Publicerad: 11 november 2020

Debatt

Förtroendevaldas avhopp - ett hot mot demokratin

Avhoppen ökar successivt i våra politiska församlingar. Nästan var fjärde kommunpolitiker slutade sitt uppdrag under förra mandatperioden.

Självklart sker en del avhopp av naturliga orsaker, som flytt eller studier på annan ort, men det förekommer också att återkommande hot och hat leder till att den förtroendevalda till sist inte orkar längre.

Under valåret 2018 blev var tredje förtroendevald i fullmäktige utsatt för trakasserier, hot, hat eller våld. Det handlar om allt ifrån personangrepp, fysiska angrepp till hot riktat mot den förtroendevaldas närstående. Flera andra grupper i vårt samhälle, exempelvis journalister, utsätts också. Det har till och med gått så långt att det finns sajter som tipsar om hur man kan hota och hata utan att riskera att bli polisanmäld. Allt för att försöka tysta vår demokrati.

Nu finns berättelser bakom statistiken över utsattheten. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i rapporten ”Avhopp från politiskt förtroendeuppdrag” intervjuat förtroendevalda om deras personliga upplevelser av hot och hat, som har fått dem att antingen avsluta eller överväga att avsluta sina uppdrag. I skildringarna beskrivs bland annat hur utsattheten gör att den förtroendevalda undviker stora sociala sammanhang och hur den för vissa leder till att uppdraget inte känns värt att ständigt vara rädd.

Hot och hat är ett gemensamt samhällsproblem, som vi alla tillsammans behöver bekämpa – inte minst på sociala medier där hot och hat bara är några få tangentnedslag bort. Vår demokrati och yttrandefrihet ska ge ett stort utrymme för meningsskiljaktigheter, debatter och diskussioner. Lika viktigt är det att vi också är överens om att gränsen är passerad när sakligheten övergår till personangrepp, påhopp och hotfulla attacker.

SKR har, med stöd av regeringen, länge arbetat för att verka som motkraft till det hot och hat som förtroendevalda utsätts för. Men fortfarande finns det mycket kvar att göra såväl nationellt, regionalt som lokalt. För att motverka hot och hat behöver vi:

  • Skapa ett respektfullt och gott samtalsklimat på nätet. Vi har alla ett ansvar för att uttrycka oss på ett sakligt sätt och agera när andra får motta hotfulla och hatfulla kommentarer på sociala medier. Här har inte minst de politiska partierna ett ansvar att ändra attityder kring vad man ska tåla i ett förtroendeuppdrag och se till att respekten även genomsyrar de egna partimedlemmarnas agerande på nätet.
  • Resonera om digitala arenor fria från hot och hat. Betänkandet ”Demokratiska samtalet i en digital tid”, som lämnats över till regeringen, ställer sig frågan om de stora plattformarna kan ta ett större ansvar för att de inte används för att sprida hatbudskap eller om vi behöver hitta nya lösningar?
  • En statlig utredning för att se över lagstiftningen så att det klargörs vem som har ansvar för att förtroendevalda ska kunna verka under trygga förhållanden i kommunala och regionala uppdrag. De förtroendevalda behöver också att det finns en uttalad tjänsteperson, som ger stöd vid en händelse.
  • Obligatorisk introduktion i det politiska ledarskapet för nya ordföranden i kommuner och regioner.
  • Se till att hot och hat alltid polisanmäls. Över hälften av de förtroendevalda som utsätts för hot och hat väljer att inte rapportera till någon, enligt PTU. Att alltid anmäla är inte bara viktigt för att kunna åtala och döma gärningspersoner, utan också för att antalet polisanmälningar är en viktig signal om att en viss typ av brott ökar eller minskar över tid.

Låt oss gemensamt se till att vi fortsatt har människor som brinner för den lokala och regionala utvecklingen, samhällsservicen och samhällsbyggandet. Låt oss värna det goda samtalet och stå upp för vår demokrati.

Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Debattartikeln är publicerad på Dagens Samhälles webbdebatt den 11 november 2020

Läs vidare

Pressjour

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!