Publicerad: 17 oktober 2018

Nyhet

Många kommuner har använt socioekonomiska modeller länge

Sex av tio kommuner tillämpar en socioekonomisk resursfördelningsmodell för grundskolan. Det är vanligast i stora städer och kommunerna nära dem. Det visar en ny kartläggning från SKL.

Maria Caryll.

Syftet med rapporten är att ge en nationell bild som bidrar till en saklig och faktabaserad diskussion om användningen av socioekonomisk resursfördelning som verktyg för att åstadkomma ökad likvärdighet i skolan.

– De senaste åren har det i olika sammanhang diskuteras om kommunernas resursfördelning bör regleras mer. Detta trots att det i tidigare undersökningar, bland annat från Skolverket, konstaterats att det inte finns en idealisk modell som fungerar i alla kommuner. Det är kommunens förutsättningar, och behoven på dess förskolor och skolor, som måste avgöra om det är motiverat att ha en socioekonomiskt viktad resursfördelning eller inte, säger Maria Caryll, sektionschef på avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Vanligast i storstadskommuner

Sammanlagt svarar 158 av 277 kommuner att de tillämpar en socioekonomisk resursfördelningsmodell i grundskolan. Av storstads- och storstadsnära kommuner är det tre fjärdedelar, och av de små och glesbygdskommunerna strax över hälften. Många kommuner har tillämpat sådana modeller länge. De vanligaste faktorerna bakom omfördelningen är vårdnadshavarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund.

Drygt fyra av tio kommuner som besvarat enkäten uppger att de inte tillämpar någon socioekonomisk resursfördelningsmodell. Av dem uppger fler än hälften att de inte har det behovet eftersom kommunen har få skolor utan några påtagliga skillnader i elevsammansättningen.

– Kartläggningen visar att det finns kommuner som har uppenbara skäl att tillämpa en socioekonomiskt viktad resursfördelning, samtidigt som det finns kommuner som inte har det behovet. Det väcker frågan om hur motiverat det är att ha en generell reglering i skollagen som säger att alla kommuner ska differentiera resurserna utifrån dessa faktorer, säger Maria Caryll.

Resursfördelning i förskolan

Närmare 45 procent av kommunerna har en modell för socioekonomisk resursfördelning för förskolan. Även här är det vanligast bland storstadskommuner och större kommuner där drygt hälften av kommunerna en sådan modell. Bland de mindre kommunerna är det en tredjedel. Flera kommuner uppger dock att man har ett pågående arbete med frågan, vilket kan tolkas som att det håller på att bli vanligare.

Fakta

Socioekonomisk resursfördelning innebär att pengar styrs till skolorna utifrån skolornas elevsammansättning. Det ska kompensera för att behoven är olika stora hos eleverna på olika skolor beroende på deras bakgrund.

Rapporten bygger på en enkäten som genomförts i två omgångar under 2017 och 2018. Svarsfrekvensen har varit hög: av landets 290 kommuner har 282 besvarat enkäten om förskolan, 272 enkäten om förskoleklass samt 277 enkäten om grundskolan.

Läs vidare

Pressjour

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKR!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKR:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot