Publicerad: 19 februari 2020

Nyhet

Kommunutredningens förslag löser inte välfärdsutmaningar

Kommunutredningens förslag om kommunsammanslagningar är inte effektiv. SKR anser att kommunsamverkan är en bättre metod för att hantera välfärdsutmaningarna.

Staffan Isling

Staffan Isling

I dag tog regeringen emot Kommunutredningens förslag på hur kommuner kan ges likvärdiga förutsättningar att hantera välfärdsåtaganden framöver. SKR ser positivt på flera av utredningens förslag, särskilt den så kallade statsbidragsprincipen som innebär att staten bör använda andra sätt än riktade statsbidrag för att styra kommunernas verksamhet.

– Vi anser att förslaget om statsbidragsprincipen skulle vara en mer ändamålsenlig och effektiv användningen av statliga medel. Det skulle göra att kommunerna kan satsa på det som ger mest effekt utifrån just sina specifika utmaningar, säger Staffan Isling, vd på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

SKR anser även att det är positivt med förslagen om att utreda studieskuldsavskrivning för landsbygdskommuner och ett frikommunförsök som ger utvalda kommuner ett större lokalt självstyre, men hade hellre sett färdiga lösningar.

Ineffektivt med skuldavskrivningar

SKR ser inte att utredningens strukturlösning, att slå samman kommuner, skulle ge den effekt som avses. Kommunutredningen menar dessutom själv att sammanslagningar har en marginell ekonomisk vinst, men föreslår ändå att staten tar över långfristiga skulder och pensionsförpliktelser från kommuner som frivilligt genomför kommunsammanläggningar. Det skulle kunna öka statens skulder med ungefär 500 miljarder kronor.

– Det är ett oproportionerligt stort belopp som staten skulle ta på sig i förhållande till de vinster som sammanslagningar kan ge. Det skulle dessutom göra att de kommuner som föredömligt har amorterat bort sina skulder står tomhänta. Det vore betydligt mer effektivt att istället utöka samverkan och öka de generella statsbidragen, säger Staffan Isling.

Samverkan har förbättrat kompetensförsörjningen

Från 1985 har antalet kommunalförbund vuxit från 25 till över 400, men trots utvecklingen har Kommunutredningen inte analyserat dess effekter. SKR har därför gjort en enkätstudie av effekterna för de kommuner som samverkar i förbund eller gemensam nämnd inom miljö, bygg eller tillsyn.

90 procent av de svarande kommunerna anser att kompetensförsörjningen har förbättrats av samverkan och 75 procent anser att den även har förbättrat verksamhetens kvalitet. Nästan 40 procent svarar dessutom att samverkan har bidragit positivt till kostnadsutvecklingen, medan cirka 10 procent svarar att den har försämrats något.

– Vår undersökning visar att förbättringarna, som Kommunutredningen menar att sammanslagningar löser, kan uppnås genom att samverka. Det vore därmed bättre att staten satsar sina resurser på att stimulera kommunerna att ytterligare utveckla samverkan och också inkludera regionerna, säger Staffan Isling.

SKR anser att samverkan kan nyttjas mer av kommunerna och har än större potential, bland annat genom att införa avtalssamverkan mellan kommuner och regioner.

Sammanslagningar är ingen universallösning

Befintlig forskning pekar också på att kommunstorleken inte är den avgörande faktorn för att lokalt lösa utmaningar eller skapa effektivitet. Sammanläggningar ska snarare inte ge några vinster eller påverka kommunen negativt, både ur ett finansiellt och demokratiskt perspektiv.

– Kommunutredningen bortser från att små kommuner oftast är glesa och ytmässigt stora. Två glesbygdskommuner som slås ihop skulle därmed ha kvar samma utmaningar, men på en ännu större yta. Sammanslagningar är inte en universallösning, även om det kan finnas kommuner som ser behov att slå sig samman utifrån medborgarnas bästa, säger Staffan Isling.

Läs vidare

Sakkunnig

Anders Folkesson
Ekonom

Pressjour

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!