Trafikreglering handlar om lokala trafikföreskrifter, dispenser och tillstånd enligt trafiklagstiftningen.

SKR har tagit fram ett antal publikationer om trafikreglering, bland annat om arbete på väg och flyttning av fordon.

• Gatuarbete i tätort Länk till annan webbplats.
• Utmärkta föreskrifter - en handbok om lokala trafikföreskrifter Länk till annan webbplats.
• Parkeringshandbok - lagstiftning, reglering och tillståndsgivning Länk till annan webbplats.

Bussar och farthinder

I publikationerna nedan, som kan beställas från Trafikverket, finns generella råd och tips om hur farthinder kan utformas utan att de hindrar trafiken:

• Bussar och gupp, utgångspunkter, avsikter och fakta Länk till annan webbplats.
• Bussar och gupp, ett samverkansprojekt Länk till annan webbplats.

Typritningar från Malmö stad

I Malmö har man utvecklat farthindren till ramper på platser med mittrefug. Ramperna har en förhöjning endast före passagen för oskyddade trafikanter. Efter passagen fasas höjdskillnaden ut till noll. Farthindren har fått bra respons från kollektivtrafiken och används numera generellt i Malmö. Även trafiksäkerheten ligger på en god nivå.

• Typ 301 Plan och sektion (PDF) pdf, 48 kB.
• Typ 302 Föreskrifter ramper (PDF) pdf, 118 kB.
• Typ 303 Ramp på gata med stor andel tung trafik, Typ A (PDF) pdf, 58 kB.
• Typ 304 Ramp på gata med normal andel tung trafik, Typ B (PDF) pdf, 50 kB.
• A3-Typ 305 Ramp på gata med liten andel tung trafik, Typ C (PDF) pdf, 39 kB.

Cykling på gångbana

Efter en ändring i trafikförordningen är det numera tillåtet för barn, till och med det år de fyller åtta år, att cykla på gångbana där det saknas cykelbana.

Ändring i trafikförordningen SFS 2014:1044, Notisum (PDF) Länk till annan webbplats.

Husvagnar och husbilar

Reservera plats för husvagn

Det finns ett lokaliseringsmärke om serviceanläggning, H12, som heter Husvagnsplats. Märket anger en anläggning som enbart tillhandahåller platser för fordon med bostadsutrymme. Märket kan användas för att vägvisa till plats där det har anordnats husvagnsplats. Det kan dock inte användas som tilläggstavla till vägmärken, till exempel i kombination med P-märket.

För att reservera en parkeringsplats för husvagn ska man istället använda tilläggstavla T8 med symbolen för släpkärra alternativt symbolen för personbil med tillkopplad släpkärra. Dessa utmärkningar kräver LTF.

Reservera plats för husbil

Det finns numera ett lokaliseringsmärke om serviceanläggning, H28, som heter Husbilsplats. Märket anger en anläggning som enbart tillhandahåller platser för bilar med bostadsutrymme. Märket kan användas för att vägvisa till plats där det har anordnats platser för husbilar. Det kan dock inte användas som tilläggstavla till vägmärken, till exempel i kombination med P-märket.

Det finns nu även en särskild symbol för Personbil klass II. Den används för att reservera en parkeringsplats för husbil. Utmärkningen blir därför som bilden till vänster visar. I vanlig ordning krävs också LTF. Om man inte vill tillåta husbilar på en parkeringsplats kan man istället reservera platsen för personbil klass I. Utmärkning sker genom att använda tilläggstavla med symbolen för personbil tillsammans med texten "Klass I".

Uppställningsregler

Hur man får parkera sin husbil och husvagnsekipage utgår från de beteckningar som finns i lagen om vägtrafikdefinitioner.

Fordon delas in i bland annat motordrivna fordon och släpfordon.

Fordonståg innebär ”ett motordrivet fordon med ett eller flera tillkopplade fordon".

Slutsatsen av detta blir att en bil med tillkopplad husvagn räknas som ett fordonståg.

