Publicerad: 24 juni 2020

Öppna jämförelser: kommunal hälso- och sjukvård 2020

I 80 procent av kommunerna finns regelbundna forum för systematiskt patientsäkerhetsarbete med representation från olika delar av kommunernas hälso- och sjukvårdsverksamhet.

Öppna jämförelser 2020: socialtjänst samt kommunal hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen

För andra året i rad presenteras den kommunala hälso- och sjukvården som en egen öppen jämförelse. Socialstyrelsen presenterar resultat för 20 indikatorer, varav 14 är nya, samt 15 bakgrundsmått. Resultaten är delvis jämförbara över tid. I år presenteras flera nya indikatorer, bland annat inom patientsäkerhet, samverkan och samordning, stroke, palliativ vård och läkemedelsbehandling.

Några resultat från årets jämförelser

  • 85 procent av kommunerna har styrdokument om sammanhållen vård och omsorg vid vård i livets slutskede för personer i behov av palliativ vård och nära hälften av kommunerna, 44 procent, har en övergripande kompetensutvecklingsplan för fortbildning i allmän palliativ vård.
  • När det gäller samverkan och samordning har 88 procent av kommunerna styrdokument för att patienter, och vid behov närstående, informeras om möjligheten till en samordnad individuell plan (SIP). Indikatorn är ny i årets jämförelser.

Vård och omsorg vid demenssjukdom

Drygt hälften av kommunerna, 53 procent, kan erbjuda multiprofessionella demensteam, vilket är i nivå med 2019.

Dock har andelen kommuner med styrdokument för sammanhållen vård och omsorg för personer med demens minskat från 49 procent 2019 till 30 procent 2020. Med styrdokumenten avses t.ex. riktlinjer beslutade av ansvarig nämnd för den kommunala hälso- och sjukvården, och som innehåller målsättningar för vården och närliggande omsorg till personer med demenssjukdom. Med sammanhållen vård och omsorg avses Socialstyrelsens modell för samverkan mellan olika vårdnivåer och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Vård och omsorg vid diabetes

30 procent av kommunerna har styrdokument om sammanhållen vård och omsorg till personer med diabetes. Det varierar mellan 21-31 procent mellan olika boendeformer i vilken utsträckning enkel fotundersökning erbjuds personer med diabetes i syfte att förebygga allvarliga fotproblem, vilket är i nivå med 2019 års resultat.

Patientsäkerhet

Regelbundna forum för systematiskt patientsäkerhetsarbete med representation från olika delar av kommunernas hälso- och sjukvårdsverksamhet finns i 80 procent av kommunerna. 29 procent av kommunerna har också patientmedverkan i kommunens systematiska patientsäkerhetsarbete.

Läkemedelshantering

Mellan 64 och 87 procent av kommunerna använder standardiserade bedömningsmetoder för att identifiera symtom som kan ha samband med patientens läkemedelsbehandling eller hälsotillstånd i de olika boendeformerna.

Högst är användningen i särskilt boende för äldre, lägst i SoL-boende för personer med psykisk funktionsnedsättning. Phase 20 är ett standardiserat bedömningsformulär som är vetenskapligt validerat och ger ett stöd för att få syn på läkemedelsbiverkningar.

Förbättringsområden

Vård och omsorg vid stroke

Endast sju procent av kommunerna har en övergripande kompetensutvecklingsplan för fortbildning i stroke. Strukturerad uppföljning med vård- och omsorgspersonal med särskild kunskap om stroke inom socialtjänstens samtliga boendeformer förekommer i fyra procent av kommunerna både 2019 och 2020.

Indikatorerna gällande vård och omsorg vid stroke visar på stora behov av förbättringsarbete inom området. Kommunerna tillsammans med regionerna har ansvar för den återkommande vård och omsorg, inklusive rehabilitering, som krävs för personer som insjuknat i stroke.

Inom ramen för partnerskapet för stöd till kunskapsstyrning inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård, mellan Socialstyrelsen, SKR och de regionala samverkans- och stödstrukturerna, har Socialstyrelsen påbörjat ett arbete med att förbättra det nationella stödet till den kommunala hälso- och sjukvården.

Förutsättningar för kommunernas kvalitetsarbete

Indikatorerna för den kommunala hälso- och sjukvården belyser förutsättningar för kvalitet, och inte nödvändigtvis kvaliteten i själva hälso- och sjukvårdsinsatsen. Rutiner och lokala riktlinjer är en viktig del av verksamhetens kvalitetsledningssystem.

Det är viktigt att den ledande nivån skapar förutsättningar för chefer och medarbetare i den kommunala hälso- och sjukvården att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. Det lokala kvalitetsledningssystemet är en stödjande struktur för alla besluts- och organisationsnivåer.

Se din kommuns resultat i Kolada

All statistik som hör till Öppna jämförelser finns i verktyget Jämföraren i webbtjänsten Kolada. Klicka på länken nedan och skriv din kommuns namn.

Se din kommuns resultat i Kolada, direktlänk ÖJ Kommunal hälso- och sjukvård (nytt fönster)

OBS: Resultaten kommer att visas i Kolada med en viss fördröjning.

Stöd att arbeta med resultaten

SKR uppmuntrar medlemmar att använda sina resultat i Öppna jämförelser strukturerat i verksamhetsutveckling för att belysa vad som behöver förbättras för att stärka kvaliteten i den egna organisationen. Förbundet har även tagit fram en handbok som kan fungera som stöd i det arbetet.

Kortversion av Handbok för Öppna jämförelser socialtjänst, SKR:s webbutik

Analysverktyg patientsäkerhet för kommunerna

Jobba säkert med läkemedel, Svenskt demenscentrum

Webb-strokeutbildning, Webb-SKU

Fakta

  • Öppna jämförelser inom socialtjänsten tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med SKR. Arbetet sker också i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Resultaten för ÖJ socialtjänst 2020 baseras huvudsakligen på information från en kommunenkät som för kommunal hälso- och sjukvård besvarades av 96 procent av landets kommuner och stadsdelar under perioden 22 januari-13 mars 2020.
  • Merparten av årets indikatorer är jämförbara med 2019 års indikatorer. Information om förändringar och jämförbarhet mellan åren 2016-2020 finns i Socialstyrelsens beskrivning av indikatorer respektive metod för att tolka resultatet.
  • Den kommunala hälso- och sjukvården växer och är en del av primärvården tillsammans med regionernas vårdcentraler/hälsocentraler. Drygt 400 000 invånare får vård från den kommunfinansierade hälso- och sjukvården, där en majoritet av patienterna är över 65 år. Kommunal hälso- och sjukvård finns både i ordinärt och särskilt boende.

Läs vidare

Informationsansvarig

  • Birgitta Fagervall-Yttling
    Konsult

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!