Publicerad: 18 november 2020

Nyhet

Bostads- och integrationspolitik måste hänga ihop

SKR välkomnar initiativ för att främja integration och motverka hemlöshet. Men Statskontorets kartläggning och åtgärdsförslag behöver kompletteras.

Arion Chryssafis.

Arion Chryssafis.

Statskontoret har haft regeringens uppdrag att kartlägga om kommuner och andra aktörer aktivt medverkar till att individer med behov av ekonomiskt bistånd bosätter sig i en annan kommun samt att lämna förslag på verkningsfulla åtgärder för att motverka konsekvenserna av detta. Förslagen i slutrapporteringen tar sikte på kommunernas tillämpning av socialtjänstlagen och bosättningslagen.

– Socialtjänstens uppgift är inte att tillhandahålla bostäder för alla. För att komma till rätta med den strukturella hemlösheten krävs insatser från flera olika aktörer. Därför behövs åtgärder inom den nationella bostads- och integrationspolitiken. SKR välkomnar därför den bostadssociala utredning som nu pågår. Vi vill också se en förlängd etableringstid så det finns en reell chans för nyanlända att hinna få ett jobb och komma in på bostadsmarknaden, säger Arion Chryssafis, ordförande i SKRs beredning för socialpolitik och individomsorg.

Detaljstyrning kan hindra lokala lösningar

Statskontoret föreslår förtydliganden i Socialstyrelsens allmänna råd för ekonomiskt bistånd, insatser för samverkan mellan kommuner och en översyn av bosättningslagen i syfte att tydliggöra kommunernas åtagande att ta emot nyanlända för bosättning.

– Det är bra att statskontoret lyfter oklarheter i bosättningslagen så att kommuner inte ställs emot varandra. Det är också bra om dialogen och samverkan mellan kommuner kan stärkas. En ökad detaljstyrning från staten skulle bakbinda alla kommuner och i slutänden hindra bra lösningar för nyanlända och andra invånare, säger Arion Chryssafis.

I Statskontorets enkät anger 63 procent av de kommuner som svarat att de någon gång 2019-2020 har tagit emot personer med behov av ekonomiskt bistånd som fått hjälp av sin tidigare hemkommun att ordna den nya bostaden. Det framgår inte av rapporten hur många personer eller hushåll detta avser.

Negativa flyttmönster behöver brytas

SKR:s undersökning bland alla nyanlända som togs emot 2016 visar att 30 procent efter tre år bor i en annan kommun. Statistiken visar inte orsakerna bakom flyttarna men bekräftar en nettoinflyttning till kommuner med sämre arbetsmarknadsförutsättningar.

Samtidigt sker en nettoutflyttning från kommuner och regioner som på grund av sin demografiska utveckling har ett stort arbetskraftsbehov. Till exempel sker en stor utflyttning från kommuner i Jämtland och Norrbotten där resultaten i etableringen visar att förutsättningarna är mycket goda jämfört med många andra kommuner och regioner.

– Regeringen måste hantera frågorna om mottagande och etablering samlat. Det behövs åtgärder både för en hållbar fördelning mellan kommuner och för att ta tillvara nyanländas arbetskraft och möjligheter till bra integration. Titta till exempel på Norge och Danmark, där finns inget ebo-system och nyanlända får en längre tid med statligt finansierat introduktionsprogram och ersättning som villkoras av att bo kvar i mottagningskommunen, säger Arion Chryssafis.

Läs vidare

Sakkunnig

Karin Perols
Utredare

Pressjour

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!