Parkeringsavgift för husvagn

Trafikregler enligt Trafikförordningen eller lokala trafikföreskrifter (LTF) utgår från enstaka fordon. Grundregeln är därför att man ska betala avgift för både dragfordonet och släpfordonet.

Om avsikten är en annan har kommunen möjlighet att besluta en LTF som tillåter att hela husvagnsekipaget parkeras för samma kostnad som ett enstaka fordon.

Parkera utanför uppställningsplats

Ett fordon får inte parkeras så att det står med något hjul utanför en uppställningsplats eller annan markering som anger var parkering får ske. Detta är en generell regel som finns i 3 kap 49 § trafikförordningen (1998:1276).

Regeln gäller oavsett om det är ett enskilt fordons hjul (till exempel husbil) som står utanför markeringen eller om det är ett husvagnsekipage (fordonståg).

Lokala trafikföreskrifter

Laddplatser

En laddplats innebär att platsen är reserverad för elfordon. Eller som det formellt uttrycks i lagstiftningen, fordon som kan laddas externt med elektrisk energi för fordonets framdrivning.

Det är inte möjligt att införa en laddplats utan att det samtidigt finns anordningar för laddning. Även när laddning inte pågår är det tillåtet att parkera ett elfordon på platsen. För att plats ska vara laddplats krävs ett beslut om lokala trafikföreskrifter, LTF. Det innebär att även på kvartersmark krävs en LTF för att kunna utmärka en laddplats.

Ett stående krav från SKR är att regeringen ska öppna för möjligheten att på allmän plats reservera parkeringsplatser för miljöbilar och bilar som ingår i en bilpool. Skälet till vårt krav är att det finns en stor potential i att minska antalet fordon i trafiken genom dessa åtgärder.

Ett steg i rätt riktning är regeringens beslut om att kommunerna numera kan införa laddplatser.

Elfordon och laddinfrastruktur

Regler för laddplatser

2011 gjordes följande ändringar i lagstiftningen:

• Förordningen om vägtrafikdefinitioner har kompletterats med en definition av laddplats.
• Trafikförordningen 3 kap 54 § har kompletterats med en bestämmelse om uppställningsregler på laddplats.
• Trafikförordningen 10 kap 1 § punkt 7 har utökats med ett mandat att införa LTF för laddplats.
• Trafikförordningen 10 kap 9a § har kompletterats med villkor för beslut om laddplats: SFS 2010:2037.
• Vägmärkesförordningen har kompletterats med en ny symbol för laddplats: SFS 2010:2035.

En laddplats är till för elfordon

En laddplats innebär att platsen är reserverad för elfordon och att anordningar för extern laddning måste finnas vid platsen. Även när laddning inte pågår är det tillåtet att parkera ett elfordon på platsen. Det är inte möjligt att införa en laddplats utan att det samtidigt finns anordningar för laddning.

Villkor för användning av laddplats

Om en kommun väljer att anlägga en laddplats på allmän mark behöver kommunen i regel kunna säkerställa rimlig tillgänglighet till laddplatsen för alla fordon som kan laddas med elektrisk energi. Det kan därför vara aktuellt att reglera är tidsbegränsning, avgiftsplikt och andra villkor för rätten att parkera laddfordon på laddplatsen.

Reglering av laddplats

Ett fordon som står uppställt på en laddplats är ett parkerat fordon och det är därmed möjligt enligt gällande regelverk att föreskriva om tidsbegränsning, avgiftsplikt eller andra villkor för parkering på laddplatsen. Denna tolkning görs av Transportstyrelsen i redovisning av Uppdrag att se över och förenkla vissa regler avseende allmän platsmark.

Storleken på avgifter som tas ut för parkering regleras i Lag (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, mm (KAL - avgiftslagen).

Tättbebyggt område

För att en kommun ska kunna besluta om lokala trafikföreskrifter krävs att det finns en föreskrift om tättbebyggt område och att denna är publicerad i Svensk trafikföreskriftssamling, STFS.

