Publicerad: 29 januari 2020

Cirkulär – viktig information från SKR och Sobona

Ett nytt läkarintyg för sjuklöneperioden och en ny arbetsgivarversion av läkarintyg efter dag 14

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i samarbete med arbetsgivarorganisationerna Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket och Svensk Handel, tagit fram ett läkarintyg avsett för sjuklöneperioden, dag 1-14. Avsikten är att intyget ska ersätta de många olika varianter på sjuklöneintyg som används av hälso- och sjukvården och ge arbetsgivaren relevant och tillräcklig information om arbetstagarens nedsatta arbetsförmåga under sjuklöneperioden.

SKR har även tagit fram en särskild arbetsgivarversion av Försäkringskassans läkarintyg för sjukpenning. SKR bedömer att Försäkringskassans intyg inte bör användas av hälso- och sjukvården i de fall där patienten behöver ett läkarintyg i förhållande till sin arbetsgivare. Läkarintyget för arbetsgivare har tagits fram då hälso- och sjukvården dels behöver ta hänsyn till den nya dataskyddsförordningen, GDPR, dels följa Socialstyrelsens intygsföreskrifter. I SKR:s arbetsgivarversion av Försäkringskassans intyg tydliggörs att syftet med läkarintyget är att det är avsett för arbetsgivaren.

Intyget har tagits fram gemensamt av avdelningen för arbetsgivarpolitik och avdelningen för vård och omsorg på SKR.

Båda läkarintygen finns digitalt i Ineras intygsapplikation Webcert som de flesta regioner är anslutna till för att utfärda intyg. För de verksamheter som inte har tillgång till intygen i Webcert, har SKR tagit fram PDF-versioner av intygen. Intygen är avsedda att användas nationellt.

På SKR:s hemsida tillhandahålls en FAQ där de frågor som är mest frekventa besvaras. Listan av frågor uppdateras kontinuerligt.

Ett nytt läkarintyg för sjuklöneperioden

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i samarbete med övriga större arbetsgivarorganisationer, Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket och Svensk Handel, tagit fram ett läkarintyg för sjuklöneperioden med avsikt att det ska ersätta de många olika varianter på sjuklöneintyg som finns.

Syftet med det nya intyget är att ge hälso- och sjukvården tillgång till ett kortfattat intyg som innehåller de frågor som arbetsgivaren behöver svar på i början av ett sjukfall.

Hälso- och sjukvården når de nya läkarintygen digitalt via sitt journalsystem för de som har Ineras intygsapplikation Webcert. Varje region som använder Webcert planerar in när intygen finns tillgängliga. Införandet av de nya intygen kommer att ske successivt och innebär att användningen av de nya läkarintygen startar vid olika tidpunkter i olika regioner och i hälso- och sjukvårdsverksamheterna.

För de vårdenheter eller regioner som inte använder intygsapplikationen Webcert kan läkarintygen laddas ner i PDF-format från SKR:s webbplats.

Varför behöver arbetstagaren ett läkarintyg under sjuklöneperioden?

Läkarintyget för sjuklöneperioden har flera syften:

  • Det styrker arbetstagarens rätt till sjuklön och är ett beslutsunderlag för arbetsgivaren vid bedömning av om arbetstagaren har rätt till sjuklön under sjuklöneperioden, dag 1-14.
  • Det styrker arbetstagares rätt att vara frånvarande från arbetet, samt vilka arbetsuppgifter hen inte bör utföra.
  • Det kan ge arbetsgivaren vägledning till om det går att anpassa arbetsuppgifter för att göra det möjligt för individen att utföra visst arbete.
  • Informationen kan ha betydelse för arbetsgivaren i det tidiga rehabiliteringsarbetet.

Vilken profession kan utfärda läkarintyget?

Läkarintyget kan enligt sjuklönelagen endast utfärdas av läkare eller tandläkare. I intyget omfattar begreppet läkare båda professionerna. Ett digitalt läkarintyg kan endast utfärdas och signeras av läkare eller tandläkare.

