1. Förankring och strategisk inriktning

Innan planeringsarbetet påbörjas behöver kommunen skapa en tydlig och gemensamt förankrad uppfattning om sin roll, ansvar och möjligheter i arbetet med laddinfrastruktur.

Det behövs ett tydligt mandat och en gemensam förståelse för laddningsinfrastrukturens betydelse med ett politiskt och organisatoriskt stöd som gör det möjligt att gå vidare. ​

Förslag på aktiviteter

  • Skapa dialog med politik och tjänstepersoner i organisationen.
  • Se över vilka andra interna strategier som angränsar frågan om laddinfrastruktur.
  • Klargör kommunens roll enligt lagstiftning.
  • Identifiera behov av kommunala åtgärder utöver lagstadgade krav.
  • Lyft frågan om markåtkomst; vilka förutsättningar finns i kommunen?
  • Tydliggör ansvarsfördelning och mandat inom kommunen.
  • Identifiera elnätsägare i kommunen och gå igenom nätutvecklingsplaner för att förstå kapacitetsläget och planerade förstärkningar.
  • Identifiera relevanta externa aktörer lokalt, som exempelvis näringsliv, fastighetsägare, laddoperatörer, och kollektivtrafikaktörer.

​Planeringsförutsättningar steg 1 - kortfattat

Det behövs ett tydligt mandat och en gemensam förståelse för laddningsinfrastrukturens betydelse, med ett politiskt och organisatoriskt stöd som gör det möjligt att gå vidare.

Kommunens ansvar

Det finns inga lagstiftade krav på kommuner att engagera sig i fråga om publik laddinfrastruktur. Samtidigt finns vissa regelverk som påverkar kommunens planering och ansvar, exempelvis inom energi-, bygg- och infrastrukturområdet, primärt genom:

  • Lag om kommunal energiplanering (1977:439)
  • Plan- och bygglagen (2010:900, PBL) och Plan- och byggförordningen (2011:338, PBF)
  • Jordabalken (1970:994), och Bostadsrättslagen (1991:614)
  • Alternative Fuels Infrastructure Regulation (EU/2023/1804, AFIR)

Kommunens roll

Kommunen kan, som frivilliga åtaganden, välja att ta mer aktiva roller i utvecklingen av laddinfrastruktur. Det här får som utgångspunkt anses ligga inom den kommunala kompetensen.

I metodstödet beskrivs tre roller:

  1. Möjliggörare – planerande och etableringsinriktande roll.
  2. Samverkanspart – samverkande och kunskapsspridande roll.
  3. Utförare – genomförande roll för egna eller publika behov som inte tillgodoses av marknaden.

Markanvändning

Frågan om kommunal mark är central i utvecklingen av laddinfrastruktur och i dialogen med privata aktörer som vill etablera. Det kommunala markinnehavet varierar stort både i omfattning och typ. Bedömningar om användningen behöver utgå från lokala förutsättningar som väger alternativa användningar, konkurrerande intressen samt tekniska, juridiska och ekonomiska villkor.

Kvartersmark är avsedd för enskilda fastigheters behov och kommunen reglerar främst användningen genom detaljplan, utan ansvar för tillgänglighet eller daglig användning. Allmän platsmark innebär däremot ett större kommunalt ansvar, då den ska hållas öppen och tillgänglig för alla och användas enligt de gemensamma behov som anges i detaljplanen.

Vanliga avtalsformer för etablering av laddinfrastruktur

Kommuner använder främst två avtalsformer för att möjliggöra etablering av laddinfrastruktur, anpassade efter marknadens förutsättningar och kommunens mål. Oavsett modell behöver drift, service och långsiktig lönsamhet regleras tydligt, särskilt på platser där efterfrågan är låg.
Vanliga avtalsformer:

  • Markupplåtelse med nyttjanderättsavtal
  • Upphandling av koncession

Kommuner ska enligt kommunallagen agera konkurrensneutralt, vilket innebär att exempelvis markupplåtelse behöver ske på villkor som inte riskerar att snedvrida konkurrensen. Detta omfattar även EU:s statsstödsregler, där för låg markhyra kan utgöra otillåtet stöd.