Trafikförordningen ger kommunerna mandat att besluta om tättbebyggt område. Förutsättningen är att beslutet avser ett område med stads- eller bykaraktär, eller jämförbart vägnät och bebyggelse.

Viktigt hur föreskriften utformas

För att kommunerna ska kunna besluta om trafikföreskrifter om tättbebyggt område att föreskriften utformas för ett område som blir tättbebyggt – inte ett antal gator i en tätort.

Flera felaktigt utformade föreskrifter

Vid en genomgång 2015 av STFS konstaterade Transportstyrelsen att 300–400 föreskrifter om tättbebyggt område hade beslutats på ett felaktigt sätt och därmed inte gällde. Konsekvensen av detta blir att inga av kommunens lokala trafikföreskrifter är giltiga och att 70 km/tim gäller på alla gator i tätorten. Mycket pekar på att det nu, 2018, ser betydligt bättre ut men det finns fortfarande föreskrifter med brister. Främst är det brister som hänför sig till att kartor som används för att ange det tättbebyggda området inte är tillräckligt tydliga.

Böterna var inte lagligt grundade

I ett tidigare fall rapporterade polisen in en hastighetsöverträdelse av 50-gränsen. Eftersom det fanns en lokal trafikföreskrift om tättbebyggt område utgick man från att 50 km/tim enligt TrF 3 kap 17 § gällde på platsen.

Vid en senare utredning konstaterades att föreskriften om tättbebyggt område inte var riktigt utformad. Därmed var böterna för överträdelsen inte lagligt grundade.

Utmärkta föreskrifter - en handbok om lokala trafikföreskrifter Länk till annan webbplats.

Parkering av motorcykel

Vanliga frågor till SKR är om en motorcykel får parkeras på gångbana eller om motorcykeln omfattas av parkeringsavgift och var biljetten i så fall ska fästas. Samma bestämmelser gäller i hela landet men tillämpningen kan ibland se olika ut. Nedan redogör vi för fakta och vägledande beslut i syfte att stödja kommunerna till en mer enhetlig hantering av dessa ärenden.

Parkering på gångbana

I Trafikförordningens 3 kap 48 § finns en trafikregel som säger att ”På en gång- eller cykelbana får andra fordon än tvåhjuliga cyklar eller mopeder klass II inte stannas eller parkeras”. Detta innebär att varken motorcykel eller moped klass I får stannas på en gångbana eller cykelbana.

Det är möjligt att genom lokal trafikföreskrift reglera så att detta blir tillåtet, exempelvis om man har en särskilt bred gångbana där det finns utrymme över. En sådan tillåtelse måste märkas ut med vägmärken, och eventuell markering, så att det blir tydligt var undantaget gäller.

Avgiftsbelagd parkering

Kommunala avgiftslagen reglerar kommunernas möjlighet att ta ut avgift för parkering. Lagen säger att ”I den omfattning som behövs för att ordna trafiken får en kommun ta ut ersättning för rätten att parkera …”.

Bestämmelsen innebär att alla trafikanter ska behandlas lika och betala avgift enligt samma villkor. De enda undantag som en kommun kan besluta om gäller för nyttoparkering, boendeparkering eller rörelsehindrade. Det finns inte möjlighet att göra undantag för motorcykel eller moped klass I.

Praxis om biljett på MC

En vanlig invändning mot att betala avgift för motorcykel är att det inte finns någon säker plats att fästa biljetten på. Det finns också en friande dom från Svea hovrätt som går i den riktningen. Domen är gammal och utgår från de juridiska och praktiska förhållanden som gällde då.

Sedan dess har det införts en bestämmelse i Trafikförordningens 3 kap 49a § 2 som innebär att en parkeringsbiljett ska placeras i eller på fordonet.

I en avkunnad fällande dom i Skånska hovrätten konstateras att lagtexten inte anger något undantag för motorcyklar. Rätten inser att det kan finnas problem att fästa biljetten vid parkering med motorcyklar, men hänvisar till att det numera finns olika hjälpmedel som underlättar för mc-förare. Man anger att föraren kan ansluta sig till ett elektroniskt parkeringssystem där sådant finns, alternativt införskaffa en låsbar biljetthållare som numera finns tillgänglig på marknaden.

