Information om kommunala och regionala flygplatser, och hur drönare kan användas inom kommunal och regional verksamhet.

Fakta om flyg

Landets flygplatser delas idag upp i 10 statliga och 32 regionala (icke-statliga, kommunala) flygplatser. Det finns även två privatägda flygplatser.

27 av flygplatserna är utpekade som beredskapsflygplatser och 11 flygplatser, främst i norr, har trafikplikt och upphandlad flygtrafik. Sverige har även 24 godkända helikopterflygplatser och utöver detta finns det omkring 200 mindre flygfält runt om i landet, där det på många håll bedrivs andra flygverksamheter än linjeflyg, till exempel privat- och allmänflyg i olika former.

Trafikplikt

Trafikplikt på Svenska flygplatser är grunden för att skapa tillgänglighet i områden med avsaknad av kommersiella förutsättningar för trafik. Det är tillgänglighetsaspekten som ligger till grund för när staten bedömer vilka som ska beröras av trafikplikt med flyg.

Hela landet ska ha en grundläggande tillgänglighet i enlighet med de transportpolitiska målen. Förutsättningarna för att upphandla flygtrafik till en regional flygplats styrs av EU:s förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen. Av den förordningen följer bland annat att upphandling av flygtrafik kräver ett beslut om allmän trafikplikt för linjen. I Sverige fattas sådana beslut enbart av Trafikverket. Det innebär att en region eller kommun idag inte på egen hand kan upphandla flygtrafik även om kraven för trafikplikt enligt EU:s lufttrafikförordning skulle gå att uppfylla.

Förordning om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen, EUR-lex Länk till annan webbplats.

Trafikverket utreder vart fjärde år vilka flygplatser som ska beröras av trafikplikt och där Trafikverket betalar ersättning till trafikföretag för utförd trafik. Ett nytt sådant avtal gäller för perioden oktober 2023-2027.

Trafikavtal - Bransch, Trafikverket Länk till annan webbplats.

Linjerna med trafikplikt 2023-2027 utifrån Trafikverkets beslut

• Arvidsjaur – Arlanda
• Gällivare – Arlanda
• Hagfors – Arlanda
• Hemavan – Arlanda
• Kramfors – Arlanda
• Lycksele – Arlanda
• Mora – Arlanda
• Pajala – Luleå
• Sveg – Arlanda
• Torsby – Arlanda
• Vilhelmina – Arlanda
• Östersund – Umeå

Driftstöd

De regionala flygplatserna både ägs och finansieras till stor del av kommuner och regioner. Att driva en regional flygplats innebär idag att ägarna i stor utsträckning måste skjuta till driftsstöd. Då måste EU:s regler kring offentligt stöd följas.

Ägarna tillför pengar för att klara verksamheten då ansvaret för att upprätthålla flygtrafiken på de regionala flygplatserna vilar på regioner och kommuner. Att ägarna tillför pengar är en förutsättning för de regionala flygplatserna, då statens driftbidrag urholkats allt mer samtidigt som nya regelverk medfört ökade kostnader.

EU:s gruppundantag (GBER) för stöd till flygplatser inom Europa gör det möjligt att ge offentligt stöd till flygplatser med upp till 200 000 passagerare per år, utan att först få kommissionens godkännande. Det kan till exempel vara driftstöd. Stödet ges med hänvisning till bestämmelserna i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

EU-Kommissionens förordning nummer 651/2014, EUR-lex Länk till annan webbplats.

Statliga flygplatser berörs inte

Statens flygplatser berörs inte av frågan om driftstöd på samma sätt, då de 10 statliga flygplatserna ingår i en koncern och har ett positivt resultat totalt sett. För regionala flygplatser med över 200 000 passagerare per år krävs ett godkännande av EU-kommissionen innan stöd kan ges via ett s.k. SGEI-förordnande. Förordnandet innefattar tjänster som är viktiga för att samhället ska kunna fungera eller för medborgarna.

Tre regionala flygplatser har idag godkända SGEI-förordnanden:

• Sundsvall
• Kalmar
• Skellefteå.

Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet, Regeringen Länk till annan webbplats.

Drönare inom kommunal och regional verksamhet

Tekniken för drönare eller UAS som de även kallas, har kommit långt och det finns i dagsläget en rad olika användningsområden för mindre drönare etablerade inom kommunal och regional verksamhet.

Drönare kan exempelvis:

• skapa förutsättningar för en enklare digital samhällsbyggnadsprocess i allt från insamling av data och planering till skötsel av drift och underhåll.
• användas för nödsituationer att skicka ut hjärtstartare till platser där tiden är avgörande eller där det inte finns någon helikopter tillgänglig eller stötta räddningstjänsten vid brand eller försvunna personer.

Drönare handlar även om elektriska VTOL:s. De är stora som helikoptrar och kan lasta både personer och gods. Möjliga användningsområden är drönarambulans eller drönartaxi för att transportera människor snabbt eller transportera gods till svåråtkomliga områden med långa avstånd eller dåliga vägar.

Skapa förutsättningar för drönare i den fysiska planeringen

Kommuner och regioner måste även börja planera och skapa förutsättningar för drönare i den fysiska planeringen och infrastrukturplaneringen. Det är viktigt att idag börja inkludera frågor kring drönare i kommunens översiktsplan och regionens utvecklingsplan och detta måste sen även kopplas ihop med planeringen av luftrummet.

Regler för drönare

Det finns EU-gemensamma regler för drönare sedan 2021. I reglerna anges att det bland annat måste finnas en drönaroperatör som är ansvarig för alla flygningar. Det har också införts ett drönarkort för alla som flyger med drönare (drönarpilot). Om ni använder eller är i startgroparna att börja använda drönare i er verksamhet finns mer information på Transportsstyrelsens webbplats.

Drönare, Transportstyrelsen Länk till annan webbplats.

Registrera drönaroperatör

För att kunna flyga med drönare måste det finnas en registrerad operatör. Det är endast möjligt att ha en operatör registrerad per organisationsnummer och det finns en e-tjänst för detta hos Transportsstyrelsen.

Registrera drönaroperatör, Transportstyrelsen Länk till annan webbplats.

Handbok för drönare

Vi har tagit fram en handbok för drönare. Handboken är tänkt att hjälpa kommuner förstå hur drönare kan användas i olika verksamheter. Handboken beskriver hanteringen av drönare, vilka krav detta ställer på kommunens organisation samt ger ett övergripande stöd och kunskapsunderlag för chefen, handläggaren och politikern.

Drönare i kommunal verksamhet, handbok Länk till annan webbplats.

Nätverk för dig som jobbar med drönare

SKR samordnar ett drönarnätverk för kommuner och regioner för att stärka kunskapen kring den utveckling som nu sker och hur detta kommer påverka kommuner och regioner framåt. Tillsammans i nätverket kan vi driva utvecklingen utifrån kommuner och regioners specifika förutsättningar och behov.

Nätverket är till för dig som är:

• Utsedd drönaroperatör
• Tjänsteperson inom drönarverksamhet och som använder drönare i verksamheten
• Tjänsteperson som arbetar med planering eller utvecklingsfrågor på kommunal eller regional nivå

Kontakta oss om du vill gå med i nätverket. Använd kontaktformuläret på den här webbsidan och skriv "Drönarnätverk" i fritextrutan.

Webbutbildning kring drönare i kommunal och regional verksamhet

Drönare är inte längre bara för teknikentusiaster – de är ett verktyg som kan göra stor nytta i offentlig verksamhet.

Lär dig det grundläggande kring drönare och upptäck hur du kan dra nytta av dem i ditt arbete.

Utbildningen som SKR har tagit fram tillsammans med Aero EDIH riktar sig till dig som är tjänsteperson i kommun eller region, oavsett om du jobbar med samhällsplanering, miljö, infrastruktur, räddningstjänst, vård och omsorg, skola eller något helt annat.

Utbildningen är kostnadsfri för dig som jobbar inom offentlig sektor, kommuner och regioner och sker online så du kan gå den när det passar dig. Den är kort (ca 1-1,5 timme), informativ och kräver inga förkunskaper.

Anmäl dig till webbutbildningen Länk till annan webbplats.

Stödmaterial skydd mot drönare

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har tillsammans med SKR, Polisen och FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) tagit fram ett stödmaterial som riktar sig till beslutsfattare, chefer och personal som arbetar inom verksamhet som skulle kunna drabbas av incidenter med drönare.

Syftet är att minska risken för samhällsstörningar som kan påverka tillgången på till exempel vatten, el, värme eller information. Materialet kan användas som stöd för att planera, utbilda och förbättra säkerheten och består av tre delar:

• För beslutsfattare – fokus på förebyggande skydd och planering.
• För personal – sex steg för hantering av drönarincidenter.
• För rapportering – mall för dokumentation av iakttagelser

Skydd mot drönare, MSB Länk till annan webbplats.