Publicerad: 6 september 2019

Debatt

Verkningslöst med skatt på förbränning av avfall

Att beskatta förbränning av avfall är en verkningslös insats för miljön och klimatet. Det har en statlig utredning slagit fast. Trots det vill regeringen nu göra idén till verklighet.

Anders Knape, ordförande SKL

Anders Knape

Kommuner, regioner och energiföretag satsar stort på omställningen av energisystemet, både vad gäller att producera förnybar energi och att minska åtgången av energi i byggnader och transporter. Det är en viktig del i utvecklingen av ett hållbart och klimatsmart Sverige.

Men även om vi har kommit långt i detta arbete, och är internationella föredömen, så finns det utmaningar. Fortfarande är exempelvis inte produktionen av el och värme fossilfri.

I arbetet med att minska energiproduktionens miljö- och klimatpåverkan är det välkommet med statliga initiativ, insatser och styrmedel – så länge de är bra utformade och ger avsedd effekt. Det är inte fallet med den skatt på förbränning av avfall som regeringen vill införa.

Det bästa avfallet är det som inte uppstår alls, i annat fall ska det helst återanvändas eller återvinnas för att bli produkter på nytt. Men när dessa alternativ inte är möjliga, är den bästa återstående lösningen att bränna avfallet för att producera ny energi. Det är betydligt bättre för miljön och klimatet än att deponera avfallet, det vill säga lägga det på soptipp.

Drygt hälften av allt avfall från hushållen går i dag till energiutvinning som ger el, värme och kyla. I Sverige förbränns även avfall från andra länder, där avfallet annars skulle deponeras, förbrännas utan energiutvinning eller i värsta fall hamna i naturen. Svensk avfallsförbränning är viktig nationellt och internationellt. Den genererar värme motsvarande en miljon hushåll.

Syftet med den skatt som regeringen nu förbereder att införa på förbränningen av avfall, är att öka återanvändningen och återvinningen av avfall. Ju mer produkter och material som återanvänds och återvinns, desto mindre blir den mängd plast och andra material som orsakar klimatutsläpp när det bränns tillsammans med annat avfall för att skapa energi.

Kommuner, regioner och energiföretag delar regeringens målsättning. Problemet med skatten på avfallsförbränning är att den är verkningslös. För två år sedan konstaterade en statlig utredning att skatten skulle bli fiskal, det vill säga ge staten mer skatteintäkter utan att bidra till varken en bättre miljö eller ett mer hållbart klimat. Däremot skulle skatten slå ekonomiskt mot kommunerna och göra kraft- och fjärrvärmeverken mindre konkurrenskraftiga, trots att verken fyller en viktig funktion i Sveriges energiproduktion. De är tillförlitliga året om, även på vintern, och EU-kommissionen har gjort ett ställningstagande om att verken behöver ha bra villkor.

Att avfall inte återanvänds eller återvinns beror ofta på att produkter är dåligt designade och tillverkade. Ett annat vanligt problem är att invånare inte lämnar produkter av plast och annat miljöskadligt material till återvinning eftersom producenternas insamling av detta avfall inte fungerar tillräckligt bra. Avfallet som ska källsorteras hamnar istället i påsen under diskhon – den påse som senare körs till förbränning i kraft- och fjärrvärmeverk. Det finns i dag lösningar för att utsortera bland annat plast från detta så kallade restavfall, men de behöver fortsatt utvecklas och det behövs en större marknad för plasten som sorteras ut.

Istället för att införa en skatt i slutet av en produkts livscykel, behöver regeringen fokusera på insatser i tidigare skeden, riktade mot produktion, konsumtion och insamling. Det bör införas krav på att tillverkade produkter ska ha ett innehåll och en utformning som gör dem möjliga att återvinna. Producenterna bör även få ett utökat ansvar i sin insamling av avfall, så att invånare kan sortera mer än just tidningar och förpackningar. Detta samtidigt som producenter, kommuner, staten och andra beröra aktörer samarbetar för att insamlingen av plast och annat miljöskadligt material ska fungera bättre. Det ska alltid vara lätt för invånare att göra rätt. Det pågår också samarbeten inom branschen för att minska mängden plast i samhället – även här får regeringen gärna bidra.

Kritiken mot en skatt på avfallsförbränning är utbredd och samstämmig. Idén om en sådan skatt har avstyrks av kommuner, regioner, näringsliv, statliga myndigheter och till och med av den utredning som regeringen tillsatt för att analysera frågan. Regeringen bör lyssna till kritiken och fokusera på de andra åtgärder som ger faktiskt miljö- och klimatnytta.

Anders Knape, ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Publicerad i Svenska Dagbladet den 6 september 2019

Läs vidare

Sakkunnig

Gunilla Glasare
Chef avdelningen för tillväxt och samhällsbyggande

Pressjour

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKR!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKR:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot