Publicerad: 8 oktober 2019

En halv miljon idéer – kommunutveckling med medborgarbudget i Nässjö kommun

Boende inom åtta områden i Nässjö kommun fick själva ta fram förslag och så småningom rösta om hur en halv miljon kronor skulle fördelas. Försöket med medborgarbudget syftade till att såväl öka delaktigheten hos de som bor i stadsdelarna som att främja de olika områdenas attraktionskraft. En tydlig majoritet av invånarna, 92 procent, uppgav att de var mycket- eller delvis nöjda med de förslag som till slut genomfördes.

Ämne
Demokrati, Medborgardialog
Exempel från
Kommun
Tidsperiod
2016–2020

Exemplet i korthet

Nässjö kommun arbetar sedan 2016 med medborgarbudget som arbetsmetod för kommundelsutveckling. Åtta mindre planeringsområden får totalt 500 000 kronor var för investeringar i sådant som förbättrar den fysiska miljön. Alla som bor inom planeringsområdet kan vara med och bestämma vad pengarna ska användas till genom en förslagsprocess, där medborgarna lämnar sina idéer till kommunen och där förslagen sedan går att rösta på. De förslag som får flest röster och ryms inom ordinarie driftbudget genomförs. Projektet har fått namnet ”En halv miljon idéer”. Bland de idéer som genomförts finns lekredskap, utegym, hjärtstartare och en ny bro.

Syftet med Projektet ”En halv miljon idéer”

  • Öka delaktigheten och ansvarstagandet för de som bor och verkar i kommundelarna
  • Stärka kommundelarnas identitet och framtidstro
  • Skapa trivsammare och tryggare miljöer
  • Skapa nya och stärka befintliga mötesplatser
  • Främja kommundelarnas attraktionskraft
  • Utveckla en levande landsbygd i samverkan mellan Nässjö kommun och medborgarna

Med en budget på totalt 500 000 kronor till vart och ett av de åtta planeringsområdena, Flisby, Ormaryd, Solberga, Äng, Fredriksdal, Grimstorp, Stensjön och Sandsjöbygden, kan alla som bor i planeringsområdet vara med och bestämma vad pengarna ska användas till.

Pengarna fördelas på två medborgarbudgetprocesser per planeringsområde som genomförs under en fyraårsperiod. Varje medborgarbudgetprocess har därmed en budget på 250 000 kronor. Varje enskild investering får enligt kriterierna inte kosta mer än 200 000 kronor.

”En halv miljon idéer” genomförs i två omgångar i vart och ett av de åtta planeringsområdena 2016–2020. Projekttiden är två år per omgång där första året är planeringsår med idéinlämning, bearbetning till röstningsbara förslag och omröstning. Andra året genomförs de förslag som röstats fram.

De boende i respektive planeringsområde träffas för att prata om idéer som utvecklar deras planeringsområde. Förslagen ska handla om förbättringar i den fysiska miljön. Medborgarna lämnar in sina idéer till kommunen, antingen en och en eller flera tillsammans. Nässjö kommun bearbetar, finslipar och kostnadsberäknar idéerna i dialog med de som lämnat förslag. I nästa steg bestämmer medborgarna i planeringsområdet vad pengarna ska gå till, detta sker genom att de röstar på de förslag de tycker bäst om. De förslag som får flest röster och ryms inom planeringsområdets budget genomförs.

Hittills har projektet resulterat i

  • En cykelhinderbana (Pumptracken) i Sandsjöbygden. Kommunen och samhällsföreningen har hjälpts åt att färdigställa området.

    Cykelhinderbanan, Pumptracken, Nässjö kommun
  • En klätterställning på lekplatsen i Solberga
  • Ett utegym vid lekplatsen i Solberga
  • Äventyrshinderbana bredvid isbanan i Äng
  • Badflotte vid badplatsen i Äng
  • Paviljong med grill vid sjöparken i Ormaryd
  • Ny bro över Svartån i Ormaryd
  • Hjärtstartare i bydgegården i Ormaryd.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Arbetet med landsbygdsutveckling i Nässjö har varit ett pågående arbete och sedan 2010 har en extra satsning genomförts för att öka inflytandet och delaktigheten i utvecklingsprojekt. En pott pengar avsattes för fysiska åtgärder för de fyra största kransorterna i kommunen. En lokal utvecklingsgrupp bestämde vilka åtgärder som pengarna skulle användas till. 2015 utvärderades arbetssättet samtidigt som man hade ett uppdrag att föreslå hur det fortsatta utvecklingsarbetet skulle bedrivas i de åtta mindre kommundelarna.

