Publicerad: 11 maj 2020

Pressmeddelande

Pandemin slår hårt mot välfärdssektorn

Coronapandemin skapar stor osäkerhet i ekonomin. Kommuner och regioner får ökade kostnader och uteblivna intäkter, vilket gör att ytterligare statliga tillskott kommer att behövas.

Anders Knape

Anders Knape

Sverige har gått in i en lågkonjunktur där arbetslösheten ökar samtidigt som välfärdsbehoven tilltar med de demografiska förändringarna. I Ekonomirapporten, som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) presenterar idag, står de ekonomiska konsekvenserna till följd av coronaviruset i fokus.

− Kommuner och regioner var redan inställda på ekonomiska utmaningar i år, men nu slår pandemin än hårdare mot välfärdens verksamheter. I rekordsnabb takt har sektorn ställt om för att bekämpa smittspridningen, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Ekonomisk osäkerhet råder

Det är ett ytterst osäkert ekonomiskt läge. Prognosen för skatteunderlaget 2020 är historiskt låg och SKR bedömer att det kan dröja fram till 2023 innan samhällsekonomin är i balans igen.

− De ekonomiska konsekvenserna av covid-19 är i nuläget svåra att överblicka. Det enda vi vet säkert är att de blir kännbara i flera år framöver, trots att vi har utgått ifrån ett relativt positivt scenario för smittspridningen, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

Stora utgifter och minskade intäkter

I ett beräkningsexempel uppgår enbart regionernas kostnader för slutenvård och intensivvård av patienter med covid-19 till mellan 6 och 12 miljarder kronor, exklusive kostnader för smittskydd, omställning och utbildning. Därtill förlorar bland annat kollektivtrafiken, tandvården och de regionala flygplatserna stora intäkter varje månad. Och för att koncentrera insatserna på covid-19 har annan planerad vård fått ställa in, vilket betyder att en stor så kallad vårdskuld nu byggs upp.

− Det är för tidigt att säga exakt vilka kostnader vi kommer att stå med när pandemin är över. Vår bedömning är dock att trots att regeringen relativt snabbt har skjutit till medel kan regionerna få ett underskott på 6 miljarder kronor i år, säger Anders Knape.

För kommunernas del är de stora kostnaderna främst relaterade till äldreomsorgen. Därutöver upplever bland annat kultur- och fritidsverksamheterna ett intäktstapp och det ekonomiska biståndet förväntas öka med 30 procent från 2018 till 2021. Som en följd av oro och otrygghet spås även den psykiska ohälsan bli större, vilket medför ökade kostnader såväl i regionerna som i kommunerna.

För att upprätthålla en god välfärd både under och efter hanteringen av coronaviruset ser SKR att det krävs att:

  • Staten under året ger tidiga besked och ersätter kommuner och regioner för rimliga merkostnader i hälso- och sjukvården och omsorgen, inklusive socialtjänsten.
  • Staten ersätter kollektivtrafikens inkomstbortfall på en miljard varje månad.
  • Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner förstärks. Arbetsmarknadsinsatserna behöver bli fler och riktas än mer till dem som står långt från arbetsmarknaden.
  • De generella statsbidragen ökar med ytterligare 8 miljarder kronor till kommuner och regioner för 2021 för att nå ett resultat på 1 procent av skatter och statsbidrag. Det behövs även gemensamma insatser för att hantera vårdskulden under 2020 och 2021.

Fakta

Ekonomirapporten kommer ut två gånger per år och belyser kommunernas och regionernas ekonomiska situation. SKR har i Ekonomirapporten maj 2020 utgått ifrån ett relativt positivt scenario för smittspridningen i landet. Antagandet bygger på att inga ytterligare restriktioner sätts in och att smittspridningen antas mattas av mot slutet av sommaren.

Läs vidare

Sakkunnig

Annika Wallenskog
Chefsekonom

Pressjour

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!