Publicerad: 7 februari 2020

Debatt

”Staten duckar ansvar för lokalt klimatarbete”

Det statliga arbetet med samhällets klimatanpassning brister och måste förbättras. Expertmyndigheters kunskap om klimatförändringarnas lokala effekter når inte kommunerna och de ekonomiska bidragen är långt ifrån tillräckliga.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) släppte i fjol en rapport som väckte stor uppmärksamhet. I rapporten visade vi konkret hur tre kommuner påverkas av klimatförändringarna fram till slutet av seklet, beroende på om klimatutsläppen fortsätter att öka som i dag eller om de minskar kraftigt. Vid fortsatt ökande utsläpp blir risken för bränder, värmeböljor och översvämningar markant större. Sommaren 2018 med dess omfattande skogsbränder var sval jämfört med hur framtida somrar kommer att kunna bli.

Rapporten baserades på befintliga fakta. Trots det var informationen ny för många. Detta visar på ett problem som är känt sedan tidigare bland kommunerna: Det finns mycket kunskap om den globala uppvärmningens övergripande konsekvenser, men expertmyndigheternas kunskaper om klimatförändringarnas lokala och regionala effekter når inte ut.

Samtidigt som världen nu rustar för att minska klimatutsläppen som värmer upp vår planet, måste våra samhällen också anpassas till att bättre tåla de klimatförändringar som redan har påbörjats. Klimatanpassning handlar till exempel om att skydda samhällen mot stigande havsnivåer, att förebygga översvämningar vid kraftiga skyfall och att skapa fler skuggade områden i städer och tätorter för att lindra människors lidande vid värmeböljor.

Ska det här arbetet kunna ta fart på allvar, då måste kunskapen öka om vilka klimatrisker olika delar av Sverige står inför. Kunskapen måste finnas hos alla berörda samhällsaktörer, såväl privata som offentliga. Ansvaret för klimatanpassning är fördelat mellan olika aktörer. Det är till exempel varje enskild fastighetsägares ansvar att anpassa sin befintliga fastighet, medan kommunerna ska ta hänsyn till klimatförändringarna i planeringen av ny bebyggelse.

I dag finns ett trettiotal expertmyndigheter som sitter på mängder av detaljerad kunskap om klimatrisker. Trots detta är det svårt för kommuner och andra aktörer att få bra och samlad information om lokala och regionala klimatrisker. Det händer också att statliga myndigheter tar mycket betalt för att dela med sig av fakta, prognoser och annan kunskap. Som följd betalar kommuner därför konsulter och andra privata aktörer för att få sammanställda underlag om klimatrisker.

Det här är en orimlig ordning givet de stora risker som klimatförändringarna innebär, såväl gällande kostnader som skador och mänskligt lidande. SKR anser därför att staten, via den regionala länsstyrelsen, ska tillhandahålla kommunerna kostnadsfria och samordnade underlag om lokala klimatrisker. Underlagen ska vara tillräckligt detaljerade för att kunna användas i kommunernas översiktsplanering, det vill säga den långsiktiga planeringen av kommunens utveckling av den fysiska miljön. Regeringen behöver ge länsstyrelserna detta uppdrag inom ramen för deras samordnande ansvar av klimatanpassningen regionalt.

Samtidigt krävs en kraftig och långsiktig förstärkning av bidragen till åtgärder för att skydda människor och miljöer mot klimatförändringarna. En statlig utredning konstaterade 2017 att kostnaderna för klimatanpassning kan uppgå till hela 200 miljarder kronor fram till år 2100. Och då räknade utredningen endast på kostnader för åtgärder för att förhindra ras, skred och erosion – inte på kostnader kopplade till exempelvis värmeböljor, torka och bränder.

Under fjolåret delade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut totalt 130 miljoner kronor i stöd till kommunernas förebyggande arbete med klimatanpassning. Även om summan är större jämfört med tidigare år, då bidraget legat på mellan 25 och 75 miljoner kronor, så är den långt ifrån tillräcklig. MSB:s stöd är översökt varje år, trots att det är förhållandevis okänt. Stödet har därtill en problematisk utformning. Det betalas inte ut till åtgärder kopplade till värmeböljor, temperaturförändringar och skyfall. Det tillåter inte heller kommuner att ta höjd för kommande klimatförändringar. Åtgärder ska snarare syfta till att hantera akuta hot.

Så här kan det inte fortsätta om Sverige på allvar ska bli rustat mot de klimatförändringar som redan påbörjats och som riskerar att bli ännu värre framöver. Kommuner och regioner gör många och stora insatser för att skapa hållbara och robusta samhällen. Nu måste även staten ta sitt ansvar fullt ut. Det är ett ansvar gentemot dagens och framtidens generationer.

Anders Knape, ordförande, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Läs vidare

Sakkunnig

Emelie Gullberg
Handläggare

Pressjour

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKR!








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!