Publicerad: 8 september 2020

Krönika

Kraftsamlingen för psykisk hälsa är viktigare än någonsin

För drygt tio år sedan antogs en nollvision för suicid, men varje år tar fler än tusen personer sitt liv och mångdubbelt fler gör suicidförsök. På torsdag, den 10 september, är det Internationella suicidpreventiva dagen. Det är en väldigt viktig dag, inte minst i det läge som vi befinner oss i dag, med ökande risk för psykisk ohälsa i spåren av covid-19.

Staffan Isling

”Den kanske allra viktigaste insikten är att psykisk ohälsa inte är någonting kortsiktigt, utan en av de stora framtidsfrågorna”. Orden är Ing-Marie Wieselgrens och förtjänar att upprepas. Även i min kalender står den Internationella suicidpreventiva dagen som en årlig påminnelse om att vi behöver fortsätta arbeta långsiktigt.

Ing-Marie leder arbetet med SKR:s satsning på Uppdrag psykisk hälsa, där initiativet Kraftsamling för psykisk hälsa har en rad olika projekt inom suicidprevention. Ett av initiativen inom kraftsamlingen är en stödlista med exempel på arbetssätt och lösningar för att förebygga och motverka psykisk ohälsa i kristid. Ett annat är en arena som arbetar fram verktyg, metoder och kunskap som är användbara i det suicidpreventiva arbetet. För mig har milleniets tjugonde år med tydlighet visat på vikten av att arbetet med psykisk hälsa hanteras med hög prioritet och att den gemensamma kraftsamlingen fortsätter att öka i styrka.

I en WHO-rapport från i våras varnade FN:s experter för att coronapandemin kan leda till en global våg av psykisk ohälsa. Det är allmänt känt att större omställningar i livet utgör en fara för människors mående och antalet psykiska sjukdomstillstånd riskerar att öka till följd av den oro, ensamhet och stigande arbetslöshet som pandemin för med sig. Den ideella föreningen MIND vittnar om att antalet samtal till föreningens självmordslinje nästan har dubblerats sedan årsskiftet. Flera andra ideella organisationer talar också om ett allt högre tryck på deras telefonlinjer, däribland BRIS, PRO, Röda Korset och Suicide Zero. Det finns ett ökat behov av att prata med någon, oavsett ålder.

I ljuset av detta ser jag goda skäl att samordna stödlinjer för psykisk hälsa för att förenkla och förbättra tillgängligheten för de människor som behöver någon att prata med. Regeringen är inne på samma linje och har gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utreda behovet av en nationell stödlinje. Från SKR:s håll välkomnar vi att frågan lyfts och hoppas att utredningen ger grund för nya innovativa lösningar och praktiskt samarbete.

Jag ser en otrolig kraft både från kommuner, regioner och från civilsamhället när det kommer till omställning till digitala tjänster, men stödet måste också komma de medborgare till del som av olika skäl inte är vana vid digitala medier. För att underlätta för invånarna att nå de stöd som finns i civilsamhället och i det offentliga har vi på SKR föreslagit att inrätta tjänsten ”En väg till stöd”. Den ska fungera på ett liknande sätt som 1177 fungerar för vård, både digitalt och med personliga samtal.

Det har varit ett tungt år för många människor, med omvälvande förändringar, ensamhet och oro för vad framtiden kommer att bära med sig. Samtidigt har vi lärt oss nya saker i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och många viktiga initiativ har tagits. Jag har en stark tro på motgången som en bro till framgång. Vi kommer att dra lärdom ur denna prövande tid och bli bättre på att utnyttja de nya verktyg och metoder som vuxit fram. Stärkta av våra erfarenheter fortsätter vi kraftsamlingen för psykisk hälsa och vårt arbete mot en nollvision för suicid.

Staffan Isling

Tidigare krönikor

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!