Publicerad: 20 november 2020

Nyhet

Riskskatt slår mot välfärden

Låt inte riskskatten drabba välfärden. Det betonar SKR och Kommuninvest i ett gemensamt yttrande om regeringens förslag om en ny lagstiftning för banker och kreditinstitut.

Anders Knape

Anders Knape

Regeringen har, tillsammans med C och L, lagt fram ett förslag om en ny riskskatt för banker och andra kreditinstitut. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) riktar i ett gemensamt remissvar med Kommuninvest skarp kritik till förslagets utformning som skulle slå hårt mot kommuners och regioners effektiva finanssamverkan.

− Eftersom skatten skulle omfatta Kommuninvest, som ägs av 292 kommuner och regioner, skulle den ökade beskattningen ge stora extrakostnader för sektorn och det skulle dessutom bli svårare att låna till nödvändiga välfärdsinvesteringar, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

För Kommuninvest, som står för nära 60 procent av kommunsektorns upplåning, skulle riskskatten bli cirka 330 miljoner kronor för 2022 och cirka 385 miljoner kronor för 2023 och framåt. Den extra kostnaden skulle behöva läggas direkt på kommuner och regioner i form av kraftigt höjda räntor på lånen. SKR och Kommuninvest anser att Kommuninvest istället bör undantas från lagstiftningen, då det är ett offentligt utvecklingskreditinstitut utan vinstsyfte och vars skulder och åtaganden är garanterade av svensk offentlig sektor.

− Vi anser att det är anmärkningsvärt att förslaget om riskskatt inte innehåller en konsekvensanalys för kommunsektorn. När man gör den analysen är det lätt att konstatera att de negativa effekterna på kommuner och regioner skulle bli orimliga och helt oacceptabla. Därför behövs ett undantag, säger Göran Färm, ordförande för Kommuninvest ekonomisk förening.

SKR och Kommuninvest betonar att riskskatten kraftigt skulle missgynna storskalighetsfördelarna av kommunal samverkan inom det finansiella området och att riskerna vid finansiella kriser skulle öka. Räntehöjningen skulle skapa starka incitament för de största kommunerna och regionerna att i stället för samverkan utöka sin egen direktupplåning på kreditmarknaden. Det ger i sin tur ökade kostnader för de mindre och medelstora kommuner och regioner som har hela eller nästan hela sin upplåning hos Kommuninvest. I förlängningen skulle det därmed innebära svårigheter för många kommuner och regioner att låna till nödvändiga framtida investeringar.

Läs vidare

Sakkunnig

Siv Stjernborg
Ekonom

Pressjour

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!