Medborgarbudget – för ökad delaktighet och en snabbare process

Det visade sig att medborgarna på dessa orter med omgivande landsbygd förväntade sig både en investeringsbudget och någon form av medinflytande. Kommunen valde medborgarbudget som ett lämpligt arbetssätt för att prioritera den avsatta budgeten. Medborgarbudgetprocessen förväntades ge ökad delaktighet och engagemang men också en snabbare process, från förslag till genomförande.

Mål

De mätbara målen handlade om delaktigheten, antal genomförda fysiska åtgärder och fördelningen mellan deltagande män och kvinnor.

  • Minst 25 % av alla boende över 5 år skulle ha deltagit i processen i första omgången
    och 40 % den andra omgången.
  • Två medborgarbudgetprocesser i varje planeringsområde ska ha genomförts när projektet är slut.
  • Minst tre fysiska åtgärder ska ha genomförts i varje planeringsområde när projektet är slut.
  • Ungefär lika många män som kvinnor ska ha deltagit i röstningen i alla genomförda medborgarbudgetprocesser.

Genomförande

Organisation

Projektet styrs av en politisk styrgrupp och en tjänstepersonsstyrgrupp. Politisk styrgrupp är kommunstyrelsen utskott I (ordinarie ledamöter och ersättare), totalt tio personer.

För det praktiska arbetet finns en projektgrupp bestående av tjänstepersoner från kommunledningskontoret, kultur- och fritidsförvaltningen, samhällsplaneringskontoret, tekniska serviceförvaltningen och Nässjö Affärsverk AB (NAV Entreprenad).

Projektet leds av kommunledningskontoret. Projektgruppen deltar aktivt i insamlande av idéer, urval av idéer utifrån fastslagna kriterier, kostnadsberäkningar och genomförande. Projektgruppen ska också återkoppla projektet till respektive organisation under arbetets gång.

Till projektorganisationen finns en kommunikatör knuten som ansvarar för grafiskt material och somtillsammans med projektledaren arbetar fram en kommunikationsplan.

Förberedelsefas

Förberedelsefasen tog cirka fem månader och bestod av att:

  • utarbeta kriterier och projektbeskrivning samt förankra dessa politiskt,
  • ta fram verktyg för digital förslagsinlämning och röstning samt
  • träffa föreningar på de berörda orterna för att berätta om den kommande processen.

Kommunfullmäktige fattade ett inriktningsbeslut i mars 2016 för att arbeta med medborgarbudget i kommunens mindre kransorter 2016–2020. Investeringspengar för landsbygdsutveckling fanns redan avsatta enligt budgetbeslut året innan. Kommunstyrelsen beslutade om projektbeskrivning och kriterier, projektmål, inriktning, geografisk indelning och ekonomiska ramar.

Tjänstepersoner på avdelningen för tillväxt och hållbar utveckling på kommunledningskontoret drev processen med stöd av utvecklingschefen. Majoritetens tre kommunalråd var genom samtal tidigt med i utformandet av modellen.

Kriterier

Kriterierna beslutades av kommunstyrelsen, de beskriver villkoren som ska uppfyllas för att ett förslag ska vara möjligt att rösta på.

För att ett förslag ska godkännas för röstning ska förslaget

  1. Gälla en fysisk investering eller förberedelser för en fysisk investering (t.ex. förstudie eller projektering) som:
    1. utvecklar befintliga eller skapar nya mötesplatser eller
    2. bidrar till att stärka kommundelens identitet och framtidstro eller
    3. bidrar till en tryggare och trivsammare miljö eller
    4. gör kommundelen attraktivare för de som bor och verkar där.
  2. Vara till för en bred målgrupp eller komma så många som möjligt till del.
  3. Inte strida mot kommunallagen eller andra lagar och regler som begränsar vad en
    kommun får göra, samt i övrigt inte strida mot svensk lagstiftning, t.ex. genom att vara diskriminerande, miljöförstörande etc.
  4. Inte kosta mer än 200 000 kronor.
  5. Långsiktigt kunna skötas och underhållas antingen genom egen/lokal insats eller av Nässjö kommun.
  6. Placeras eller genomföras på en plats som allmänheten har fri tillgång till.
  7. Lämnats in till Nässjö kommun inom angiven tidsperiod.

