Publicerad: 24 juni 2020

Nyhet

Fortsatt kunskapsutveckling inom socialtjänsten

Allt fler kommuner använder systematiska arbetssätt vid utredning och uppföljning inom socialtjänsten. Det ökar möjligheterna till likvärdig bedömning.

Åsa Furén-Thulin

Åsa Furén-Thulin

Idag publicerar Socialstyrelsen, i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), 2020 års öppna jämförelser inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården.

Allt fler använder sig av systematiska arbetssätt inom socialtjänsten. Exempelvis ökade andelen kommuner som använde sig av arbetssättet IBIC som stöd vid alla utredningar av vuxnas behov av insatser enligt LSS med 17 procentenheter sedan förra året. En dryg tredjedel av kommunerna använder nu IBIC vid alla utredningar som rör personer med funktionsnedsättning och drygt hälften av kommunerna när det gäller utredningar av äldres behov av omsorg. Även när det gäller uppföljning av insatser ökar användningen av IBIC som stöd.

– Det är positivt att utredning och uppföljning inom socialtjänstområdet blir mer systematisk. De kunskapsbaserade arbetssätten är ett viktigt stöd till medarbetare och bidrar också till att bedömningarna kan bli mer likvärdiga och transparenta, säger Åsa Furén-Thulin, sektionschef för socialtjänst på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Användningen av systematisk uppföljning på verksamhetsnivå ökar dock inte på motsvarande sätt. Färre än tio procent av kommunerna använder sig av resultaten för verksamhetsutveckling inom äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning. Inom individ- och familjeomsorgen är användningen högre, exempelvis använder nästan var femte kommun uppföljning för utveckling inom ekonomiskt bistånd.

– Det finns en stor potential att i högre grad arbeta mer systematiskt på gruppnivå för att utveckla insatser och arbetssätt inom socialtjänsten. Vi kan se att ett utvecklat stöd gör skillnad. Det senaste året har exempelvis ett 40-tal kommuner följt upp sitt stöd till våldsutsatta kvinnor och på så sätt kunnat se vilka insatser som gett resultat och hur stödet kan utvecklas, säger Åsa Furén-Thulin.

Bättre beredskap för höga temperaturer

Betydligt fler kommuner har nu beredskapsplaner för höga temperaturer för särskilt sårbara grupper jämfört med föregående år. Över 80 procent av kommunerna har nu beredskapsplaner för höga temperaturer för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, hemtjänst och särskilda boenden för äldre samt inom kommunal hälso- och sjukvård.

Resultaten beskriver beredskapen i kommunerna den 1 februari i år, innan covid-19 klassades som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom.

Fakta öppna jämförelser

Öppna jämförelser inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med SKR. Arbetet sker också i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Resultaten baseras huvudsakligen på information från en kommunenkät som besvarades av landets kommuner och stadsdelar under perioden 22 januari – 13 mars 2020. Tio olika delar ingår i jämförelserna:

  • Ekonomiskt bistånd
  • Funktionsnedsättning (LSS)
  • Kommunal hälso- och sjukvård
  • Krisberedskap
  • Missbruks- och beroendevård
  • Motverka hemlöshet
  • Social barn- och ungdomsvård
  • Socialpsykiatri
  • Våld i nära relationer
  • Äldreomsorg

Läs vidare

Sakkunnig

Mia Ledwith
Handläggare

Pressjour

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!