Enligt Socialstyrelsen är det inte förenligt med lagstiftningen att delegera intygsutfärdande under sjuklöneperioden till sjuksköterska eller annan profession inom hälso- och sjukvården. Däremot kan andra professioner bistå med underlag till läkarens utfärdande av läkarintyget. Detta är närmare beskrivet i Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:54):

”Enligt 3 kap. 1 § HSLF-FS 2018:54 ska intygsutfärdaren ha den kompetens som krävs för att utfärda intyget. Bestämmelsen är professionsneutralt utformad. Det innebär att föreskriften inte specifikt reglerar den kompetens en intygsutfärdare måste ha. Krav på intygsutfärdares kompetens ställs dock ofta upp i andra författningar. Exempelvis följer det av 8 och 10 a §§ lagen (1991:1047) om sjuklön att det är läkare eller tandläkare som ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan.”

Måste vårdgivaren använda det nya läkarintyget?

Enligt dagens regelverk finns inget formkrav för läkarintyg under sjuklöneperioden. Inte heller kan man utläsa ur sjuklönelagen exakt vilka uppgifter som ska framgå av intyget. Däremot framgår i lagen (1991:1047) om sjuklön 8 § 2 st att:

”Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön för mistade förmåner under tid från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagen styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av.”

Med andra ord ska arbetsgivaren kunna göra en bedömning, utifrån ett läkarintyg, om arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt. SKR rekommenderar att intyget används. Alternativt att ett intyg med motsvarande information används. Avgörande är om intyget innehåller den information som arbetsgivaren behöver tidigt i sjukfallet (se tidigare punktlista). Syftet med det nya läkarintyget är, bland annat, att erbjuda intygsutfärdande läkare ett kortfattat intyg som ger arbetsgivare den information de behöver och efterfrågar tidigt i sjukfallet. På så sätt undviks att eventuella kompletterande frågor behöver ställas.

Fyra frågeställningar i läkarintyget under sjuklöneperioden

Intyget innehåller i princip fyra frågeställningar:

  1. Sysselsättning – i relation till vilken sysselsättning bedömer läkaren arbetsförmågan?
  2. Diagnos – frågan är valfri för patienten och det framgår i intyget om patienten valt att förmedla information om diagnos/diagnoser till sin arbetsgivare.
  3. Arbetsförmåga – på vilket sätt medför sjukdomen nedsatt arbetsförmåga och finns arbetsförmåga trots sjukdom? Finns behov av anpassning av arbetsuppgifter?
  4. Grad av nedsatt arbetsförmåga och period – i intyget tydliggörs att vårdgivaren har möjlighet att sjukskriva steglöst.

En ny arbetsgivarversion av Försäkringskassans läkarintyg vid sjukpenning efter dag 14

Det finns flera skäl till varför arbetstagaren kan behöva lämna ett läkarintyg till sin arbetsgivare vid sjukdom.

Arbetstagarens rätt att vara frånvarande på grund av sjukdom behöver styrkas även efter sjuklöneperioden genom ett läkarintyg. Detta gäller under hela den tidsperiod som arbetstagaren är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom.

Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för den arbetsplatsinriktade rehabiliteringen. Denna skyldighet är reglerad i socialförsäkringsbalken, arbetsmiljölagen och indirekt genom reglerna om saklig grund för uppsägning i lagen om anställningsskydd och i Arbetsdomstolens praxis. Arbetsgivaren ska underlätta för individen att komma tillbaka i arbete efter sjukdom genom att erbjuda skäligt stöd och anpassningar på arbetsplatsen. Läkarintyget kan ge arbetsgivaren information om de medicinska förutsättningarna för rehabiliteringsinsatser.

