Publicerad: 24 september 2020

Cirkulär - viktig information från SKR

Budgetpropositionen för 2021 och Höständringsbudgeten för 2020

I detta cirkulär presenterar vi budgetpropositionen för 2021. Den syftar till att ange politikens inriktning för perioden 2021–2023. Höständringsbudgeten anger förändringar i årets budget. Några av satsningarna: ytterligare 10 miljarder kronor satsas på generella medel till kommuner och regioner för 2021, ett riktat statsbidrag till äldreomsorgen på 4 miljarder införs, omsorgslyftet inom äldreomsorgen utökas till 1,7 miljarder.

Budgetpropositionen för 2021 och Höständringsbudgeten för 2020

Den 21 september presenterade regeringen budgetproposition för 2021 (2020/21:1) och Höständringsbudget för 2020 (2020/21:2). Vi sammanfattar de förslag inom olika områden som berör kommunerna åren 2021–2023. Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) egna kommentarer finns under rubriken SKR:s kommentarer.

Budgetpropositionen för 2021 (2020/21:1), regeringen

Budgetpropositionen syftar till att ange politikens inriktning för perioden 2021–2023. Höständringsbudgeten anger förändringar i årets budget. Nedan samman­fattas några av satsningarna:

  • Ytterligare 10 miljarder kronor satsas på generella medel till kommuner och regioner för 2021 och med 5 miljarder kronor för 2022. Tillsammans med tidigare ändringsbudgetar är det en ökning med 22,5 miljarder kronor för 2021 och med 17,5 miljarder kronor för 2022 jämfört med BP20. För 2023 aviseras ingen ökning.
  • Riktat statsbidrag på 4 miljarder kronor för äldreomsorgen.
  • Ytterligare 5 miljarder kronor, totalt 10 miljarder, har avsatts för att ersätta kommuner och regioner för merkostnader inom hälso- och sjukvården samt omsorgen 2020.
  • Omsorgslyftet inom äldreomsorgen ökar med 1,7 miljarder kronor.

Ekonomi

Prognoser och antaganden för samhällsekonomin i budgetpropositionen

Här följer en kort sammanfattning av den samhällsekonomiska utveckling åren 2020–2023 som är regeringens huvudscenario och grunden för propositionens beräkningar.

Propositionen beskriver utvecklingen i den globala och svenska ekonomin som fortsatt mycket osäker.

Tabell 1. Sammanfattningstabell över regeringens beräkningar
Procentuell förändring om inte annat anges; värden enligt ”Vårpropositionen 2020” inom parentes (15 april 2020)

Tabell 1 visar regeringens beräkningar för BNP, arbetade timmar, arbetslöshet, timlöner, prisindex och prisbasbelopp, sparande och skuld för åren 2019 till och med 2023 som procentuell förändring.


2019

2020

2021

2022

2023

BNP1

1,2 (1,2)

–4,9 (–4,2)

4,0 (3,3)

3,8 (3,4)

2,9 (3,3)

Arbetade timmar1

–0,3 (–0,3)

–4,3 (–2,4)

3,0 (1,5)

1,8 (1,1)

1,6 (2,1)

Arbetslöshet2

6,8 (6,8)

9,0 (9,0)

9,5 (9,0)

8,1 (8,4)

7,1 (7,0)

BNP-gap3

0,7 (0,8)

–5,9 (–5,2)

–3,8 (–3,6)

–1,8 (–1,9)

–0,6 (–0,4)

Timlöner4

2,6 (2,6)

1,8 (2,2)

2,2 (2,4)

2,5 (2,6)

2,8 (2,8)

KPIF, årsgenomsnitt

1,7 (1,7)

0,3 (0,5)

1,2 (1,5)

1,4 (1,6)

1,7 (1,8)

Prisbasbelopp, tusen kronor

46,5 (46,5)

47,3 (47,3)

47,6 (47,5)

48,0 (48,1)

48,5 (48,7)

Finansiellt sparande i off. sektor5

0,3 (0,4)

–5,5 (–3,8)

–3,5 (–1,4)

–1,6 (0,1)

0,3 (1,5)

Strukturellt sparande i off. sektor5

0,3 (0,4)

–2,6 (–0,9)

–1,0 (0,6)

–0,3 (1,2)

0,8 (1,7)

Konsoliderad bruttoskuld5

35,2 (35,1)

42,6 (39,9)

42,3 (38,3)

41,4 (36,2)

39,5 (32,4)

Sammanfattande punkter

  • Både BNP och sysselsättning i Sverige faller i år.
  • Arbetslösheten fortsätter att stiga även 2021.
  • En snabb återhämtning för BNP och arbetsmarknaden antas ske 2021–2023, men lågkonjunkturen dröjer ändå kvar ända till 2023 (BNP-gapet är då ännu negativt).
  • Det finansiella sparandet i offentliga sektorn beräknas i år visa ett stort underskott. Detta negativa sparande ligger i huvudsak i staten (–5,1 procent av BNP). Trots de betydande förslag som presenteras i budgetpropositionen (vilka höjer de offentliga utgifterna och sänker inkomsterna 2021) minskar sparandeunderskottet nästa år. Samma utveckling antas åren 2022–23 och den offentliga skuldkvoten sjunker därför årligen i regeringens beräkningar. I hög grad följer denna kalkylerade utveckling på den starka ekonomiska återhämtning som antas, med ihållande hög tillväxt för BNP och sysselsättning samt gradvis sjunkande arbetslöshet.

Revideringar

Jämfört med de beräkningar som lågt till grund för 2020 års ekonomiska vårproposition räknar regeringen nu med en högre tillväxt för BNP och sysselsättning 2021. Detta bör dock till viss del förstås utifrån att nedgången i ekonomin i år också blev större än vad som tidigare beräknades. Bedömningen över andelen arbetslösa är uppreviderad för nästa år men nedreviderad för år 2022. Generellt är ökningstakten för löner och konsumentpriser nedreviderad, såväl i år som åren därefter.

Frågor om Ekonomi kan ställas till Anders Brunstedt, Bo Legerius och Anna Kleen, avdelningen för ekonomi och styrning.

Regeringens skatteunderlagsprognos

I den skatteunderlagsprognos som regeringen presenterar ökar skatteunderlaget med 15,5 procent på fem år, något mer än SKL:s prognos från augusti. Utvecklingsbanorna skiljer sig dock åt betydligt, vilket bör betraktas utifrån den stora prognososäkerhet som för närvarande råder. Dessutom har regeringen beaktat en rad förslag som presenterats efter SKR:s senaste prognos och som påverkar det kommunala skatteunderlaget.

  • Skatteunderlaget beräknas dämpas från och med år 2021 till följd av förslag om höjt grundavdrag för personer som fyllt 65 år.
  • Skatteunderlaget beräknas höjas från och med år 2021 till följd av det förslag om en justerad beräkning av bilförmån som regeringen avser att lämna förslag om under våren 2021.
  • Skatteunderlaget beräknas höjas från och med år 2021 till följd av förslag om en ny beskattningsbar förmån, inkomstpensionstillägg.
  • Skatteunderlaget beräknas höjas från och med år 2023 till följd av Pensionsgruppens överenskommelse om justerade åldersgränser.

Konsekvenserna på kommunernas och regionernas skatteintäkter av dessa förslag föreslås i vanlig ordning regleras genom höjningar respektive sänkningar av det generella statsbidraget.

Dessutom beräknas nu effekterna bli avsevärt mindre av ett förslag som presenterades i extra ändringsbudget i våras. Det gäller möjligheten för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag att i deklarationen för år 2019 avsätta 100 procent av vinsten upp till en miljon kronor till periodiseringsfond. Den ursprungliga bedömningen (se proposition 2019/20:151) var att detta skulle minska skatteunderlaget med 27 miljarder kronor 2019 och öka det med 1/6 av detta belopp vart och ett av åren 2020–2025, då avsättningen ska återföras. Nu bedöms minskningen stanna på cirka 3 miljarder 2019 och återföringarna bli motsvarande mycket mindre 2020–2025.

I den prognos som SKR presenterade i augusti baserades skatteunderlagstillväxten 2019 på det preliminära beskattningsutfallet från den 4 augusti, som indikerade att inkomst av enskild näringsverksamhet skulle bli betydligt större än vad som var förenligt med så stora avsättningar till periodiseringsfond som beräknades i våras.

Tabell 2. Skatteunderlagsprognoser
Procentuell förändring

Tabell 2 visar regeringens och SKR:s skatteunderlagsprognoser för åren 2019 till och med 2023 som procentuell förändring.


2019

2020

2021

2022

2023

2019–2023

Reg, september

2,9

2,0

2,2

3,6

3,9

15,5

– underliggande

3,3

2,5

2,5

3,6

3,5


SKR, augusti

2,8

2,4

1,3

3,9

4,0

15,2

– underliggande

3,5

2,9

1,3

3,9

4,0


SKR:s kommentarer

Till följd av att flera förslag som påverkar skatteunderlaget är beaktade i regeringens förslag men var okända när SKR utarbetade sin augustiprognos är det svårt att analysera exakt vad skillnaderna mellan de båda prognoserna beror på. Inte heller skillnaden i underliggande utveckling är okomplicerad, eftersom effekterna av en tidigare regeländring nu beräknas bli avsevärt mindre än i tidigare prognoser. Ungefär hälften av den stora differensen för år 2021 kan förklaras av att regeringen utgår från större ökning av lönesumman.

Frågor om skatteunderlaget besvaras av Bo Legerius, avdelningen för ekonomi och styrning.

Förändringar av anslaget för kommunalekonomisk utjämning, kommuner

I tabellerna nedan redovisas vilka förändringar som gjorts i BP2021 jämfört med de ramar som presenterades i BP2020. I samband med vår skatteunderlagsprognos den 1 oktober kommer uppdateringsfiler till modellen Skatter & bidrag och prognosunderlag att finnas tillgängliga. Inom någon vecka kommer också våra specifikationer över vissa statsbidrag att uppdateras.

Tabell 3. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Miljoner kronor

Tabell 3 visar allmänna bidrag till kommunerna för åren 2020 till och med 2023 i miljoner kronor.

2020

2021

2022

2023

Totalt enligt BP 2020 cirkulär 19:38

86 159

88 372

88 724

88 724

Skatteväxlingar 2020, OBS saknas i RK:s underlag

–7

–7

–7

–7

Tillskott VÅP 2020


8 750

8 750

8 750

Tillskott BP2021


7 000

3 500


Regleringar enligt finansieringsprincipen





Obligatoriskt återfallsbyggande arbete


30

60

60

Genomförande av avfallslagstiftning


13

13

13

2021 års vårdnadsreform



9


Nya regler om faderskap och föräldraskap



–36

–16

Inackordering försöksverksamhet




–2

Analys översiktsplaner klimatanpassning




–36

Övriga ekonomiska regleringar





Kompensation för sänkt skatt 65 år


1 431

1 431

1 431

Nedsättning fastighetsavgiften




128

Skatteavtalet Sverige Danmark


30

30

30

Avsättning periodiseringsfond


–107

–107

–107

Förmånsvärden personbilar


–40

–203

–367

Justerad pensionsålder




–1 643

Totalt enligt detta cirkulär

86 152

105 472

102 164

96 958

Tabell 4. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Kronor per invånare

Tabell 4 visar allmänna bidrag till kommunerna för åren 2020 till och med 2023 i kronor per invånare.