Energiplanering och elnätsförutsättningar för utbyggnad av laddinfrastruktur

Tidig och löpande samverkan med elnätsägare är central för att planera laddinfrastruktur, särskilt för tunga fordon och hög effekt där nätförstärkningar ofta krävs. Kommunen behöver ha god överblick över elnätskapacitet och områden där elintensiva verksamheter eller större utbyggnader planeras. Laddinfrastruktur kan även utlösa behov av nya transformatorstationer eller ledningsdragningar utanför etableringsplatsen.

Genom att involvera relevanta aktörer och integrera energifrågor tidigt kan kommunen säkerställa att laddinfrastrukturen stödjer en effektiv elektrifiering och blir en naturlig del av den långsiktiga samhällsplaneringen.

Samtliga planeringsförutsättningar (fördjupning)

Exempel från kommuner

Strategi för laddinfrastruktur i Vänersborg

Anger kommunens övergripande inriktning för hur utbyggnaden av laddinfrastruktur ska främjas och samordnas. Den tydliggör kommunens roll som möjliggörare genom vägledning kring planering, markanvändning, ansvarsfördelning och samverkan med externa aktörer, med fokus på publik laddning på kommunal mark. Strategin betonar även behovet av långsiktighet, teknisk robusthet och förberedelser för framtida laddbehov i takt med elektrifieringen av transportsektorn.

Ladda ner Strategi för laddinfrastruktur på Vänersborgs webbplats.

Regler och styrande dokument Kommun och politik, Vänersborgs kommun Länk till annan webbplats.

Riktlinjer för att påskynda utbyggnad av laddinfrastruktur i Solna

Anger hur Solna stad ska främja laddinfrastruktur genom vägledning om policy, strategi, riktlinjer och anvisningar för installation på såväl allmän platsmark som privatägd mark. Riktlinjerna omfattar planering tekniska och administrativa tillvägagångssätt, samt affärsmodeller inklusive koncessionsavtal och upphandlingar. Dokumentet betonar också stadens roll i att samordna markanvändning, säkerställa lika villkor för aktörer och förbereda framtida behov genom infrastruktur som t.ex. ledningsförberedelser i nybyggnation

Riktlinjer för att påskynda laddinfrastruktur i Solna, Solna kommun (pdf) Länk till annan webbplats.

Inriktning för laddinfrastruktur, Malmö stad

Malmö stads inriktning för laddinfrastruktur är att all laddning av elfordon ska ske på kvartersmark, inte på allmän platsmark som gator och torg. Syftet är att bevara allmän platsmark för gemensam användning av alla Malmöbor. Laddning betraktas som en enskild verksamhet och ska därför inte ta upp ytor som är avsedda för allmänheten.

Laddinfrastruktur, Malmö stad Länk till annan webbplats.

Strategi för publik laddinfrastruktur, Strängnäs kommun

Styrdokument för hur Strängnäs kommun ska främja utbyggnaden av publik laddinfrastruktur. Den innehåller en nulägesanalys, rekommenderade strategiska principer, kommunens roll och ställningstagande samt förslag på affärsmodeller och betallösningar. Kommunen ska i första hand agera möjliggörare och samverkanspart, medan marknaden ansvarar för investering och drift.

Strategi för publik laddinfrastruktur, Strängnäs kommun (pdf) Länk till annan webbplats.

Stöd och underlag från andra organisationer

Energimyndigheten har samordningsansvar

Energimyndigheten är samordnande myndighet för utbyggnaden av laddinfrastruktur och ger bland annat vägledning och stöd till kommuner och regioner i arbetet. Genom samordning, kunskapsunderlag och dialog med berörda aktörer bidrar myndigheten till att skapa gemensamma förutsättningar för en effektiv och långsiktigt hållbar utbyggnad i hela landet.

Samordning och regeringsuppdrag, Energimyndigheten Länk till annan webbplats.

Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om!

"Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om" är en regional kraftsamling som samlar företag, kommuner och organisationer för att minska klimatutsläpp och erbjuder stöd, verktyg och kunskap för omställningen.

Tjänsteutlåtande laddplan, Klimat 2030 VGR Länk till annan webbplats.

Vägen till laddinfrastruktur BioDriv Öst

Ett kunskapsunderlag och en vägledning för kommuner som vill arbeta strategiskt med laddinfrastruktur. Den förklarar grundläggande begrepp, juridiska ramar och kommunens möjliga roller.

Vägen till laddinfrastruktur i din kommun, BioDriv Öst Länk till annan webbplats.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan