Publicerad: 17 juni 2020

Öppna jämförelser 2020: socialtjänstens krisberedskap

Betydligt fler kommuner än 2019 har beredskapsplaner för höga temperaturer för särskilt sårbara grupper. Även andelen kommuner med kontinuitetsplaner har ökat avsevärt.

Öppna jämförelser 2020: socialtjänst samt kommunal hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen

De fyra indikatorområdena 2020 för öppna jämförelser krisberedskap, med fokus på särskilt sårbara grupper är:

  • evakueringsplaner
  • beredskapsplan för höga temperaturer
  • aktuella kontinuitetsplaner
  • rutiner om att krisberedskap ska ingå vid upphandling.

Resultat för 2020

  • När det gäller evakueringsplaner för särskilt sårbara grupper ser vi att för boendetyper för vuxna och äldre har fler kommuner svarat att de har evakueringsplaner 2020, jämfört med 2019. Även andelen evakueringsplaner inom hemtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården har ökat bland kommunerna.
  • Beträffande beredskapsplan för höga temperaturer ser vi en mycket tydlig ökning med mellan 5-10 procentenheter för samtliga verksamheter från 2019 till 2020. Över 80 procent av kommunerna har nu beredskapsplaner för höga temperaturer för verksamheterna bostad med särskild service vuxna LSS, hemtjänst, särskilda boenden för äldre samt kommunal hälso- och sjukvård.
  • Indikatorområdet kontinuitetsplaner för särskilt sårbara grupper redovisas för andra året. För huvuddelen av verksamheterna har andelen kommuner som har kontinuitetsplaner ökat. Inom hemtjänst, kommunal hälso- och sjukvård och olika boendeformer för äldre respektive enligt LSS är det mer än 40 procent av kommunerna som har kontinuitetsplaner. Ökningarna är upp till 13 procentenheter jämfört med 2019. Det är frivilligt för kommunerna att arbeta med kontinuitetshantering.
  • Det sista indikatorområdet handlar om ifall det finns rutiner om att krisberedskap ska ingå i kravspecifikationen vid upphandling av tjänster som utförs för särskilt sårbara grupper. Inom områdena hemtjänst, särskilda boenden och kommunal hälso- och sjukvård har andelen kommuner med en rutin att ställa krav om krisberedskap vid upphandlingar ökat jämfört med 2019. Inom övriga områden är andelen kommuner som har rutin för att beakta krisberedskapsaspekter i upphandlingar som avser sårbara grupper oförändrad alternativt något lägre jämfört med året innan.

Förutsättningar för socialtjänstens arbete med krisberedskap

Socialtjänsten är en av de största offentliga verksamheterna och avser de mest utsatta individerna i samhället. Likväl bedrivs det på nationell nivå sedan 2009 inget strukturerat arbete med att stödja och utveckla socialtjänstens krisberedskap. Som en konsekvens finns det till exempel inget kunskapsstöd för evakuering av särskilt sårbara grupper.

Socialstyrelsen har under senare år lyft krisberedskap som ett prioriterat område för myndigheten, men fokus ligger på regionernas verksamhet och inte på socialtjänst. SKR arbetar för att Socialstyrelsen ska återuppta arbetet med metodutveckling och kunskapsstöd till socialtjänstens krisberedskap.

Socialtjänsten har dock under senaste året ökat arbetet med krisberedskap för sårbara grupper inom flera områden. Beredskapsplanerna för värmeböljor har ökat rejält de senaste åren. Den vägledning Folkhälsomyndigheten gett ut har aktivt spridits av SKR och börjat tillämpas av kommunerna.

SKR och MSB träffade under 2018 en överenskommelse om ersättning och uppgifter samt därtill kopplat stöd för kommunernas arbete med krisberedskap under perioden 2019-2022. Enligt den ska varje kommun ta fram ett styrdokument för sitt arbete med krisberedskap som ska antas av fullmäktige. Styrdokumentet ska omfatta krisberedskapen i kommunens samlade verksamhet, där socialtjänsten utgör en del.

Hitta din kommuns resultat i Kolada

All statistik som hör till Öppna jämförelser finns i verktyget Jämföraren i webbtjänsten Kolada. Klicka på länken nedan och skriv din kommuns namn.

Hitta din kommuns resultat i Kolada, direktlänk ÖJ Socialtjänstens krisberedskap (nytt fönster)

OBS: Resultaten kommer att visas i Kolada med en viss fördröjning.

Stöd att arbeta med resultaten

SKR uppmuntrar medlemmar att använda sina resultat i Öppna jämförelser strukturerat i verksamhetsutvecklingen för att belysa vad som behöver förbättras för att stärka kvaliteten i den egna organisationen. Förbundet har även tagit fram en handbok som kan fungera som stöd i det arbetet.

Kortversion av Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst, SKR:s webbutik

Evakueringsplan för särskilt sårbara grupper

Inom området evakuering av särskilt sårbara grupper finns det i dag inget nationellt kunskapsstöd. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har dock tagit fram en generell vägledning för storskalig utrymning:

Att planera och förbereda en storskalig utrymning, MSB

Beredskapsplan för höga temperaturer

Värmeböljor kan innebära stora hälsoproblem. Framför allt löper äldre och sjuka personer stor risk vid extrem värme. Folkhälsomyndigheten har tagit fram kunskapsstöd för hur vård och omsorg kan skapa beredskap inför värmeböljor. SKR har en temasida om höga temperaturer.

Beredskap för värmebölja

Beredskap vid värmebölja, Folkhälsomyndigheten

Kontinuitetsplaner för särskilt sårbara grupper

Kontinuitetshantering är en metod för att minimera avbrott i verksamheten vid olika typer av störningar, till exempel i försörjningen av el, läkemedel eller personal. MSB har samlat olika metodstöd på en webbplats. Där finns bl.a. ett stöd som gäller kommunala boenden, samt exempel från olika kommuner.

Kontinuitetshantering, MSB

Krisberedskap ingår vid upphandling av tjänster

I Öppna jämförelser undersöks om kommunerna har en rutin om att krisberedskap ingår i kravspecifikationen vid upphandling av tjänster som utförs för särskilt sårbara grupper. MSB, SKR och Upphandlingsmyndigheten har tagit fram en generell vägledning om hur krisberedskap kan beaktas vid upphandlingar. Det finns idag inget specifikt stöd för att beakta krisberedskap i upphandlingar inom socialtjänstens område.

Upphandling till samhällsviktig verksamhet - en vägledning, MSB

Fakta

  • Öppna jämförelser inom socialtjänsten tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med SKR. Arbetet sker också i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Resultaten för ÖJ socialtjänst 2020 baseras huvudsakligen på information från en kommunenkät som för socialtjänstens krisberedskap besvarades av 91 procent av landets kommuner och stadsdelar under perioden 22 januari-13 mars 2020.
  • Merparten av årets indikatorer är jämförbara med 2019 års indikatorer. Information om förändringar och jämförbarhet mellan åren 2016-2020 finns i Socialstyrelsens beskrivning av indikatorer respektive metod för att tolka resultatet.

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Markus Planmo
    Handläggare

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!