Publicerad: 12 juni 2020

Återbrukskoncept i Eskilstuna ger världseko

En professor på högskolan kläckte idén och kommunens återvinningschef nappade. Alla partier plus föreningslivet ställde sig bakom. Så fick Eskilstuna en shoppinggalleria med bara återbrukade varor – och världsrykte som föregångskommun.

Ämne
Forskning och innovation, Miljö, Näringsliv
Exempel från
Kommun
Tidsperiod
Pågående

Sammanfattning

ReTuna återbruksgalleria är världens första shoppinggalleria med enbart återbrukade varor. Den ligger i utkanten av Eskilstuna, i stora lokaler där en speditionsfirma tidigare hade sitt lager. Entrén ser ut som vilken shoppinggalleria som helst, men när man kommer in är inget sig likt. Alla varor är återbrukade, det vill säga omgjorda saker som skulle ha kastats.

Gallerian ligger vägg i vägg med en återvinningscentral. Där får besökarna lämna in sådant som kan lagas, fräschas upp och säljas på nytt. Trasiga stolar, cyklar, kläder, prydnadssaker. Personal sorterar och fördelar varor till dagens 13 butiker som säljer kläder, heminredning, möbler, elektronik, böcker, cyklar och ekocertifierade blommor med mera.

Efter fem år är det full fart på verksamheten och omsättningen ökar stadigt från år till år. Kommuner, företag, medier och andra besöker ReTuna varje vecka, för att studera konceptet eller inspireras av miljön i gallerian och den konferensdel som hör till. World Economic Forum i Davos och internationella medier som BBC och CNN är några som har uppmärksammat gallerian.

Bakgrund

I Eskilstuna fanns redan i början av 2000-talet en utbildning på Mälardalens högskola för formgivning med återvunnet material. Kursens grundare, professor Jan Brandt, kom på idén att en av kommunens återvinningscentraler skulle kunna fräschas upp. Han kontaktade återvinningschefen på Eskilstuna Energi och Miljö, som nappade på tanken och tog upp den med kommunledningen. Eskilstuna hade vid tillfället endast en återvinningscentral så det behövdes en till. Då kunde en återvinningsgalleria byggas samtidigt.

– Politiken tyckte att det var jätteintressant och satte av totalt 20 miljoner kronor till en utredning om hur det skulle kunna fungera, var den skulle ligga och för byggnationen. Den skulle till exempel behöva nås med buss, säger Kristina Birath, miljö- och samhällsbyggnadsdirektör på Eskilstuna kommun.

Den nya återvinningscentralen och gallerian byggdes i området Ekeby, där DHL:s lager blivit ledigt. I augusti 2015 öppnade gallerian, som likt återvinningscentralen ägs av det kommunala bolaget Eskilstuna Energi och Miljö AB.

Genomförande

Ett viktigt skäl till att projektet kunde förverkligas var att många aktörer drog åt samma håll. Efter det att förslaget förts fram samverkade bland andra kommunledningen, det kommunala energi- och miljöbolaget och folkhögskolan, som drivs av regionen.

Den bedriver numera den utbildning i återbruksdesign som högskolan startade, men med mer praktisk inriktning. Skolans rektor blev en av de starkast drivande krafterna i projektet. Skolan har också flyttat ut till ReTunas lokaler, där de återbrukar inlämnade föremål och material från naturen.

Skolan bjuder även in allmänheten till events och workshops för att informera och lära ut hur man lappar och lagar.

En nyckel till att det fungerar är att material som ska återbrukas fångas upp innan det hamnar i en container. Därför infördes Returen, ett första stopp där man lämnar ifrån sig sådan materiel. Anläggningens personal stämmer sedan av med ”plocklistor” från de olika butikerna och folkhögskolan.

I början sågs ReTuna som framför allt ett miljöprojekt, med mål att öka återvinningen och minska förbränningen av avfall.

– Men efter ett tag insåg vi att det också skapar arbete till många, att det startas flera nya företag i gallerian och att även människor med svag förankring på arbetsmarknaden sysselsätts, säger Kristina Birath.

– En positiv effekt är att pengarna stannar inom kommunen, som har ganska hög arbetslöshet. Det blir hållbart både miljömässigt, ekonomiskt och socialt.

Ett strategiskt val var att söka föreståndare inom handeln snarare än från miljösektorn, en entreprenörssjäl som vet hur man driver butik och kan hitta nya lösningar.

Kommunledningen var tydlig med att den inte ville ha någon underskottsverksamhet, utan att ReTuna skulle stå på egna ben. Efter det att kommunen bekostat ombyggnationen gick man in med 2,5 miljoner kronor i två år. Därefter inget mer.

Sofia Bystedt är centrumledare för ReTuna och samordnar verksamheten och förklarar att det handlar om att höja återbrukets status. En dröm är att inspirera även stora butikskedjor att börja återbruka.

