten och egna transporter

Genom policy och riktlinjer för tjänsteresor kan kommunen som arbetsgivare ställa krav på hur resor i tjänsten ska genomföras. Ofta har resepolicyn fokus på hållbart resande utifrån miljö- och klimatperspektiv, men även trafiksäkerhetsaspekter bör inkluderas. Det kan handla om att välja säkra fordon, att använda cykelhjälm vid tjänsteresor på cykel, att köra inom gällande hastighetsgräns och på annat sätt bete sig trafiksäkert.

Tema 6 i Trafiksäkerhetslyftet (pdf) pdf, 157 kB.

Tema 7, Trafiksäkerhet i inköp och upphandling

Genom att ställa trafiksäkerhetskrav kan resorna och transporterna göras mer trafiksäkra för såväl förare (arbetsmiljöfråga) som för samhället i stort. Kravställandet hos upphandlare och inköpare är den i särklass viktigaste drivkraften för företagens trafiksäkerhetsarbete enligt tidigare studier.

Tema 7 i Trafiksäkerhetslyftet (pdf) pdf, 158 kB.

Tema 8, Påverkansåtgärder

Störst effekt av påverkansåtgärder nås i regel när information och kampanjer kombineras med andra åtgärder. Det kan vara att i samband med ombyggnad, införande av nya hastigheter och i kombination med polisens övervakning.

Tema 8 i Trafiksäkerhetslyftet (pdf) pdf, 162 kB.

Suicidprevention i fysisk miljö

SKR har tagit fram en skrift om hur kommuner kan arbeta med att förebygga suicid genom insatser i den fysiska miljön. Det kan handla om att sätta upp barriärer längs med broar, höga höjder, vägar och järnvägsspår men också om att göra platser mer trygga och attraktiva.

Förebygga suicid i fysisk miljö Länk till annan webbplats.

Skriften är ett inspirationsmaterial för kommunernas arbete och innehåller också goda exempel och erfarenheter från flera svenska kommuner, bland annat Karlskoga, Sundsvalls och Varbergs kommuner.

Fysiska barriärer och trygga miljöer

När en människa befinner sig i en situation som känns outhärdlig kan en fysisk barriär, i form av ett högt broräcke eller en avspärrning omkring ett järnvägsspår, hindra honom eller henne från att genomföra en irreversibel, ibland till och med dödlig handling. Likaså kan trygga och attraktiva miljöer med en naturlig genomströmning av människor bidra positivt.

Ett brett samarbete viktigt

Med denna skrift vill Sveriges Kommuner och Regioner inspirera kommuner till att i större utsträckning beakta risk för suicid i planeringen av den fysiska miljön. Detta kan göras genom att analysera risker för suicid i kommuners befintliga miljöer och i planeringen och byggandet av nya miljöer. För att lyckas med arbetet behöver ansvariga för utveckling och förvaltning av den fysiska miljön involveras. Den kommunala räddningstjänsten, polisen och Trafikverket är andra viktigt samarbetspartners.

Integrera förebyggande arbete

Arbetet tjänar också på att integreras i annat suicidförebyggande arbete som kommunen bedriver, liksom i frågor som handlar om att främja trygghet, säkerhet, god och jämlik hälsa och social hållbarhet.

Kunskapen om hur samhället kan förebygga suicid i fysisk miljö är relativt outvecklad i Sverige. Det saknas föreskrifter och rekommendationer och forskningen är företrädesvis hämtad från andra länder. Flera svenska kommuner har skaffat sig viktig kunskap av att arbeta med suicidprevention i fysisk miljö och deras erfarenheter lyfts fram i den här rapporten.

Förhoppningen är att skriften kan ge motivation och inspiration för de kommuner och andra aktörer som funderar över hur de kan planera och åtgärda den fysiska miljön med syfte att förebygga suicid.