Alla i en ruta måste betala

När markeringen för uppställningsplats (M24) används i anslutning till avgiftsbelagd parkering, finns det en uppfattning om att parkeringsavgift endast behöver betalas för ett av fordonen som parkeras i rutan. Detta stämmer inte utan avgift måste betalas för alla fordon som parkeras. P-avgiften har ett reglerande syfte och omfattar därför alla fordon.

Plats reserverad för motorcykel

Kommuner som inte vill ta ut parkeringsavgift för motorcyklar och moped klass I kan ordna särskilda parkeringsplatser och reservera dessa för nämnda fordon.

Då ska tilläggstavla T8 med symbolen S7 användas under P-märket. Innebörden av denna symbol är ”Tvåhjulig motorcykel och moped klass I utan sidvagn”. Om fordon med fler hjul ska kunna parkeras krävs en lokal trafikföreskrift som märks ut med lämplig tilläggstavla.

Genom en ändring i trafikförordningen från 2017 är det numera möjligt att tillåta parkering av tvåhjuliga fordon på annat sätt än i vägens längdriktning.

Parkeringstillstånd för rörelsehindrade

Parkeringstillstånd för rörelsehindrade ska utfärdas för fem år. Regeringens beslut är till för att underlätta för brukaren.

SKR får ofta frågor med anledning av att parkeringstillstånd för rörelsehindrade (PRH-tillstånd) numera får gälla i fem år istället för som tidigare tre. Ändringen genomfördes 1 januari 2015.

Regeln i Trafikförordningen innebär att ett parkeringstillstånd ”ska gälla under viss tid, dock längst 5 år”.

Formuleringen innebär att kommunen precis som tidigare kan välja hur länge ett tillstånd ska gälla. Fem år bör dock uppfattas som ett normalvärde när det gäller rörelsehinder som kan anses vara av permanent karaktär. Notera att beslut om annan giltighetstid än fem år endast bör göras av medicinska skäl – alltså att rörelsehindret har en begränsad varaktighet. Att en person har hög ålder är till exempel inte skäl att begränsa tillståndets varaktighet.

Ändring i Transportstyrelsens föreskrifter

Transportstyrelsen har beslutat om vissa ändringar i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2009:73) om parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Viktigaste ändringen består i att bedömningen av väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand bör grundas på samtliga funktionshinders påverkan på förmågan att förflytta sig med eventuella hjälpmedel. Detta till skillnad från tidigare då det var förmågan att förflytta sig till fots som bedömningen skulle utgå ifrån. Det innebär sannolikt att fler grupper med funktionshinder kan bli aktuella för att få ett parkeringstillstånd. Ändringarna trädde i kraft 1 juli 2016.

Betalningsmedel för avgiftsbelagd parkering

Det finns inga bestämmelser i trafiklagstiftningen om vilka betalningsmedel som måste accepteras för betalning av avgiftsbelagd parkering. Beslut om hur avgift för parkering ska betalas behöver inte märkas ut med vägmärken enligt Transportstyrelsens föreskrifter. Däremot ska det anges på platsen hur betalning ska ske. Det framgår av 3 kap 49 a § trafikförordningen (1998:1276) ”Avgift ska betalas på det sätt som anges på platsen och enligt angiven taxa”.

Det finns sålunda juridiskt stöd för att endast acceptera en viss form av betalning om kommunen vill detta. Vad kommunen möjligen kan råka ut för är synpunkter från medborgare som är kritiska mot begräsningen av valet av betalningsmedel.

Svea Hovrätt har i ett avgörande kommit fram till att man kan ingå avtal beträffande vilket betalningsmedel som ska gälla. Villkor kan också ställas om att betalning ska ske på annat sätt än med sedlar och mynt. Detta trots riksbankslagens bestämmelser om att sedlar och mynt är lagliga betalningsmedel och att var och en är skyldig att ta emot sådana som betalning.