2020

2021

2022

2023

Totalt enligt BP 2020 cirkulär 19:38

8 349

8 491

8 457

8 394

Skatteväxlingar 2020, OBS saknas i RK:s underlag

–1

–1

–1

–1

Tillskott VÅP 2020


841

834

828

Tillskott BP2021


673

334

0

Regleringar enligt finansieringsprincipen


0

0

0

Obligatoriskt återfallsbyggande arbete


3

6

6

Genomförande av avfallslagstiftning


1

1

1

2021 års vårdnadsreform


0

1

0

Nya regler om faderskap och föräldraskap


0

–3

–2

Inackordering försöksverksamhet


0

0

0

Analys översiktsplaner klimatanpassning


0

0

–3

Övriga ekonomiska regleringar


0

0

0

Kompensation för sänkt skatt 65 år


137

136

135

Nedsättning fastighetsavgiften


0

0

12

Skatteavtalet Sverige Danmark


3

3

3

Avsättning periodiseringsfond


–10

–10

–10

Förmånsvärden personbilar


–4

–19

–35

Justerad pensionsålder


0

0

–155

Totalt enligt detta cirkulär

8 348

10 134

9 738

9 173

Föreslagna och tidigare aviserade tillskott

I propositionen Vårändringsbudget för 2020 föreslogs och aviserades att anslaget för kommunalekonomisk utjämning skulle ökas med 12,5 miljarder kronor som permanent tillskott från och med 2021. Kommunernas andel uppgår till 8,75 miljarder.

I syfte att minska behovet av att höja kommunalskatterna och skära ner i verksamheter och samtidigt ge kommuner och regioner bättre förutsättningar att utveckla välfärdens verksamheter, föreslår regeringen att anslaget ökas med ytterligare 10 miljarder kronor 2021 och av dessa beräknas 5 miljarder kronor kvarstå på anslaget 2022. Kommunernas andel uppgå till 7 miljarder 2021 och 3,5 miljarder 2022.

SKR:s kommentarer

Tillskott som avser 2020 ingår ej i anslaget för kommunalekonomisk utjämning. I Bilaga 1 finns beräkningar per kommun av de extra tillskotten per kommun:

Bilaga 1: Extra tillskott 2020 till kommunerna som aviserats/beslutats under 2020 (Excel 2010)

Delar av välfärdsmiljarderna som anslogs i BP2017 har fördelats utifrån kommunernas asyl- och flyktingmottagande. Från och med 2021 ingår även denna del i anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det är enligt plan och har därmed redan tidigare ingått i SKR:s beräkningar av det generella statsbidraget och därmed i de kommunvisa budgetförutsättningarna.

Regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen

Regeringen behandlar i denna proposition nya och planerade regleringar enligt den kommunala finansieringsprincipen, se förslaget om obligatoriskt återfallsförebyggande arbete i kommunerna (utgiftsområde 13 avsnitt 5.5), förslaget om statistik om kommunaltavfall för genomförande av EU-lagstiftning (utgiftsområde 20 avsnitt 3.25.4), planerade nya regler inom ramen för 2021 års vårdnadsreform (utgiftsområde 4 avsnitt 2.10.5) samt det planerade införandet av nya regler om faderskap och föräldraskap (utgiftsområde 3 avsnitt 2.8.1 samt utgiftsområde 4 avsnitt 2.10.5 och 2.10.8).

Övriga ekonomiska regleringar

Regeringen föreslår i denna proposition att det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år förstärks. Förslaget medför att det kommunala skatteunderlaget minskar, vilket innebär en minskning av kommunernas och regionernas skatteintäkter. Regeringen föreslår att kommunerna och regionerna kompenseras för det intäktsbortfall som förslaget medför. Anslaget ökas därför med 2,2 miljarder kronor från och med 2021. Preliminärt beräknas kompensationen fördelas med 1,4 miljarder kronor till kommunerna och 0,8 miljarder kronor till regionerna.

Den 1 januari 2013 infördes en utökad nedsättning av fastighetsavgiften vid nybyggnation. Den tioåriga nedsättningen av fastighetsavgiften för nybyggda bostäder föreslås nu utvidgas genom att fastighetsavgiften sätts ned helt även för år 6–15 efter värdeåret. Utvidgningen gäller för byggnader med beräknat värde år 2012 eller senare. Förslaget minskar kommunernas inkomster från fastighetsavgiften successivt 2018–2027. År 2027 beräknas inkomstminskningen till följd av förslaget uppgå till 960 miljoner kronor. Anslaget ökas till följd av detta med 64 miljoner kronor per år från 2018–2022. Från 2023 beräknas den årliga ökningen till 128 miljoner kronor.

I skatteavtalet mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor regleras hur länderna ska kompensera varandra för minskade skatteintäkter till följd av att pendlare mellan länderna beskattas i arbetslandet och inte i bosättningslandet. För 2021 föreslås en ökning av anslaget med 30,5 miljoner kronor för kommunerna.

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 beslutade riksdagen om en utökad möjlighet att sätta av medel till periodiseringsfond för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Detta påverkar kommunsektorns skatteunderlag och kommunsektorns skatteintäkter för 2020 bedöms minska med 1 miljard kronor. Kommunsektorn kompenseras för denna minskning. Resultatet bedöms påverkas positivt under perioden 2021–2026, när avsättningarna till periodiseringsfonderna återförs till beskattning. Över tid är alltså förslaget neutralt för kommunsektorn. Regeringen anser därför att anslaget till kommunerna bör minskas med 107 miljoner kronor årligen under 2021–2026.

Regeringen avser att under våren 2021 lämna förslag om en justerad beräkning av bilförmån, för att uppnå likformighet i beskattningen av bilförmånen i förhållande till kontant lön. Detta ökar kommunsektorns skatteinkomster.

Anslaget till kommunerna minskas till följd av detta med 40 miljoner kronor 2021, med 203 miljoner kronor 2022 och 367 miljoner kronor 2023. För 2024–2025 finns ingen uppdelning av beloppen mellan kommuner och regioner men genom att använda samma andel som 2023 beräknar SKR beloppen för kommunerna till en minskning med 530 miljoner kronor 2024 och 652 miljoner kronor 2025.

Regeringen avser att lämna förslag om justerad åldersgräns för det förhöjda grundavdraget, från 65 år till 66 år 2023 och till 67 år 2026. Detta ökar kommunsektorns skatteinkomster och anslaget till kommunerna minskas till följd av detta med 1,7 miljarder kronor från och med 2023.

Frågor om Kommunalekonomisk utjämning kan ställas till Mona Fridell, avdelningen för ekonomi och styrning.

Arbetsgivaravgifter och PO för kommunerna år 2020 och preliminärt år 2021

De totala arbetsgivaravgifterna inklusive avtalsförsäkringar och avtalspensioner, det vill säga PO-pålägget, är i kommunerna 40,15 procent av lönesumman år 2020. För år 2021 bedöms PO-pålägget preliminärt vara oförändrat, det vill säga 40,15 procent.

Bilaga 2: Kommunernas arbetsgivaravgifter 2020 och 2021 (Excel 2010)

Arbetsgivaravgifter sänks för unga 19–23 år

Arbetsgivaravgifterna enligt lag uppgår år 2020 till 31,42 procent. I budgetpropositionen aviseras oförändrade arbetsgivaravgifter om 31,42 procent avseende år 2021. Även de ingående sociala avgifterna föreslås vara oförändrade.

För ungdomar mellan 19 och 23 år (år 2021 de som är födda mellan 1998 och 2002 ) har regeringen och dess samarbetspartier föreslagit en sänkning av arbetsgivaravgiften under perioden april 2021 till mars 2023. Sänkningen uppgår till 11,69 procent. Det innebar att den sammantagna arbetsgivaravgiften blir 19,73 procent av lönesumman. Beslut fattas i riksdagen senare under hösten.

Avtalsförsäkringar

Premieuttaget för avtalsförsäkringarna är 0,13 procent år 2020. För 2021 bedöms de preliminärt bli oförändrade, det vill säga 0,13 procent. Beslut om premierna fattas senare i höst. Omställningsfonden är en icke vinstdrivande stiftelse som arbetar utifrån ett kollektivavtal och omfattar anställda inom kommun- och regionsektorn. De ger stöd till såväl arbetsgivare som fackförbund både när det gäller förbyggande arbete med kompetensutveckling och i samband med övertalighet. Medarbetare som sägs upp på grund av arbetsbrist får aktivt omställningsstöd i upp till två år. I samband med avtalsförhandlingarna om ett nytt omställningsavtal bestämdes att premien på 0,10 procent ska tas ut på omställningsförsäkringen för år 2020. Faktureringen av premien avseende år 2020 görs av omställningsfonden först nu i höst. För år 2021 väntas premien till omställningsfonden bli oförändrad det vill säga 0,10 procent. Övriga delar av avtalsförsäkringarna uppgår till totalt 0,03 procent.

Avtalspensioner

Det kalkylerade pålägget avseende avtalspensioner 2020 är 8,60 procent. Vi föreslår att det är oförändrat för år 2021, det vill säga 8,60 procent.

Det föreslagna PO-pålägg är beräknat utifrån ett genomsnitt i sektorn. Pensionskostnaden är relaterad till lönesumman. Kostnaden är dock betydligt högre procentuellt för de anställda som har inkomster utöver tak (cirka 42 000 kr/månad). Kostnaden skiljer sig därför åt i olika kommuner beroende på lönestruktur. För att ta hänsyn till detta kan man jobba med differentierat PO-pålägg. Se exempel i Bilaga 2.

Anställda över 65 år

För anställda som vid årets ingång fyllt 65 år är arbetsgivaravgiften enligt lag 10,21 procent (ålderspensionsavgiften). Avseende avtalsförsäkringar betalas endast TFA (0,01 procent). Premie för avgiftsbestämd pension om 5,59 procent betalas vanligen fram till 67 år. Sammantaget blir därmed PO-pålägget för de som fyllt 65 år 15,81 procent.

Ungdomar 15–18 år

För ungdomar i åldern 15–18 år är arbetsgivaravgiften sänkt. På inkomster upp till 25 000 kronor per månad ska enbart pensionsavgiften betalas. Ungdomar tjänar även in avtalspension.

Frågor om Arbetsgivaravgifter kan ställas till Siv Stjernborg eller Robert Heed, avdelningen för ekonomi och styrning.

Kommundelegation

Regeringen satsar 250 miljoner kronor för åren 2021–2023 för att inrätta en ny kommundelegation. Syftet är att stödja enskilda kommuner och regioner med stora utmaningar.

SKR:s kommentarer

SKR anser att inrättande av en kommundelegation är ett träffsäkert sätt att stödja enskilda kommuner och regioner med särskilt stora utmaningar.

Frågor om Kommundelegationen kan ställas till Jonathan Fransson, avdelningen för ekonomi och styrning.

Merkostnader till följd av covid-19 inom omsorgen

Ytterligare 5 miljarder kronor, totalt 10 miljarder, har avsatts för att ersätta kommuner och regioner för merkostnader inom hälso- och sjukvården samt omsorgen 2020.

Frågor om merkostnader för covid-19 kan ställas till Jonathan Fransson, avdelningen för ekonomi och styrning.

Barn och utbildning

Skola och utbildning

Regeringen aviserar 1 miljard kronor till skolan för att skapa förutsättningar för kommuner att kunna erbjuda ökad undervisningstid, personalförstärkningar och bättre förutsättningar för personalen. Satsningen gäller enbart 2021 och finansieras delvis genom att man avslutar satsningen på lärarassistenter på 500 miljoner kronor.

Riktad satsning på skolor i utsatta områden till förbättrad arbetsmiljö för lärare, ökad undervisningstid och mer läxhjälp. Under år 2021 avsätts 385 miljoner kronor som fokuseras på skolor i områden med socioekonomiska utmaningar. För år 2022 avsätts 420 miljoner kronor och från och med år 2023 avsätts 405 miljoner kronor årligen för ändamålet.

SKR:s kommentarer

SKR vet i nuläget inget om förutsättningarna eller villkoren för dessa statsbidrag.

Nuvarande satsning för att stärka barns språkutveckling i förskolan föreslås stärkas med ytterligare 100 miljoner kronor per år från år 2021. Statsbidraget uppgår då totalt till 350 miljoner kronor.

För att förbättra möjligheterna för fler elever att bli behöriga till gymnasieskolans nationella program eller uppnå gymnasieexamen föreslås statsbidragen för lovskola och läxhjälp under år 2021 tillförs ytterligare 170 miljoner kronor. För åren 2022–2023 tillförs 100 miljoner kronor.

Statsbidraget till huvudmän som inrättar karriärsteg för lärare som infördes år 2020 fortsätter och framöver beräknas det nya, samlade statsbidraget bli ett istället för tre. Detta samlade statsbidrag beräknas framöver uppgå till 1 852 miljoner kronor årligen. Således inga nya medel, men en ny, samlad konstruktion. (För detaljer hänvisas till proposition 2018/19:1 respektive proposition 2019/20:1).

Mot bakgrund av lärarbristen avser regeringen inte att införa nya krav på legitimation för ytterligare kategorier av lärare. Regeringen arbetar i stället med olika åtgärder för att öka antalet legitimerade lärare i verksamheterna som att korta den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) och höja studietakten.

För att ge fler möjlighet att omskola sig och bli behöriga lärare föreslår regeringen en utbyggnad av KPU med 47 miljoner kronor under år 2021 och med 70 miljoner kronor åren 2022–2023.

För att kunna öka valideringen av tidigare utbildnings- och arbetslivserfarenhet föreslår regeringen att vissa högskolor och universitet skall få 13,5 miljoner kronor under år 2021.

För vidareutbildning av obehöriga lärare och förskollärare så att de kan studera och få behörighet på kortare tid föreslår regeringen att 22 miljoner kronor tillförs under åren 2021–2024.

Regeringen föreslår att yrkeslärarutbildningen byggs ut med 17 miljoner kronor år 2021 för att de som vill omskola sig till yrkeslärare inom ett antal områden som elektriker, frisör, kock och målare.

Regeringen föreslår att det inrättas ett nationellt professionsprogram för lärare och rektorer. Sedan tidigare har avsatts 20 miljoner kronor år 2021 och från och med år 2022 föreslås 30 miljoner kronor. Därutöver föreslår regeringen att området tillförs 42 miljoner kronor år 2021, 102 miljoner kronor år 2022 och 181 miljoner kronor år 2022.

Regeringen aviserar att den kommer att delfinansiera SKR:s satsning på fullföljd utbildning som syftar till ett mer sammanhållet och hållbart nationellt arbete för en ökad andel ungdomar med fullföljd gymnasieutbildning med 8 miljoner kronor år 2021 och samma belopp år 2022.

SKR:s kommentarer

SKR välkomnar regeringens förslag.

Regeringens ambition om att minska de riktade statsbidragen tar sig konkret uttryck i att förskolan fortsättningsvis föreslås få ett samlat bidrag.

SKR:s kommentarer

SKR anser att det är en bra ambition men vet inte hur detta kommer utformas i praktiken.

Regeringens ambition är att sluta en ny överenskommelse med SKR för att främja digitaliseringen av skolväsendet utifrån den överenskommelse som slöts år 2018 med SKR. Detta utgår från regeringens år 2017 beslutade nationella digitaliseringsstrategi för skolväsendet.

SKR:s kommentarer

SKR välkomnar regeringens ambition.

Regeringen föreslår att 25 miljoner kronor avsätts årligen till och med år 2023 för att främja elevers läsförmåga.

SKR:s kommentarer

Sammantaget satsas det cirka 800 miljoner kronor mer på skolan år 2021 än vad som aviserats föregående år. För år 2022 och 2023 innebär budgetpropositionen dock en minskad satsning på skolan med 300 respektive 400 miljoner.

Regionalt yrkesvux

Statsbidraget för yrkesvux, utbildningsplatser inom gymnasial yrkesutbildning för vuxna, utökas med 1 013 miljoner kronor för 2021 och 1 313 miljoner för 2022. Anslaget utökas till totalt 3 843 miljoner respektive 3 777 miljoner år 2021 respektive 2022, inklusive satsningarna på lärcentrum och språkträning i äldreomsorgen. För 2023 anges ingen extra utökning på yrkesvux.

Med satsningen på yrkesvux vill regeringen att kommunerna ska kunna erbjuda sammanlagt 63 500 statligt finansierade helårsplatser under 2021 enligt det regelverk som börjar gälla den 1 januari 2021 där staten finansierar sju platser av tio och kommunerna tre. Kommunerna har tidigare medfinansierat statsbidraget med 50 procent. I vårpropositionen 2020 aviserade staten att de finansierar samtliga platser i regionalt yrkesvux under 2020.

För att förbättra möjligheten att studera i hela landet, oavsett utbildningsform, föreslår regeringen att satsningen på lärcentrum förstärks med 40 miljoner kronor för 2021. Samma belopp beräknas för 2022 och för 2023 beräknas 35 miljoner.

