Publicerad: 19 februari 2020

Satsning på utbildning ger grundläggande förståelse för utökad uppföljning i primärvården i Region Uppsala

Olika medarbetarutbildningar skapar förståelse för en bredare registrering och uppföljning inom primärvården. Fortlöpande enkäter till verksamhetscheferna visar att de som tagit sig an problem med tillgängligheten, känner sig mindre stressade och belastade. Arbetet finns nu inom programkansliet för en god och nära vård.

Exempel från
Region
Verksamhetsområde
Hälsa
Tidsperiod
Projekttid 2017-2019. Från 2020 fortsatt arbete i förvaltning.

Sammanfattning

Med olika utbildningssteg för medarbetarna skapas en grundläggande förståelse för varför den bredare registreringen och uppföljningen inom primärvården är viktig. Tillgängligheten som sådan har kanske inte ökat i Region Uppsala, men numera finns värdefulla siffror på tillgängligheten som grund för beslut om förändringar. Bland annat har drop-in-mottagning införts till psykologer.

De fortlöpande enkäterna till verksamhetscheferna visar också att de som tagit sig an problem med tillgängligheten, känner sig mindre stressade och belastade. Och det finns möjlighet att få stöd från den regionövergripande nivån för att komma tillrätta med problem. Samordning och struktur för arbetet är en framgångsfaktor, och idag har arbetet knutits till programkansliet för en god och nära vård.

Bakgrund

När arbetet för en utökad uppföljning i primärvården inleddes i Region Uppsala, byggde beslut om förändringar i primärvården på att ungefär åtta procent av verksamheten mättes och följdes upp.

- Det var ju den parametern vi hade att utgå ifrån – antalet besök hos läkare på vårdcentralerna. Inte ens jourmottagningarna var med i mätningarna, säger Nina Anundsson som varit regionövergripande projektledare för arbetet.- Vi hade även låg grad av diagnossättning och registrering av KVÅ-koder (klassifikation av vårdåtgärder). Vi behövde helt enkelt få till en bättre registrering till att börja med, för att kunna uppnå en bättre tillgänglighet.- Vår känsla var också att det var svårt att nå exempelvis yrkesgrupper med koppling till psykisk ohälsa, men vi hade ju inga siffror, säger Nina Anundsson.

Genomförande

Inom Region Uppsala har stort fokus lagts vid utbildning för medarbetare. Utbildningarna kom till efter en enkät till verksamhetscheferna för att ta reda på vilka behov de såg hos sina medarbetare.

  • E-utbildning. En basutbildning som alla som jobbar i journalsystemet ska gå. Här handlar det framför allt om att skapa en förståelse för varför det är viktigt att göra de registreringar som den nya uppföljningsmodellen anger.
  • Särskild utbildning för sjuksköterskor. Utbildningen utgår från 18 olika patientfall.
  • Beslutsstöd, lathundar och checklistor för registrering.
  • Besök på vårdcentraler och mottagningar.

Utbildningarna har varit återkommande, eftersom nya medarbetare behöver få samma grundkunskap som sina kollegor.

En regionalt beslutsstöd har utvecklats, där enheternas mätningar redovisas och är synliga för alla. Resultat och erfarenheter delas också till politiska styrelser, på professionsdagar och primärvårdsforum.

Genom uppföljningen kan enheter med särskilda behov av stöd identifieras. De kan då få hjälp med att sätta delmål och stöd till verksamhetsansvariga för hur förbättringsarbetet kan genomföras, utifrån de förutsättningar som finns.

- Många är medvetna om sin verksamhets brister i tillgänglighetsarbetet, men det kan vara svårt att veta i vilken ände de ska börja arbeta för att förändra. Där kan vi hjälpa till, säger Nina Anundsson.

Det här har arbetet lett fram till

Idag (januari 2020) har tillgängligheten till primärvården i Region Uppsala inte ökat, men bilden av hur tillgängligheten faktiskt ser ut är tydligare och bättre. Nu mäts tillgängligheten hos alla yrkesgrupper med legitimation både på vårdcentraler, jourmottagningar och närakuter.

Flera enkäter har ställts till verksamhetschefer och enkätsvaren visar att förändringar görs. Ett exempel är att drop-in-mottagningar och lättakuter införts inom vissa verksamheter där det tidigare varit långa väntetider, till exempel till psykologer.

- Enkätsvaren visar också att de verksamhetschefer som verkligen tagit sig an de problem som finns med tillgängligheten, de känner sig mindre stressade och belastade. Vi har däremot inte gjort några regelrätta medarbetarundersökningar, säger Nina Anundsson.

Arbetet med den utökade uppföljningen har nu lagts över i förvaltning, med visst stöd från regionövergripande nivån, främst med fokus på utbildning och uppföljning. Arbetet sker i samarbete med regionens programkansli för en god och nära vård.

- Att ha struktur i arbetet och en struktur för samarbetet är absolut en framgångsfaktor, säger Nina Anundsson.

De viktigaste slutsatserna

  • Det gäller att var uthållig i arbetet. Det kommer nya medarbetare och det går att borra djupare i de fakta som uppföljningen ger.
  • Verksamhetscheferna är en svår grupp att nå. De har många frågor att hantera och det är inte alltid tillgängligheten som ligger högst på listan.
  • För att underlätta för sig själva är det bra om verksamhetscheferna utser särskilda kontaktpersoner för den nya tillgänglighetsrapporteringen, hanteringen och analysen.

Kontakt

Nina Anundsson
Vårdutvecklare, Vårdkvalitetsenheten, Akademiska sjukhuset
Region Uppsala
072-201 26 82
nina.anundsson@akademiska.se

Pierre Conde
Utredare, Primärvårdens ledningskontor
Region Uppsala
018-617 19 39
pierre.conde@regionuppsala.se

Informationsansvarig

  • Annika Brodin-Blomberg
    Handläggare

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel