Publicerad: 24 januari 2020

Debatt

Replik: Flytta vården närmare patienterna

Hälso- och sjukvården står inför stora förändringar de kommande åren. Lösningen handlar om stärkt samverkan mellan regionerna och att flytta vården närmare patienter och brukare.

Mats Alvesson och Stella Cizinsky riktar på DN Debatt kritik mot vårdens organisering (17 jan 2020). De kritiserar såväl samverkan som avsaknaden av samverkan. Kritiken består av ett antal utspel utan direkt koppling. Det vore olyckligt om viktiga beslut, som behöver fattas såväl lokalt som nationellt kring hälso- och sjukvårdens utveckling, förlitar sig på sådana påståenden.

Det görs fantastiska framsteg inom den svenska hälso- och sjukvården och inom många områden blir resultaten allt bättre. Ett brett mått på sjukvårdens resultat är den sjukvårdsrelaterade påverkbara dödligheten. Det är en indikator som speglar dödlighet i 18 sjukdomar och ett mått som används inom EU för att mäta kvaliteten på hälso- och sjukvården. 1998 var antalet påverkbara dödsfall per 100 000 invånare 159 i Sverige. 2017 hade den siffran sjunkit till 83, nästan en halvering. Sjukvården räddar alltså betydligt fler liv i dag. Vi måste kunna hålla det i tankarna, samtidigt som vi adresserar de stora utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. När Alvesson och Cizinsky resonerar kring vårdens utmaningar, väljer de att måla i rätt dystra färger. Jag tror inte att det tjänar svensk vårds utveckling så väl.

Tack vare hälso- och sjukvårdens utveckling, men också en högre hälsomedvetenhet i samhället, lever vi allt längre i dag. Sjukdomar som tidigare varit dödliga kan nu botas eller behandlas. Det har lett till att vi blir allt fler som lever allt längre, men också allt fler som lever goda välfungerande liv trots kroniska sjukdomar. I dag lever ungefär varannan invånare i Sverige med en eller flera kroniska sjukdomar.

Den utveckling vi ser är positiv. Samtidigt ökar kostnaderna, bland annat beroende på att den alltmer avancerade sjukvården, med nya effektiva behandlingar och läkemedel, är dyr.

När behoven förändras, måste också vården förändras. Att hälso- och sjukvården måste ställas om till en mer nära vård, där primärvården har en tydligare roll, är de allra flesta överens om. Lösningarna måste i dag i allt större grad handla om att arbeta långsiktigt och förebyggande, närmare brukarna och patienterna.

En nära samverkan mellan regioner och mellan regioner och kommuner är avgörande. Debattörerna påstår att sjukvården helt eller till mycket stor del saknar regional samverkan. Det är faktiskt fel. Regionerna har ett stort antal formella samarbeten och en mycket tät dialog. Ett exempel på ökat samarbete mellan regionerna är just vårdens kunskapsstyrning, som artikelförfattarna paradoxalt nog kritiserar. Kunskapsstyrningssystemet handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården i hela landet. Den bästa kunskapen ska finnas tillgänglig och användas i varje patientmöte. Systemet är fortfarande under utveckling, men regionerna är fast beslutna om att samverka för att bygga en mer jämlik och kunskapsbaserad vård i hela landet. Debattörernas försök att i förväg desavouera systemet är inte sakligt.

Regioner har också ett viktigt demokratiskt uppdrag. Artikelförfattarna har rätt i att det ibland kan upplevas otydligt vem som styr vad inom vården. För organisationer som hanterar så stora del av den offentliga verksamheten är det avgörande att det finns en regional politisk styrning och möjlighet för invånarna att utkräva ansvar, något som försvåras då staten vill vara med och styra vad regionerna ska prioritera.

De senaste åren har andelen riktade statsbidrag till regionerna ökat. Det handlar om viktiga satsningar som gjort skillnad. Men de statliga satsningarna gör också styrningen av vården mer otydlig och innebär ökad administration för regionerna. Detaljstyrningen gör det svårt att planera långsiktigt och att använda resurserna där de gör störst nytta.

Vården behöver blir mer tillgänglig och jämlik. Och det påverkar hur man arbetar inom alla delar av organisationen. Det finns i dag delar som kan bli bättre när det gäller att organisera vårdkedjor utifrån ett patientperspektiv. Och det krävs mod att fatta tuffa beslut och genomföra förändringar, det är regioner och kommuner fullt medvetna om.

För att hantera hälso- och sjukvårdens ökade kostnader samtidigt som skatteunderlagets ökning dämpas ställs ökade krav på ändrade arbetssätt och effektiviseringar. Men det kommer också att krävas mer resurser för att säkerställa en god, tillgänglig och jämlik vård. Ingen har knappast undvikt den senaste tidens debatt om välfärdens kostnader. Staten behöver ta ett tydligt ansvar och öka andelen generella statsbidrag till kommuner och regioner. Alvesson och Cizinsky ser ett förstatligande som den bästa lösningen. Vi är helt överens om att hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar, men vi ser olika på lösningarna. För SKR handlar de om att flytta vården närmare patienterna – inte till Regeringskansliet.

Repliken publicerades i Dagens Nyheter den 24 januari 2020

Läs vidare

Sakkunnig

Fredrik Lennartsson
Chef för avdelningen vård och omsorg vid Sveriges Kommuner och Regioner

Pressjour

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!