2018 tillkom ett nytt kriterium som innebär att förslagsställaren och Nässjö kommun ska ha kontakt och förslagsställaren ska godkänna förslaget innan röstningen.

Fysisk investering

Med fysisk investering menas förbättring eller nyanläggning av en konstruktion eller plats, till exempel badbrygga, lekredskap, bänkar, plantering i park, skulpturer, belysning etcetera.

Vem får lämna förslag?

Nässjö kommun bjuder in boende inom planeringsområdena att delta i idéinlämningsfasen. Vid inlämning av idéer ska förslagsställaren uppge namn och kontaktuppgifter men det är valfritt om namnet ska publiceras. Alla boende inom planeringsområdena, oavsett ålder, får delta i prioriteringen av de inkomna förslagen genom röstning.

Antal röster

Varje person har totalt tre röster att fördela på de röstningsbara förslagen. Rösterna kan fördelas fritt på 1–3 förslag. Resultatet av röstningen fastställer prioriteringsordningen av åtgärderna.

Avsatta medel

Kommunen avsatte 500 000 kronor per planeringsområde uppdelat i två omgångar. Det vill säga 250 000 kronor per medborgarbudgetprocess i respektive planeringsområde, totalt åtta stycken.

Tidplan

Genom hela processen har medborgarbudgetens olika steg haft samma tidsintervall. En mindre korrigering gjordes efter första omgången gällande röstningen.

Tidfördelning

  • Inlämning av förslag: 3 april–4 juni
  • Bearbetning: 5 juni–29 september
  • Röstning: 1–20 november
  • Genomförande: Pågår under 2019

De personella resurserna utgörs av en projektledare (90 %), övrig arbetstid från projektgruppen beräknas ligga sammanlagt på en 50 %-ig tjänst.

Under varje medborgarbudgetprocess arrangeras event/träffar på de olika orterna för att boende ska kunna lämna idéer och delta i röstningen. Det genomförs även möten för att träffa förslagsställare och de lokala organisationerna.

Varje process och område kräver olika mycket närvaro men i genomsnitt läggs följande möten på kvällstid (mellan omkring klockan 18 och 20):

  • Lokala organisationer: Per medborgarbudget process som består av tre respektive fyra mindre processer så arrangeras enskilda möten med lokalföreningarna två gånger per ort. Det innebär att 14 kvällsmötet över en medborgarbudgetprocess.
  • Idémingel och röstningsmingel: På varje ort har det arrangerats idémingel för de boende, på några orter har det varit två. Röstningsmingel görs även på varje ort och där har det arrangerats två i några av orterna. Så per process kan vi räkna med totalt 16 kvällsmöten.
  • Träffar med förslagsställare: Per ort har det inkommit ca 20 förslag, många rör samma eller liknande idéer. För att ge ytterligare möjlighet att skapa bättra förståelse för förslagsställarens idé så skapas mindre träffar där förslagsställarna bjuds in. Första processen innebar det minst ett möte per ort och på några orter behövdes det fler. Andra omgången var förslagen mer konkreta och avgränsade vilket innebar att vi endast hade kontakt med förslagsställare via mejl och telefon.
  • Det behövs också möten med förslagsställarna när röstningen är klar, så personerna bakom förslaget kan vara med i genomförandet. Sammanlagt uppskattas det till 14 träffar.

Det här ledde arbetet fram till

Inga medel avsätts för drift av fysiska investeringar. Förslagen hanteras inom ordinarie driftbudget eller med hjälp av ideella resurser.

Idégenereringsmöten

Det genomfördes minst ett möte per planeringsområde, i några av områdena arrangerades två. Mötena höll på i omkring två timmar och startade antingen klockan 18 eller klockan 19 vilket passade både lokala föreningar och personal bäst. Antalet deltagare varierade mellan orterna och i genomsnitt deltog mellan 20 och 30 personer.

En majoritet av deltagarna var mellan 36 och 55 år, med en liten övervikt av kvinnor.

Inlämnade idéer

Omgång 1, norra delarna

  • Det kom in 62 idéer från de tre områdena.
    • Av de 62 inkomna idéerna så var ca 10 inlämnade analogt. Många deltog på de fysiska träffarna och lämnade in digitalt direkt på plats eller vid ett senare tillfälle.
  • 17 förslag ströks då de ej klarade kriterierna, de främsta anledningarna till att ett förslag ströks var följande:
    • Markägare säger nej till anläggning
    • Trafikverkets område
    • Medför driftkostnader som inte kan hanteras inom ordinarie verksamhet och
    • Förslag som bedöms kunna genomföras utanför projektet.
  • Till slut blev det 21 förslag till röstning. Eftersom många personer lagt liknande förslag så valde de att slå ihop sina förslag.

Omgång 2, södra delarna

  • Det kom in 120 idéer från de fyra områdena.
    • Av de 120 inkomna idéerna så var ca 41 inlämnade analogt. Många deltog på de fysiska träffarna och lämnade in digitalt direkt på plats eller vid ett senare tillfälle.
  • Det togs slutligen fram 57 förslag som gick till röstning.

Process för behandling av förslag sker områdesvis

Det är framförallt projektgruppen som bereder förslagen. Projektledaren har nära kontakt med förslagsställaren som ger input till beredningen. Om ett förslag bedöms som inte genomförbart så ges förslagsställaren möjlighet att återkomma med annat alternativ.

Steg 1

Kort efter idéinlämningen stänger hålls ett projektgruppsmöte. Fokus på detta möte är att sortera ut förslag om vi direkt kan bedöma inte möter kriterierna. Därefter analyseras de övriga förslagen för att se vilken ytterligare information som behövs för att kunna göra en bedömning.

Steg 2

Efter mötet skickas ett mail ut till alla förslagsställare med information kring vad som kommer hända fram till röstningen. Det centrala är att alla förslag kommer behandlas utifrån kriterierna. De som har liknande idéer bjuds in till separata träffar i augusti. Under sommaren kontaktas förslagsställare för en avstämning och förtydliganden. Kostnadsberäkningen sker delvis parallellt, delvis efter att förslagsställare har kontaktats.

Steg 3

Sista datum för kostnadsberäkningen och information om förslagen är sista veckan i september.

Steg 4

När alla förslagen har bedömts utifrån kriterierna och kostnadsberäknats tagits fram beskrivs förslagen och stäms av med förslagsställaren.

Steg 5

När avstämning är gjord trycks en folder som skickas ut till alla boende i respektive område.

Röstningsprocessen

Det arrangeras röstningsmingel på varje ort och datum för röstningsmingel skickas både ut via post och publiceras på projektets hemsida. De lokala organisationerna hjälper också till att marknadsföra. Det går att rösta via mail, post och telefon samt digitalt på webbverktyget där en användarprofil skapas.

803 individer röstade i första omgången. De flesta röstande, 34 procent, var i åldrarna 26–35, följt av åldrarna 0–12, 31 procent och åldrarna 36–55, 22 procent.

Röstningen pågick under 20 dagar, mellan den 1:e och 20:e november.

Utse vinnare

Resultatet från röstningen avgör vilket eller vilka förslag som vunnit, det krävs inget politiskt fastställande. På ungefär hälften av orterna så var det fler än ett förslag som vann.

Genomförande av vinnande förslag

Genomförandet har sett väldigt olika ut på de olika orterna, på några av orterna har de lokala föreningarna tagit på sig genomförandet och på andra har ingen velat vara involverad. Alla förslagsställare erbjuds dock att vara med. I många av genomförandeprocesserna så har minidialoger genomförts med fler i lokalsamhället. Målsättningen är att genomförandet ska ske inom ett år efter röstningen men i några av fallen så har detta inte kunnat uppnås. Det beror bland annat på långa leveranstider, ideella krafter som behöver tid, nya markägare eller ändrade planer för markägare som krävt justeringar och ansökningar om extern finansiering.

Utvärdering

Den politiska styrgruppen har haft kontinuerliga avstämningar där input och reflektioner kunnat framföras. Projektgruppen har genomfört avstämningar och utvärderingar under processens gång. Denna utvärdering involverar då berörda förvaltningar. Fokus på dess utvärderingar är att se till effektiviteten i organisationen och hur de olika förvaltningarna upplever processen men även hur vi kan bli bättre i involveringen av medborgarna och att ta fram förslag till ändringar mm. En enkät skickades ut till alla som deltagit i idéinlämningen och den spreds även via de lokala föreningarna. Fokus i enkäten var att försöka få en förståelse för hur de som deltagit upplevt medborgarbudget-processen, både de som varit aktiva som förslagsställare och de som röstat eller inte deltagit alls. Ett direkt resultat av enkäten var önskemålen om en referensgrupp som följer projektet, detta tillägg gjordes direkt till processen men har sedan av olika anledningar lagts ner då intresset från flera av de som sa att de ville vara med i referensgruppen har avtagit. Avstämningar med de lokala organisationerna har genomförts under hela processen. Efter det att projektgruppen genomfört utvärderingar så stäms ändringar, tankar om processen av med de lokala föreningarna.

Nästa steg

2018 påbörjades andra omgången i norra delarna med idéinlämning och röstning. 2019 är det dags för södra delarna att påbörja omgång två. Resurser finns avsatta fram till 2020 eftersom det är politiskt beslutat att genomföra ett antal medborgarbudgetprocesser som en del av landsbygdsutvecklingen 2016-2020. I och med att vi har sett att genomförandet kräver längre tid än ett år, kommer andra omgången att få två år på sig att genomföra vinnande förslag. Det innebär att projektet kommer att pågå även under 2021.

Erfarenheter

Erfarenheter förberedelser

Eftersom en projektorganisation redan fanns på plats sedan tidigare/liknande utvecklingsprojekt så var upplevelsen att uppstarten var relativt enkel och upplevdes positiv från tjänstepersonshåll. De förtroendevalda var inte inkluderade i förberedelsefasen i någon större utsträckning men hade en del synpunkter på reglerna för röstning och den geografiska indelningen. I ett av planeringsområdena blev det diskussion kring medborgarbudget som arbetsmetod och ett alternativ arbetssätt arbetades fram. Detta drevs på från förtroendevalda.

Erfarenheter beslut

Den politiska styrgruppen fastställde kriterierna men i processen med framtagandet var upplevelsen att de förtroendevalda inte hade några större invändningar mot de föreslagna kriterierna.

Erfarenheter idégenerering

Medborgare som besvarat en enkät utrycker att diskussionen, träffa ansvariga på kommunen och träffa nya i samhället har varit roligt och trevligt. Medborgarnas upplevelse är att kriterierna har varit tydliga. Under idémötena och i kontakten med medborgarna så kommunicerades att det var av vikt att lämna in alla förslag, inte bara de som möter kriterierna vid första anblick. Detta gjordes av två anledningar dels för att inte avslå förslag innan hela projektgruppen hunnit kontrollera dem, kanske finns det någon lösning. För det andra så sänder även ”ogiltiga” förslag signaler om behov och önskemål. Medborgare upplever att det skapas nya relationer på orterna, framförallt nyinflyttade passade på att delta på de fysiska mötena.

Erfarenheter bearbetning av förslagen

Själva bearbetningen har varit tidskrävande med många diskussioner kring genomförandet och framtida driftkostnader. Eftersom medborgarbudgetprocessen genomförs på landsbygden så råder unika förutsättningar och då även unika lösningar. Det har varit svårt för projektgruppen att göra generella bedömningar av förslagen och närmare beräkningar har krävts. Att det har kommit in många förslag har krävt en stor arbetsinsats för projektgruppen vilket alla inte bedömer att det funnits avsatt tid till. Majoriteten av förslagsställarna tyckte att bemötandet och bedömningen var bra. De har förståelse för att en cykelbana kostar med än budget osv., men de framhåller även att det känts viktigt att kunna utrycka sin önskan/mening. Förslagsställarna var i det stora hela nöjda över hur deras förslag bereds. Det har även lyfts fram att man önskar större insyn i kostnadsberäkningen, att det till exempel skrivs ut på hemsidan. Många har tagit upp i enkäten att kontakten via telefon har varit väldigt bra då en mer personlig relation skapas.

Erfarenheter från röstningen

Utifrån enkäten tyckte medborgarna följande om röstningen: bra med tre röster som kunde fördelas på flera förslag, spännande att följa resultatet online, svårt för äldre att rösta online, onödigt med röstningsmingel då intresset var litet, trevligt med samvaro på mötena, enkelt att rösta via nätet, röstningen kändes inte säker, alla får chansen att vara med att påverka. Även om några framför att röstningen har varit krånglig via internet så utrycker majoriteten att de tycker röstningen varit enkel via nätet. 2018 införde vi att man måste ange även namn när man skapar ett användarkonto för att rösta digitalt, inte bara en e-postadress, för att minska risken för att personer röstar mer än en gång. Vi har även valt att inte visa resultatet förrän röstningsperioden är avslutad för att undvika taktikröstning och skapa mer spänning kring resultatet. De fysiska röstningsminglen som varit utomhus har fungerat bäst. Boende kommer förbi och tar en kaffe, pratar lite och lämnar sina röster. Upplevelsen är att många uppskattar att kunna komma förbi men sedan avvika när de vill.

