Publicerad: 10 februari 2021

Cirkulär - viktig information från SKR

Internränta för år 2022

Internräntan föreslås för år 2022 att vara 1 procent. Det är en sänkning med 0,25 procentenheter jämfört med den föreslagna internräntan år 2021 som är 1,25 procent. Den föreslagna internräntan bygger på kommunsektorns egna upplåningskostnader.

Internränta för år 2022

Internräntan föreslås för år 2022 att vara 1 procent. Det är en sänkning med 0,25 procentenheter jämfört med den föreslagna internräntan år 2021 som är 1,25 procent. Den föreslagna internräntan bygger på kommunsektorns egna upplåningskostnader.

Sedan december 2019 är riksbankens reporänta noll procent. När coronapandemin bröt ut under våren 2020 uppstod turbulens på de finansiella marknaderna, vilket medförde tillfälligt högre räntenivåer. I likhet med många andra centralbanker svarade Riksbanken med att föra en expansiv penningpolitik i syfte att säkerställa kreditförsörjningen och pressa ner räntenivåerna. Både de korta och långa marknadsräntorna har därpå sjunkit. Marknadens förväntning innebär att räntan kommer vara stabilt låg de närmaste åren.

I kommunerna har nyupplåningskostnaden under flera år varit lägre än de lån som förfaller, vilket lett till att den genomsnittliga upplåningskostnaden sjunkit. Förfall av fasta lån/räntebindningsderivat med relativt höga räntenivåer bidrar framöver till en fortsatt räntenedgång. Samtidigt som marknadsbedömningen är att räntan kommer ligga kvar på en låg nivå de närmaste åren. Sammantaget innebär det att den genomsnittliga räntenivån för kommunsektorn bedöms fortsätta sjunka.

Enligt Kommuninvest var den genomsnittliga räntan för kommunernas upplåning 1,05 procent som genomsnitt år 2020. Simulering utifrån marknadsränteläge, låneportföljer och förfall visar på en minskande räntenivå de närmaste åren. SKR föreslår därför en sänkning av internräntan 2022 till 1,00 procent. Internräntan föreslås i hela kvarts procent och avrundas vanligen uppåt.

SKR ger förslag på internränta för beräkning av kapitalkostnader på (aktiverade) investeringar för att kunna användas i internredovisningen. Den föreslagna internräntan återspeglar sektorns genomsnittliga lånekostnad. Det kan dock vara lämpligt att påminna om att den för kommunen mest rättvisande internräntan, är att göra en egen bedömning utifrån sin egen genomsnittliga räntekostnad för kommunens externa upplåning. Det är även viktigt att påpeka att det i andra sammanhang, till exempel inom VA-redovisning, finns krav på att ränta ska beräknas med utgångspunkt i kommunens egen låneskuld.

SKR:s internräntekommitté fastställer förslag till internränta årligen, senast i februari månad året innan aktuellt budgetår. En tanke är att internräntan ska vara förhållandevis stabil, varför internräntan noteras i steg om 0,25 procentenheter. Huvudsakliga underlag för internräntan är data urtagna ur KI Finans skulddatabas vid årsskiftet året före aktuellt år. Från denna källa erhålls aktuell lånekostnad för merparten av kommunsektorns skuld, samt genom en simulering även lånekostnaden i sektorn vid nästkommande årsskifte. Som kompletterande input används även information angående övrig praxis i sektorn samt övrig relevant information.

Frågor om detta cirkulär

Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras av Siv Stjernborg.

Sveriges Kommuner och Regioner
Avdelningen för ekonomi och styrning
Sektionen för ekonomisk analys

Niclas Johansson
Siv Stjernborg

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Om cirkuläret

  • Författare
    Siv Stjernborg
  • Löpnummer/utgåva
    21:11
  • Uppskattad lästid
    5 min
  • Diarienummer
    21/00205