Publicerad: 18 augusti 2020

Krönika

Plasticitet och samverkan

När semestertiden nu lider mot sitt slut är det två motstridiga känslor och tankar som är närvarande.

Staffan Isling

Det ena är en positiv. Positiv till en stabil situation med färre covid-19-patienter i intensivvården under sommaren och en stabilt låg smittspridning i äldreomsorgen. Hårt arbete, inte minst av regioner och kommuner, har bidragit till detta. Positiva tankar går också till de många olika yrkesgrupper som har hållit våra samhällen och välfärdsverksamheter av olika slag igång. Men samtidigt också en betydande oro och hög beredskap för en höst då pandemin kan öka i omfattning och styrka igen och där hälso- och sjukvården, skolorna och omsorgen om äldre, unga och barn kan sättas på hårda prov. Vi kommer att få hantera både virusspridning och konsekvenser av pandemin länge än.

Vi måste fortsätta med fullt fokus på problemlösning och arbeta på de sätt som vi etablerade och fördjupade under våren. Så gott som alla vittnar om att en av grundförutsättningarna för att hantera pandemin och dess konsekvenser har handlat om att vi har stärkt samverkan på alla nivåer. Regionerna har samordnat hanteringen av det ökade behovet av intensivvård, försörjning av kritiska läkemedel för intensivvården och inköp av utrustning. Det finns hundratals exempel. Med tätt samarbete, kunskapsutbyte på daglig basis och gemensamma system, så har regionerna kunnat beställa utrustning tillsammans, köpa och sälja till varandra vid brist och tagit ansvar för inköp på övrigas mandat. Exempelvis har Region Skåne för regionernas räkning hållit samman en gemensam order på motsvarande 900 000 andningsmasker av den typ som används i intensivvård. Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är också delaktiga i samverkan för att förbättra möjligheterna att få tillräckligt stora leveranser av skyddsutrustning. SKL Kommentus har på uppdrag av SKR, ingått ett ramavtal om inköp, lagring och distribution av munskydd, visir, förkläden, handskar, handdesinfektion och ytdesinfektion som kan beställas av kommuner.

Coronapandemin har prövat samverkan mellan sjukhus, vård- och hälsocentraler och kommunal äldreomsorg. Efter att många överraskades inledningsvis, så kom regioner och kommuner snabbt tillsammans för att hantera situationen. Hygiensjuksköterskor från regioner har stöttat äldreomsorgen, operativa krisgrupper har bildats mellan regioner och kommuner för att hela tiden dela lägesbilder, de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna i kommunerna har stöttat smittskyddsenheterna och regionala hälsocentraler har gjort fler hembesök till stöd för kommunernas arbete med att begränsa smittspridningen. Fyra bra, konkreta exempel. Inte bara SKR, utan också Socialstyrelsen och IVO, har kunnat se hur väl samverkan visat sig fungera när det behövts. Sedan flera veckor tillbaka har alla kommuner färre än 1 procent smittade i särskilda boenden för äldre och andra brukare.

Ytterligare ett område för god samverkan har lett till flera överenskommelser och gemensamma vägledningar kring villkor tillsammans med branschföreträdare och företag inom hälso- och sjukvårdsområdet – allt för att underlätta exempelvis när det gäller utlån av personal, lokaler och material.

Något som många kommuner och regioner lyfter som en generell framgångsfaktor är att man snabbt kunnat bygga på befintliga samverkansmodeller, till exempel i Stockholmsregionen, i Region Skåne och i Kalmar län. En robust samverkansmodell i vardagen, gick relativt lätt att bygga vidare på när krisen kom.

I huvudsak har också samverkan mellan kommuner och regioner å ena sidan och de nationella myndigheterna å andra sidan fungerat väl. Det blir väldigt tydligt att det fungerar när varje nivå tar ansvar för rätt saker och använder det mandat och den kompetens som man besitter – och låter andra nivåer ta sitt ansvar med sina mandat. I den skrift om just hälso- och sjukvårdens omställning och samverkan, som SKR publicerade i början av sommaren, så pekar vi på detta och talar om en slags ”plasticitet” i vårdsystemet. Litet som man medicinskt ser på vår hjärna, som hela tiden anpassar sig utifrån nya förutsättningar och krav. Det är ett i grunden välfungerande sjukvårdssystem med engagerade medarbetare som har lyckats ställa om sin verksamhet på det här sättet. Det är inte en avgränsad organisation som har åstadkommit detta – därav valet av ord – utan ett system där ansvaret är fördelat på olika nivåer i samhällsorganisationen, såväl vertikalt som horisontellt. Att göra denna omställning tyder på att det finns en ”plasticitet” och beredskapsförmåga i hälso- och sjukvårdssystemet. Det är en styrka i en komplex värld, men kan förstås också vara svårt att förstå när litet enklare svar sökes. Det är något att ha med sig i kommande utvärderingar av pandemin och fortsatt utveckling av vårdsystemet.

Samverkan och förnyelse - En spaning över omställningen i hälso- och sjukvården under fem månader med corona.

Och på tal om skriften om vårdens omställning byggd på just samverkan och nya arbetsformer; läs gärna den! Den sammanfattar SKR:s spaning och en hel del av regionernas lärdomar från ett knappt halvår med pandemin. Det är ett värdefullt bidrag både nu när hanteringen av pandemin fortsätter och för framtiden.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!