Erfarenheter av att utse vinnare

Förslagsställarna var nöjda även om deras förslag inte röstades fram. Självklart var det en besvikelse om det egna förslaget inte vann men eftersom det avgjordes genom röstning accepterades resultatet.

Nässjö kommun har fått ganska stor uppmärksamhet i lokal media och även större tidningar och radio som tidningen Land och Sveriges Radio. Rapporteringen har varit positiv och detta har varit till stor hjälp för att kommunicera processens olika delar.

Erfarenheter av genomförandet

Förslagsställarna har framförallt varit med i materialval, placering och som bollplank för lösningar. I de förslag som genomförts hittills så har alla förslagsställare valt att delta i genomförandet. Utifrån enkäten så upplever medborgarna följande:

  • Bra samarbete med kommunen
  • Några av förslagen krävde ideella insatser och när det väl kommer till genomförandet så är det inte alltid så lätt att samla ihop krafterna.
  • Mer information kring hur de olika projekten ligger till i genomförandet.
  • Oro över vad som händer med överskjutande medel.

På frågan om de blev nöjda med förslaget som genomfördes svarade 60 % ja och 31 % delvis och 8 % nej.

Erfarenheter av utvärderingen

Från medborgarnas perspektiv har avstämningar skett under processens gång och framförallt från föreningslivet har avstämningarna varit uppskattade. I enkäten till medborgarna så svarade 9,5% att de upplever att sammanhållningen på orten blivit bättre tack vare medborgarbudgetprocessen och 37 % instämmer delvis i det påståendet. Andra förvaltningar upplever att det är lättare att arbeta med deras utvecklingsfrågor i de berörda orterna. Detta kan tyda på att det skapats en mer positiv bild av Nässjö kommun som organisation. En av de främsta lärdomarna är kopplad till den interna processen och att processen måste kvalitetssäkras. Med detta menas att den behöver bli mindre personbunden och att det inom projektgruppen krävs tydligare åtagande, där varje deltagande förvaltning har ett åtagande och ansvar att hantera sin del av processen.

Övriga erfarenheter

Det är tydligt i enkäten som skickades ut att medborgarna tycker att medborgarbudget är ett bra sätt att arbete med utveckling. Bland förtroendevalda ser man väldigt positivt på medborgarbudget och har gett ett politiskt uppdrag att ta fram ett förslag för hur vi kan arbeta med medborgarbudget i stadsdelana i Nässjö. Bland tjänstepersoner varierar intresset för medborgarbudget, det är mycket jobb för relativt sätt små åtgärder och man ser inte den demokratiska aspekten. En grundförutsättning för en framtida process är att avsätta driftpengar i processen.

En viktig del har varit att de lokala föreningarna involveras och sprider processen i sina nätverk. De är också ambassadörer för hela processen, det är små orter och personerna i föreningarna är nyckelpersoner och betrodda i samhället.

Inför nästa omgång behövs en tydligare genomgång kring olika roller i projektet t.ex. att ingen, varken kommunen, enskilda personer eller organisationer har någon egen godkännanderätt. När ett förslag möter projektets kriterier ska det godkännas oavsett vad olika aktörer anser om förslagets ”nytta”. Vidare behövs en tydlig dialog med t.ex. samhällsföreningar som har många skötselavtal då nya förslag kan skapa en ökad arbetsbörda för dem.

Att beräkna kostnaden för de inkomna förslagen tog längre tid och var svårare att få fram än vad vi trodde. I nästkommande omgångar kommer kostnadsberäkningen sätta igång direkt när inlämningen av förslag öppnar.

I början av projektet hölls en diskussion kring hur den geografiska uppdelningen skulle se ut. Frågan om huruvida det var ett för litet antal boende i planeringsområdena för att genomföra en process i vartdera området kom bland annat upp. Beslutet landade i att varje planeringsområde skulle genomföra sin egen process och ha sin egen budget. Detta var ett framgångsrikt beslut då närheten till den egna platsen påverkar intresset och engagemanget. Blir området för stort eller inte berör direkt så minskar motivationen. Beslutet blev även ett sätt att undvika konkurrens mellan de olika områdena.

Läs vidare

Kontakt

Simon Dagson
Projektledare, Nässjö kommun
0380-51 83 03
simon.dagson@nassjo.se

Informationsansvarig

  • Anders Nordh
    Handläggare

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel