Nyhet

Få konkreta lösningar i gymnasie- och komvuxutredning

Utredningen om planering och dimensionering av gymnasieskola och komvux flyttar befogenheter till staten, medan ansvaret och kostnaderna ligger kvar hos kommunerna.

Mats Gerdau.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) delar utredningens målsättning om att fler ungdomar måste fullfölja gymnasieskolan, att samverkan mellan kommuner behöver utvecklas och utbildningarnas koppling till arbetsmarknadens behov stärkas. Samtidigt motsätter sig SKR förslagen som handlar om att flytta beslut om dimensionering från kommunerna och enskilda huvudmän till staten samt att införa ett lagkrav om kommunal samverkan.

– Skolans utveckling är en gemensam angelägenhet för staten och huvudmännen. SKR ser dock inte att det huvudsakliga behovet att göra yrkesutbildningar mer attraktiva för ungdomar kommer att lösas med de åtgärder som utredningen lägger fram. Utredningen träffar vid sidan av målet. Utbildningarna blir ju inte mer populära för att staten bestämmer om hur många platser det ska finnas på olika utbildningar. Vi riskerar i stället att få ett mer byråkratiskt och trögrörligt system som inte tar hänsyn till lokala förhållanden. säger Mats Gerdau, ordförande i SKR:s utbildningsberedning.

Utredningen har föreslagit en modell, där staten tar över viktiga planerings- och dimensioneringsbeslut i och med att Skolverket ska fastställa styrande regionala ramar för vilket utbildningsutbud som ska erbjudas.

– Det är viktigt att ansvar och befogenheter hänger ihop, men utredningen landar i en modell där staten får befogenheterna, och huvudmännen ansvaret. Det är oklart hur kommunerna ska vilja eller våga göra tyngre investeringar, om de inte har beslutanderätt över vilka utbildningar som ska anordnas och antalet platser på dessa och kan planera långsiktigt, säger Mats Gerdau.

Det behövs mer incitament och stöd för huvudmän att anordna dyra utbildningar som idag har lågt söktryck, men där det finns ett rekryteringsbehov på arbetsmarknaden. SKR delar utredningens bedömning att det finns ett behov av att se över utbildningarnas innehåll för att höja attraktiviteten.

– Utredningens förslag riskerar sammantaget att leda till att vi tvingar in elever i yrkesutbildningar som de inte vill gå samt att fler sannolikt kommer att få pendla till utbildningar längre bort. Det kommer att påverka motivationen för eleverna att fullfölja studierna. Här verkar utredningen ha utgått från hur det ser ut i storstäderna, men det blir mer svårt att tillämpa i glesbygden och vi saknar ordentliga konsekvensanalyser, säger Mats Gerdau.

Fakta: Några av punkterna som SKR lyft i remissvaret

SKR instämmer i utredningens bedömning och anser att det är av stor vikt att ett eventuellt införande åtföljs av, eller helst föregås av, en översyn av utbildningarnas innehåll.
Det föreslagna lagkravet på kommunal samverkan bedömer SKR som ett stort ingrepp i den kommunala självstyrelsen, svårförenligt med reglering i såväl kommunallag som regeringsformen.
SKR tillstyrker förslagen om att Skolverket ska ta fram regionala planeringsunderlag, att huvudmännens information till vårdnadshavare och elever ska förbättras och att staten ska få ett samlat ansvar för studiebidrag till eget boende.
SKR avstyrker helt förslagen där staten föreslås ta över centrala delar av dimensioneringen av utbildningsplatser. Många viktiga konkretiseringar kring hur modellen ska fungera i praktiken är dessutom överskjutna till skolmyndigheterna att bereda vidare, vilket gör det svårt att ta ställning till förslagen och bedöma deras sammantagna effekt.
Finansieringen är otillräcklig och reformen föreslås i stora delar finansieras genom minskade statsbidrag till kommunerna.
Det saknas en mer djupgående analys av förslagens sammantagna effekter för bland annat likvärdighet, jämställdhet och segregation i gymnasieskolan. Det finns en risk för att åtgärderna leder till att vissa ungdomar kan uppleva försämringar, snarare än förbättringar.