För att förbättra kommunikationen mellan äldre och omsorgspersonal samt utveckla personalens språkkunskaper på fackområdet hälso- och sjukvård görs en satsning på yrkessvenska för utrikes född personal. Anslaget för detta ändamål ökas med 31 miljoner kronor.

SKR:s kommentarer

SKR är positivt till de extra satsningarna på yrkesutbildningar i komvux (regionalt yrkesvux) för 2021 och 2022. Kommunerna har för 2021 sökt betydligt fler utbildningsplatser än vad statsbidraget idag är dimensionerat för. För att på ett effektivt sätt kunna möta det kraftigt utökade behov av kompetensutveckling och omskolning som är att vänta kommer det vara avgörande med snabb information till kommunerna om hur satsningarna ska implementeras. Kommunerna väntar fortfarande på besked om hur regeringens löften i mars år, om att stå för den kommunala medfinansieringen och fler utbildningsplatser 2020, ska fördelas lokalt. Det hade varit en fördel ha att samma finansieringsmodell för 2021 då flertalet utbildningar som startar i höst pågår även nästa år men regeringen har valt en modell för 2021 där staten finansierar sju platser av tio och kommunerna tre.

Frågor om Barn och utbildning kan ställas till kan ställas till Henrik Bergström, frågor om vuxenutbildning till Kristina Cunningham, avdelningen för utbildning och arbetsmarknad.

Digitalisering

Rättsligt stöd till den offentliga förvaltningen

Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) får 5 miljoner kronor för att finansiera att myndigheten ska ge ett rättsligt stöd till den offentliga förvaltningen.

SKR:s kommentarer

SKR välkomnar att ett än större fokus sätts på juridiken som omgärdar digitalise­ringen och uppmanar till att utrymme bereds för att inkludera kommuner och regioners juridiska utmaningar i än större utsträckning.

Frågor om Rättsligt stöd till den offentliga förvaltningen besvaras av Susanne Svanholm, avdelningen för digitalisering.

Förvaltningsgemensam digital infrastruktur

Myndigheten för digital förvaltning får ökat anslag om 57 miljoner kronor för förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Anslaget är en omfördelning av medel till DIGG från 29 andra statliga myndigheter.

SKR:s kommentarer

SKR tolkar omfördelningen som att DIGG:s roll att leda och samordna arbetet med att etablera en nationell digital infrastruktur stärks, men betonar samtidigt att det behövs betydligt mer medel för att få en sammanhängande infrastruktur på plats.

Frågor om Förvaltningsgemensam digital infrastruktur besvaras av Louise Callenberg, avdelningen för digitalisering.

Kultur och fritid

Kultur och fritid

Regeringen aviserar stimulansmedel för stödja omställning och återstart inom kulturområdet om en miljard kronor för 2021.

SKR:s kommentarer

Det är mycket positivt då pandemin gett stora konsekvenser för många olika delar av kultursektorn. Det är viktigt att dessa medel även kan bidra till den lokala och regionala kulturella infrastrukturens omställningsarbete och återstart för att nå målet om kultur i hela landet.

Det statliga utvecklingsbidraget till den kommunala kulturskolan föreslås öka med 100 miljoner kronor under 2021–2023, till ett anslag om totalt 200 miljoner årligen.

SKR:s kommentarer

Det är positivt med tanke på att det har varit ett stort söktryck på utvecklingsbidragen och dessa har möjliggjort att kommuner haft möjlighet att pröva nya lösningar och arbetssätt för att nå nya målgrupper. SKR vill se mer långsiktiga medel framöver.

Regeringen föreslår även ett ökat anslag med 25 miljoner kronor årligen 2021–2023 för en förstärkning av Skapande skola. Satsningen Stärkta bibliotek förlängs och förstärks med 150 miljoner kronor 2021 och 75 miljoner årligen 2022 och 2023.

Kopplat till Läsdelegationen föreslås ett stöd om 15 miljoner kronor 2021 och 30 miljoner årligen 2022 och 2023 för ett läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier.

Regeringen aviserar att regional kulturverksamhet tillförs 300 miljoner kronor för 2021. För efterföljande år, från och med 2022, beräknas kultursamverkans-modellen tillföras 150 miljoner årligen, bland annat för fortsatt stöd till den musikaliska scenkonsten.

Efter att tidigare aviserade anslagsminskningar har räknats av innebär det en ökning 2021 (jämfört med 2020 års ingångsnivå) om drygt 200 miljoner kronor till cirka 1,7 miljarder kronor.

SKR:s kommentarer

SKR har under lång tid framfört att det statliga stödet till regional kultur behöver stärkas och det är positivt att regeringen nu hörsammar detta och särskilt då att de tidigare tidsbegränsade stöden för bland annat den musikaliska scenkonsten permanentas.

Statsbidraget till barn och ungdomsorganisationer föreslås öka med 50 miljoner kronor årligen.

Frågor om Kultur och fritid kan ställas till Katrien Vanhaverbeke, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

Funktionshinderomsorg

Funktionshinderomsorg

Höjning av schablonersättning personlig assistans med 3,5 procent till 315 kronor per timme.

SKR:s kommentarer

SKR har länge jobbat för att ersättningen ska täcka pris- och löneökningar. Höjning­en är ett steg i rätt riktning.

Försäkringskassan tillskjuts 120 miljoner kronor 2021, 100 miljoner 2022 och 80 miljoner 2023 för att minska handläggningstider för omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.

SKR:s kommentarer

Försäkringskassans ökade medel påverkar i stort inte kommunerna, men det är bra att försäkringskassan jobbar med att minska handläggningstiderna vilket minskar behovet av tillfälligt ekonomiskt bistånd och onödig handläggning.

Frågor om Personlig assistans besvaras av Ulrika Lifvakt, frågor om Funktionshinderområdet besvaras av Anna Thomsson, avdelningen för vård och omsorg.

Integration

Mottagande av asylsökande och nyanlända

I budgetpropositionen för 2020 tillfördes 80 miljoner kronor i form av ett riktat statsbidrag till 44 kommuner som har haft ett relativt högt mottagande av nyanlända i förhållande till sin befolkning. I budgetpropositionen för 2021 förlängs det tillfälliga kommunbidraget med ett år och höjs till 200 miljoner. Medlen fördelas enligt samma princip som under 2020 och riktas nästa år till 58 kommuner.

Aktuella kommuner och fördelning av stödet finns på regeringens webbplats:

Tillfälligt stöd för mottagandet av nyanlända, regeringen, (PDF, nytt fönster)

SKR:s kommentarer

Se även nyheter som berör nyanlända i avsnitten Arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor, Barn och utbildning samt Åtgärder mot segregation.

Frågor om Mottagande av asylsökande och nyanlända besvaras av Karin Perols, avdelningen för utbildning och arbetsmarknad.

Åtgärder mot segregation

Regeringen fortsätter satsningen för att motverka segregation. För 2021 föreslås, som tidigare aviserats, 250 miljoner kronor i statsbidrag för att minska och motverka segregation på lokal och regional nivå. Medlen kommer att fördelas efter ansökan. Samma belopp aviseras för 2022 och 2023.

Regeringen tillsätter även nya medel för 2021–2023 genom att tillföra ett nytt bidrag på 250 miljoner kronor årligen för sociala insatser i socioekonomiskt utsatta områden i syfte att minska och motverka segregation.

Anslaget beräknas totalt till 500 miljoner kronor för 2021–2023.

SKR:s kommentarer

Det är i nuläget oklart hur de nya medlen för sociala insatser i socioekonomiskt utsatta områden ska fördelas.

Regeringen har tidigare haft en riktad satsning för att minska segregationen genom att under tre år fördela 410 miljoner kronor till 32 kommuner med socioekonomiska utmaningar. Denna satsning finns inte med från 2021 och framåt.

Frågor om Åtgärder mot segregation besvaras av Kristina Cunningham, avdelningen för utbildning och arbetsmarknad.

Individ- och familjeomsorg

Ekonomiskt bistånd

Regeringen föreslår en förändring av jobbstimulansens särskilda beräkningsregel vid försörjningsstöd, så att 50 procent av arbetsinkomsten beaktas vid bedömningen av rätten till ekonomiskt bistånd. Den tidigare beräkningsregeln avsåg 25 procent av arbetsinkomsten. Den särskilda beräkningsregeln gäller i 24 månader. Syftet med förändringen är att minska marginaleffekterna vid arbete. Förändringen i beräkningen av jobbstimulansen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Reformeringen av ekonomiskt bistånd beräknas till 100 miljoner kronor årligen från och med 2022.

SKR:s kommentarer

SKR anser att satsning inom ekonomiskt bistånd är bra men noterar samtidigt att Socialstyrelsen i sin utvärdering från 2016 såg en mycket liten effekt av den tidigare jobbstimulansen, kommunerna uppgav att hushåll tenderade att bli kvar inom ekonomiskt bistånd samt att det kan leda till större administrativ börda för kommunerna.

Regeringen avser också att tillsätta en utredning för att se över möjligheter att öka drivkraft till arbete i försörjningsstöd, och belysa möjligheter att göra försörjningsstödet beskattningsbart för att minska marginaleffekterna.

SKR:s kommentarer

SKR anser att det är positivt att regeringen tillsätter en utredning kring ekonomiskt bistånd men ser att det behövs ett bredare grepp i översynen.

Frågor om Ekonomiskt bistånd besvaras av Ulrica Runemar, avdelningen för utbildning och arbetsmarknad.

Barn- och ungdomsvård

Regeringen satsar 250 miljoner kronor år 2021 och 2022 samt 200 miljoner kronor år 2023 för att subventionera familjehemsplaceringar för kommunerna.

SKR:s kommentarer

SKR anser att om man riktar medel till familjehemsvården, ska det vara så brett som möjligt och inte bara som en placeringssubvention. Mer användbart vore att tillåta en bred användning av anslaget som till exempel handledning eller utbildning.

Frågor om Barn- och ungdomsvård besvaras av Marta Nannskog, avdelningen för vård och omsorg.

Kvinnofrid

Regeringen avsätter årligen 109 miljoner kronor i utvecklingsmedel och kompetensstöd till kommuner, regioner och ideella organisationer för att kvalitetsutveckla arbetet mot våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. Regeringen har i mars 2020 gett Socialstyrelsen ett förnyat treårigt uppdrag att fördela utvecklingsmedlen.

Regeringen avser att presentera ett samlat åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck för perioden 2021–2023. Åtgärdsprogrammet kommer att omfatta insatser mot könsstympning och prostitution och människohandel samt fortsatta insatser mot sexuella övergrepp och inkludera hbtq-personers utsatthet för alla typer av våld som omfattas av strategin.

SKR:s kommentarer

Medel för detta åtgärdsprogram saknas dock i BP2021.

Frågor om Kvinnofrid besvaras av Kerstin Sahlgren, avdelningen för vård och omsorg.

Familjerätt

Nya regler om faderskap och föräldraskap, regeringen aviserar i budgeten kommande förändrad anslagsnivå med start 2022 med –36 miljoner kronor 2022 och –16 miljoner 2023.

För att täcka kostnaderna för 2021 års vårdnadsreform, ökar anslaget till kommunerna med 9 miljoner kronor 2022 som en engångssumma.

Frågor om Familjerätt besvaras av Kerstin Sahlgren, avdelningen för vård och omsorg.