Sedan 2018 har arbetsgivaren en skyldighet att ta fram en plan för återgång i arbete när en individ kan antas vara sjuk under en längre tid (enligt 30 kap 7 § socialförsäkringsbalken). Planen ska kontinuerligt följas upp och revideras vid behov. Bedömningen ska baseras på hälso- och sjukvårdens uppgifter om individens funktionsnedsättningar, aktivitetsbegränsningar och prognos samt utifrån arbetsplatsens förutsättningar.

De flesta arbetsgivare på svensk arbetsmarknad betalar enligt kollektivavtal ett sjukpenningtillägg vid sjukfrånvaro. En förutsättning för detta tillägg är ofta att individen har rätt till sjukpenning och lämnar in ett läkarintyg.

Anställda inom kommuner och regioner har rätt till kompletterande ersättning vid sjukdom enligt avtalsgruppförsäkring hos AFA, AGS-KL. En förutsättning för ersättning är, bland annat, att arbetstagaren har bedömts ha rätt till sjukpenning. Även här har med andra ord läkarintyget betydelse.

Varför behövs en särskild arbetsgivarversion av läkarintyget?

Dataskyddsförordningen (GDPR) ställer höga krav på att den personuppgift som inhämtas och lämnas ut ska vara relevant för ändamålet och att inte mer information får inhämtas än vad aktören bevisligen har behov av för sin handläggning. Att använda en annan organisations intyg kan innebära att fel eller fler uppgifter än vad som behövs inhämtas och lämnas ut. Det är även av stor vikt att det är tydligt vem eller vilken organisation som är mottagare av intyget.

Med hänsyn till GDPR och Socialstyrelsens intygsföreskrift bedömer SKR att hälso- och sjukvården inte bör använda ett intyg där mottagaren är Försäkringskassan, då patientens arbetsgivare är mottagare. Därför har en anpassad version av Försäkringskassans intyg för sjukpenning tagits fram, som kan användas i förhållande till individens arbetsgivare.

I de digitala intygen kan informationen i Försäkringskassans läkarintyg återanvändas av intygsutfärdande läkare genom att innehållet överförs till arbetsgivarversionen av läkarintyget. Informationen i de båda läkarintygen bör med andra ord vara lik/densamma, med undantag för att individen kan välja att dölja diagnos/diagnoser i det intyg som är avsett för arbetsgivaren.

I det nya Läkarintyg om arbetsförmåga – arbetsgivare (AG7804) är Försäkringskassans logotyp utbytt mot SKR:s logotyp.

Hantering av läkarintyg avsett för arbetsgivaren

Det arbetsgivaranpassade intyget (AG 7804) är inte att betrakta som ett intyg som begärs in särskilt av arbetsgivaren. Ansvaret för att vid sjukdom styrka rätt till frånvaro på grund av sjukdom åvilar som tidigare arbetstagaren och hen behöver därför lämna ett läkarintyg till arbetsgivaren . Med andra ord, det är endast formen/utseendet för läkarintyget från och med dag 15 som ändrats i arbetsgivarversionen, hantering och förutsättningar är för övrigt desamma.

Kan arbetstagaren fortfarande använda Försäkringskassans intyg i förhållande till sin arbetsgivare?

Det finns inga juridiska hinder för arbetstagaren att på eget initiativ dela Försäkringskassans intyg som hen erhållit från sin vårdgivare och som tagits fram för Försäkringskassans syfte. Arbetstagaren kan dela intyget med vem hen än önskar, till exempel arbetsgivaren. Det är individens beslut.

Hälso- och sjukvården, i sin roll som intygsutfärdare, behöver å sin sida beakta vem som är mottagare av det intyg som upprättas och vilken medicinsk information som är möjlig att lämna ut utifrån regelverket.

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Om cirkuläret

  • Författare
    SKR: Tina Eriksson
  • Löpnummer/utgåva
    20:04
  • Ämnen
    Arbetsgivarfrågor
  • Uppskattad lästid
    15 min
  • Diarienummer
    20/00160