– Stora kedjor kan pressa priser på varor enormt, vilket ger en skev bild av vad saker egentligen kostar. Det gör att priser här kan upplevas som dyra, men vårt pris på varorna återspeglar vad de kostar att tillverka, säger Sofia Bystedt.

Resultat

Sedan starten 2015 har antalet butiker ökat från 8 till 13. Deras totala omsättning har under samma tid ökat från 2,5 till nära 17 miljoner kronor (2019). Det året var första året som ReTuna stod på egna ben med full etablering i lokalerna.

Gallerian har skapat omkring 50 arbetstillfällen. Det omfattar både personal inom kommunens enhet för aktivitet (AMA) och personer som har startat eller anställts i butik.

Återvinningsgraden för materiel som går till återbruk har inte ökat sedan Re Tuna öppnade, utan ligger kring 40 procent, men den statistiken omfattar alla kommunens anläggningar. Däremot har en hel del av det som kan återbrukas omfördelats till Re Tuna och återvinningscentralen intill. Några nyckeltal för miljönyttan har inte ReTuna, eftersom nyttan även beror på faktorer som hur saker produceras och hur de transporteras till platsen.

Omkring hälften av landets kommuner har varit på studiebesök och flera har planer på liknande anläggningar.

– Många vill, men alla kan inte finansiera det, enligt Sofia Bystedt som tillägger att en handfull har börjat göra verklighet av planerna.

Genom att ställa affärsmässiga krav på verksamheten och inte stötta med kommunala medel säkerställer kommunen att den inte behöver gå in och täcka eventuella förluster. Kommunen drar därmed inte in några pengar, men skapar å andra sidan arbetstillfällen och får positiv PR.

Kristina Birath framhåller att framgången i första hand beror på att alla parter strävat åt samma håll. Men att det skulle bli en världssuccé hade ingen räknat med. Eskilstuna har länge satsat på miljön, men ReTuna blev den raket som gav kommunen global uppmärksamhet.

– ReTuna har blivit mer känt än Eskilstuna, och höjt vår miljöprofil. The Guardian utnämnde oss till ”the recycling capital of the world”! Det ger ett mervärde som det är svårt att värdera i kronor, säger Kristina Birath.

Kommunens destinationsbolag har fått i uppdrag att samarbeta med gallerian, som växt från år till år utan marknadsföring. Den lockar till och med turister. Det som bidragit mest till det är en engelsk miljöblogg och framför allt en film från World Economic Forum som setts av över 20 miljoner människor.

– Vi har studiebesök här i stort sett varje dag och arkitekter och innovatörer hör av sig och vill prata om hur framtiden kan se ut. Det gör mig hoppfull, säger Sofia Bystedt.

En annan spinoff-effekt är att Eskilstunas förskolor är med i ett testprojekt, där de får pysselmaterial som papper, tyger och andra prylar. Tanken är att utveckla hur återbruk kan användas pedagogiskt.

Vid Returen plockas inte bara prylar ut till de olika butikerna, utan personalen sorterar även bort olämplig materiel med till exempel gifter. En del gamla leksaker är ett sådant exempel.

– Det är hela tiden en process, vi utbildar personalen så att de jobbar efter vår miljöplan, säger Kristina Birath.

Slutsatser

Att kopiera Eskilstunas koncept rätt av är inte en säker nyckel till framgång, då kommuner har olika förutsättningar, inte minst ekonomiskt. Att ReTuna har lyckats handlar om politisk samsyn och om att finansieringsmodell och innovativa krafter har dragit åt samma håll.

Vitsen med återbruket är att det som tas in förädlas och blir som nytt – och gärna något annat. Butikerna har det som mål, så att gallerian genomsyras av ett helhetstänk.

– ReTuna är inget loppishus utan ett komplement till andra gallerior. Vi vill visa att man kan ta hand om saker på ett affärsmässigt sätt. Den som lämnar in något ska veta att vi tar hand om det med omsorg, säger Sofia Bystedt.

För att utveckla verksamheten ytterligare jobbar man på att skapa en digital handelsplats för butikerna, där en utmaning är att få det leveranssäkert. Ett annat spår är att kvalitetssäkra alla butiker.

– Vi försöker att skapa ett mervärde och inte sälja dussinvaror. På så sätt kan vi höja statusen på återbruk och visa att det här är framtiden.

ReTunas omsättning

2015 2,5 miljoner

2016 8,2 miljoner

2017 10,2 miljoner

2018 11,7 miljoner

2019 16,7 miljoner

Omsättningen för 2019 motsvarar cirka 4.000 kronor per dag och butik.

Läs vidare

Kontakt

Kristina Birath
Miljö- och samhällsbyggnadsdirektör
Eskilstuna kommun
kristina.birath@eskilstuna.se

Sofia Bystedt
Centrumföreståndare
ReTuna återbruksgalleria
info@retuna.se

Informationsansvarig

  • Klas Danerlöv
    Handläggare

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel