Publicerad: 13 december 2019

Debatt

SKR och Kommunal: Höj de generella statsbidragen

Alla partier säger att välfärden behöver tillskott och att statsbidragen till kommuner och regioner måste öka. Det håller vi med om. Nu måste det som sägs leda till handling.

Anders Knape, SKR:s ordförande och Tobias Baudin, Kommunals ordförande

Tobias Baudin och Anders Knape

Svensk välfärd håller världsklass på många områden. Få länder har samma höga kvalitet i verksamheterna som vi har. Att bibehålla och utveckla välfärden är dessutom en förutsättning för en fortsatt positiv utveckling med en god ekonomisk tillväxt och hög sysselsättningsgrad.

Idag har vår gemensamma välfärd brister, samtidigt som den står inför flera stora utmaningar. Det handlar om vår befolkningsstruktur med fler barn och unga. Det är många fler äldre som ska försörjas av en yrkesverksam del av befolkningen som inte ökar i alls samma utsträckning. Faktum är att medan befolkningen över 80 år ökar med nästan 50 procent de kommande tio åren, ökar gruppen som arbetar med enbart 5 procent under samma tioårsperiod. Vi vill understryka att det är positivt att fler lever längre och har bättre hälsa, att vi kan bota eller lindra de sjukdomar som tidigare var dödliga och att vi föder fler barn. Men ingen kan bortse ifrån den utmaning det innebär för vår gemensamma välfärd. Samtidigt har Sverige växt mycket de senaste åren. Sedan 2000-talets början har vi blivit nästan 1,4 miljoner fler i Sverige, en ökning med cirka 15 procent. Det är fler som föds och fler som lever längre, samtidigt som människor kommer till Sverige för att arbeta eller genom flykting- och asylinvandring. Det är en demografisk utmaning som kan hanteras någorlunda väl i en stark konjunktur. Men när vi nu går in i ett svagare ekonomiska läge, blir utmaningen större.

Det handlar också om de stora rekryteringsbehoven av medarbetare inom snart sagt alla välfärdens verksamheter. Fram till år 2026 är rekryteringsbehovet stort, bara för att behålla nuvarande nivå i verksamheterna. Bakgrunden är förstås de ökade behoven till följd av de demografiska förändringarna i kombination med stora pensionsavgångar. För att hantera kompetensförsörjningsutmaningen krävs nya arbetssätt i välfärden. Tillsammans arbetar Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) redan sedan flera år i olika förändringsprocesser. Att göra heltidsarbete till norm, att använda modern teknik i vården och omsorgen och att på olika sätt förbättra arbetsmiljö och arbetsorganisation pågår för fullt. Även löner och villkor behöver förbättras för att både kunna behålla medarbetare och för att locka fler att utbilda sig och sedan arbeta inom alla välfärdens yrken.

Ökade behov, ökat antal invånare och stora rekryteringsbehov innebär att kommunsektorns uppgifter blivit allt mer omfattande utan att staten har kompenserat kommuner och regioner för detta. Resultatet är att välfärden inte har expanderat i takt med befolkningsökningen. Sverige har växtvärk.

Slutsatsen är ganska given. Så gott som alla riksdagens partier säger att välfärden nu behöver tillskott och att statsbidragen till kommuner och regioner behöver öka de kommande åren. Som arbetsgivarorganisation för kommuner och regioner och den största fackliga organisationen för välfärdens medarbetare håller vi med dem. Problemet är dock att det som sägs hittills inte lett till någon handling. Satsningarna på välfärden sker inte i den utsträckning de borde. Trots att staten har ett betydande ekonomiskt överskott.

Regeringens budget för 2020 innehåller enbart den ökning av de generella statsbidragen som redan var kända i våras. Regeringen har utlovat 20 miljarder kronor under de kommande åren, 5 nya miljarder kronor varje år 2019-2022. Det är bra, men långt ifrån tillräckligt. De stora resurstillskotten till svensk välfärd uteblev.

Det starka folkliga stöd som finns för en välfärd av hög kvalité i kombination med det stöd som uppenbart finns i riksdagen, borde leda till att alla politiska alternativ föreslår rejält höjda statsbidrag till välfärdens verksamheter. Så har hittills inte varit fallet.

Och det brådskar. Redan vårbudgeten i april 2020 behöver innehålla tillskott. Som ett första steg kan regeringen fördubbla de redan utlovade fem miljarder kronorna för 2020. Minst lika viktigt är dock att man ger tydliga besked för de ekonomiska förutsättningarna och den politiska inriktningen för de kommande åren. Målet måste ju, minst, vara att sluta det finansieringsgap som enligt Finansdepartementets analys uppgår till 90 miljarder år 2026.

Det är också viktigt att det är de generella statsbidragen till kommuner och regioner som ökar. Utvecklingen under de senaste 15 åren då de riktade, detaljstyrande statsbidragen vuxit, behöver brytas. Riktade statsbidrag bidrar till ökad administration och kostnader för kommuner och regioner, samtidigt som resurserna ofta inte kan användas där behoven är som störst. Vi förstår att politiker i riksdag och regering utlovar riktade och detaljerade satsningar för att kunna svara upp mot väljarnas önskemål, men det är ett faktum att den stora omfattningen av riktade statsbidrag försvårar för kommuner och regioner, vilket leder till sämre leverans av välfärden. Man motverkar helt enkelt sitt eget syfte.

Även inom andra områden behöver staten hjälpa till. Detaljstyrningen av kommuner och regioner måste minska och staten måste sluta att lägga nya uppdrag på kommuner och regioner, som endast delvis finansieras av staten. Regeringen har också en viktig uppgift att säkra att yrkesutbildningar och högre utbildning är anpassat så att de bidrar till kompetent arbetskraft till välfärden. Det är nödvändigt för en fungerande omställning på svensk arbetsmarknad. En översyn av de lagar och regler som behöver moderniseras för att exempelvis digitala verktyg ska kunna få genomslag behövs också om vi ska kunna frigöra kompetens.

Tobias Baudin, ordförande Kommunal
Anders Knape, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner

Artikeln publicerades på svd.se den 13 december 2019

Läs vidare

Sakkunnig

Annika Wallenskog
Chefsekonom

Pressjour

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!