När personcentrering betyder att bli sedd, lyssnad till och förstådd

”I personcentrerad vård ses patienter som personer som är mer än sin sjukdom. Personcentrerad vård bygger på ett partnerskap mellan patienter och de som arbetar inom hälso- och sjukvården. Utgångspunkten är att vårdpersonalen lyssnar på patientens berättelse. I berättelsen identifieras personens förutsättningar, resurser och hinder, som tillsammans med övriga undersökningar används till att tillsammans skriva en hälsoplan. All hälso- och sjukvård, omsorg och rehabilitering kan vara personcentrerad.”

Så beskriver Centrum för personcentrad vård vid Göteborgs universitet – GPCC – vad personcentrering är. De firade 10 år 2020 och då presenterades många exempel på hur utvecklingen mot en mer personcentrerad gått framåt.

Genomförande

Personcentrering har fått allt mer uppmärksamhet de senaste åren och är som arbetssätt starkt förknippat med utvecklingen mot nära vård. Ett led i att utvärdera och utveckla en personcentrerad vård har varit satsningen på Centrum för personcentrering vid Göteborgs universitet – GPCC.

GPCC är ett forskningscentrum med klinisk och tillämpad forskning. GPCCs övergripande mål är att stödja och genomföra forskning av hög kvalitet inom personcentrerad vård. Forskningen syftar till att skaffa kunskap om hur långvarig sjukdom upplevs och hanteras av den enskilde, samt att implementera och utvärdera personcentrerad vård.

Det här har arbetet lett fram till

Personcentrering i hälso- och sjukvård har visat positiva effekter. GPCC har listat några exempel på forskningsresultat:

• Kortade vårdtider, minskade kostnader och högre kvalitet vid kronisk hjärtsvikt.
• Högre livskvalitet vid cancerbehandling och palliativ vård.
• Bättre livskvalitet för personer med psykisk ohälsa i öppenvården.
• Lägre kostnader och högre livskvalitet för personer med höftledsfraktur.
• Positiva effekter för personer med demenssjukdom och personal på demensboende.
• Bättre resultat vid akut kranskärlssjukdom (hjärtinfarkt/instabil angina).
• Högre kvalitet och lägre kostnader vid kronisk inflammatorisk artrit.
• Bättre användning av vårdens resurser.
• Sambandet mellan symtom och tecken.
• Personcentrerad vård fungerar även på distans.

De viktigaste slutsatserna

I SKR:s kartläggning av personcentrerad vård i landet framgår att det finns flera lärdomar och insikter:

• Ledningen är viktig för att skapa förutsättningar och ge mandat.
• Patient- och brukarmedverkan är en förutsättning för personcentreringens utveckling.
• En nationell gemensam definition av personcentrerad vård skulle underlätta.
• Att mäta personcentrerad vård är komplext och behöver utvecklas.
• Personcentreringen behöver vara en del av vårdens ordinarie verksamheter och kan inte endast drivas av eldsjälar.
• Personcentrering är ett arbetssätt som både patienter och personal vill ha.

Fördjupning

Personcentrerad vård måste ses som ett av de viktigaste leden i utvecklingen mot en nära vård och därför tog SKR-Nära vård chansen att på 10-års jubileet fånga några röster kring vad personcentrering är och har betytt. Vad tycker medarbetare, forskar och närstående om personcentrering? 

Närstående

Hans-Inge Persson tycker att personcentrering ger den sjuke ett ansikte för vården. Den man har ett ansikte på bryr man sig om. Längd: 1 minut.