Här presenteras resultat och statistik från studien SKR Markfakta.

Mark för bostäder

Markpriset utgör fortsatt en relativt liten utgift i bostadsbyggandet. Enkätsvaren visar i likhet med undersökningarna från 2019 och 2022 att det var absolut vanligast att kommuner under 2024 sålde sin mark till ett genomsnittligt pris på högst 2 500 kronor per kvadratmeter.

Den svåra situationen i byggandet har även lämnat ett stort avtryck i detta års enkät och det är tydligt att även försäljningen av mark för bostäder har minskat betydligt från föregående undersökning. Trots detta har över hälften av alla kommuner som besvarat enkäten sålt mark för bostäder under 2024. Tomträtter utgör alltjämt en liten del av kommunernas markförvaltning med fem nya tomträttsupplåtelser under 2024. Försäljningen av mark för en- och tvåbostadshus har ökat sedan förra undersökningen och utgör nu över hälften av alla försäljningar.

Markpriset utgör fortsatt en relativt liten utgift i bostadsbyggandet. Enkätsvaren visar I likhet med undersökningarna från 2019 och 2022 att det var absolut vanligast att kommuner under 2024 sålde sin mark till ett genomsnittligt pris på högst 2 500 kronor per kvadratmeter. I vissa av marktyperna har dock prisbilden ökat en aning från föregående undersökningsår, exempelvis kvm bruttoarea för bostadsrätter i flerbostadshus. 75 procent av de kommuner som svarat anser att markpriset är oförändrat från föregående år. 7 procent anser att priset minskat och de 18 procent som svarat att markpriset ökat anger ökat marknadsvärde på mark och stora kommunala investeringar för att få byggbar mark som huvudorsaker.

Det finns endast ett fåtal markförsäljningar där priset kan anses vara högt. Kommunernas markförsäljning präglas i allt väsentligt av mycket låga priser och endast 15 av 187 enskilda försäljningar skedde med ett belopp över 5 000 kronor per kvadratmeter under 2024.

Det kan jämföras med att den totala produktionskostnaden för flerbostadshus år 2023 i snitt var cirka 42 380 kronor i riket och 48 885 kronor i storstadsområdena per kvadratmeter, enligt SCB:s statistik.

Mark säljs till marknadsvärde

Kommuner ska enligt EU:s statsstödsregler sälja sin mark till det pris marknaden värderar den till. Marken värderas antingen av en oberoende expert eller genom ett öppet anbudsförfarande. Utfallet beror på hur högt marknaden bedömer att slutpriset blir för bostäderna som ska byggas. Markpriserna skiljer sig inte bara åt mellan kommuner, utan också inom kommuner. Utvecklingen under senare år vad gäller markpriser för bostads- och verksamhetsmark har följt den allmänna prisutvecklingen för byggande (byggkostnadsindex) och bör således ses som marknadsmässig.

Under de senaste åren har kritik ibland framförts mot kommunerna gällande att mark som planlagts inte svarar mot marknadens högt ställda krav på attraktiva lägen. Det här bör dock inte vara ett stort problem eftersom planläggning vanligen sker i samverkan med tilltänkta eller möjliga exploatörer. Det bör dock påpekas att mark i attraktiva lägen, till exempel gamla hamnområden, inte sällan är mer kostsamma att bebygga. Det kan handla om marksanering, markstabilisering, angöring av vägar, förebyggande av översvämningar, med mera.

Markanvisningar, markförvärv och särskilda krav

Kommunerna kravställer markförsäljning med målet att hålla byggandet uppe. De krav gällande tekniska egenskaper som ställs, ibland kallade särkrav, är få till antalet och har varit det under alla SKR:s undersökningstillfällen.

Det tveklöst mest förekommande kravet vid markanvisningar och i avtal handlar om krav på byggstart eller färdigställande, ibland kopplat till någon form av sanktion. Utöver krav på att byggherren ska komma igång eller färdigställa projektet inom rimlig tid handlar de två vanligaste kraven om gestaltningsmässiga principer, krav på att bostäderna ska användas som permanentbostäder samt dagvattenhantering.

Tillgång på mark inte bara en kommunal fråga

En tydlig trend är att kommunerna arbetar allt mer aktivt med att tillgodose markåtkomst för bostadsändamål genom att köpa mark. Tre fjärdedelar svarar att kommunen har avsatta medel för markförvärv och över en fjärdedel att de förvärvat mark under 2024. 34 procent av de som svarat att inga markförsäljningar skett under 2024 anger som anledning att det saknas en efterfrågan på mark för bostäder. 32 procent av de som svarat att inga markförsäljningar skett under 2024 anger som anledning att bostadsbyggnation endast har skett på privatägd mark.

I studien ställdes även frågan om det finns tillräckligt med mark för bostadsbyggande utifrån behov och efterfrågan. Över 60 procent svarade att så är fallet. Av dessa bedömde över 80 procent att efterfrågan kommer att kunna tillgodoses på såväl kommunal som privatägd mark. Privatägd mark är således viktig för att kunna tillgodose behovet av nya bostäder. Kommunerna har dock begränsade möjligheter att styra att utbyggnad sker och när den ska ske på mark som inte är kommunal.

Verksamhetsmark

Många kommuner arbetar aktivt med tillgången på verksamhetsmark. Nästan hälften har svarat att kommunen har en markstrategisk planering som omfattar förvärv och försäljning av verksamhetsmark. En fjärdedel svarar att de förvärvat mark och över två tredjedelar svarar att de sålt mark för verksamhetsändamål under 2024.

Utöver pris ställer över hälften av kommunerna andra krav vid försäljning av verksamhetsmark. Över två tredjedelar av kraven gäller byggnadsskyldighet, byggstart och färdigställande. Andra krav kan röra gestaltning, dagvattenhantering och förbud mot vidareförsäljning innan vissa villkor är uppfyllda. Det vanligaste priset per kvm vid försäljningar av verksamhetsmark för industri, handel och kontor ligger under 500 kronor.