Äldreomsorg

Äldreomsorg, omsorgslyft, återhämtningsbonus, investeringsstöd, språkträning

Propositionen innehåller 4 000 miljoner kronor i riktat, permanent statsbidrag, utan krav på bemanning eller liknande.

Omsorgslyftet utvidgas med 1 700 miljoner kronor 2021. Det kan nu användas även till redan anställd personal och första linjens chefer och omfattar totalt 3 394 miljoner 2021. Det minskas sedan till 510 miljoner 2022 och 210 miljoner 2023.

Återhämtningsbonus för att förbättra arbetsvillkor, 195 miljoner kronor år 2021 respektive 650 miljoner 2022 och 2023. Villkoren för bonusen framgår inte i budgetpropositionen.

Investeringsstöd för äldrebostäder på 500 miljoner kronor fortsätter till och med 2023. Bidrag till för stöd vid utskrivning från sjukhus på 12 miljoner upphör 2021.

Regeringen satsar även 31 miljoner kronor 2021–2022 på språkträning för anställda inom äldreomsorgen.

SKR:s kommentarer

SKR anser att det är positivt att det riktade bidraget är långsiktigt och med bred inriktning, samt att äldreomsorgslyftet även inkluderar befintlig personal och chefer.

Frågor om Äldreomsorg besvaras av Greger Bengtsson, avdelningen för vård och omsorg.

Infrastruktur, trafik och landsbygd

Cykeltrafik

Stadsmiljöavtalen ges en tillfällig förstärkning med särskilt fokus på cykel och ökas med 300 miljoner kronor 2021 och beräknas öka med 250 miljoner 2022. Regeringen vill att andelen som reser med cykel ska öka och föreslår också en tvåårig extra satsning som syftar till att stimulera ökad och säker cykling, bland annat i statlig cykelinfrastruktur och i samverkan med civilsamhället med 25 miljoner 2021 respektive 75 miljoner 2022.

SKR:s kommentarer

SKR anser att det är mycket positivt med satsningar på utökad och säker cykling. Det finns ett stort intresse i Sveriges kommuner och regioner att utveckla trafik- och stadsplaneringen mot mer gång och cykel som en del i omställningen mot mer hållbart resande samt förbättrad folkhälsa. Det finns samtidigt ett ökande intresse från allmänheten för cykling som färdmedel vilket har lett till att behoven av utökad och förbättrad cykelinfrastruktur kraftigt har ökat.

Frågor om Cykeltrafik besvaras av Ulrika Palm, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

Väg och järnvägsunderhåll

Anslaget ökas med 500 miljoner kronor till vägunderhåll 2021 och beräknas ökas med 500 miljoner 2022 respektive 2023 där fokus bland annat är på det finmaskiga vägnätet på landsbygden samt 500 miljoner till järnvägsunderhåll 2021 och beräknas ökas med 500 miljoner 2022 respektive 2023.

SKR:s kommentarer

SKR anser att det är positivt att utöka satsningar på bättre infrastruktur på vägnätet och järnvägsunderhåll. Vägnätet på landsbygden är centralt för en fungerande arbetspendling med buss och bil i landets glest befolkade områden. Utveckling av godstrafikstråk är en nyckelfråga för hållbar regional utveckling och tillväxt i hela landet. SKR anser att transportsystemet behöver utvecklas efter landsbygdens behov.

Frågor om Väg- och järnvägsunderhåll besvaras av Selda Taner och Sara Rhudin, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

Kollektivtrafik

Ett anslag om två miljarder kronor under 2021 får användas för statsbidrag till kollektivtrafik som organiseras av regionala kollektivtrafikmyndigheter, som ersättning för minskade biljettintäkter till följd av utbrottet av det nya coronaviruset. Fördelningen av ersättningen ska ske baserat på biljettintäkternas storlek i respektive region.

SKR:s kommentarer

SKR välkomnar stödet, men menar att det är långt ifrån tillräckligt. Stödet behöver vara i paritet med regionernas faktiska förluster och extra kostnader. Resandet med kollektivtrafiken har minskat kraftigt under coronapandemin och de restriktioner som införts för att minska risken för smittspridning har inledningsvis inneburit minskade biljettintäkter om cirka 1 miljard kronor per månad för regionerna. Staten har tidigare skjutit till 3 miljarder för 2020.

Frågor om Kollektivtrafik besvaras Sara Rhudin, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

Landsbygd

Regeringen föreslår därför en förlängning av satsningen på att utveckla företagsklimatet i 39 gles- och landsbygdskommuner samt att ytterligare 70 miljoner kronor tillförs uppdraget under 2021. För 2022 och framåt finns inga aviserade medel för detta ändamål.

Frågor om Landsbygd kan ställas till Katrien Vanhaverbeke, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

Bredband och kommunikation

Anslaget ökas med 1 400 miljoner kronor för att stärka det nationella stödsystemet för bredbandsutbyggnad 2021. För 2022 och 2023 beräknas anslaget öka med 500 respektive 100 miljoner.

SKR:s kommentarer

Vad gäller den utökade satsningen på bredbandsutbyggnad är det ett mycket välkomnat besked även om den totala satsningen är långt från det behov som Post- och Telestyrelsen beräknat vad gäller offentligt stöd (22 miljarder kronor) för att nå regeringens bredbandsmål 2025. Vidare skriver regeringen i positiva ordalag om de regionala bredbandskoordinatorerna och regeringens Bredbandsforums betydelse för den fortsatta bredbandsutbyggnaden och SKR ser fram emot ett förtydligande kring förlängning av de båda initiativen.

Anslaget ökas med 25 miljoner kronor 2021 och 2022 för att genomföra insatser för att främja en ökad mobil uppkoppling på fjärrtåg. Branschen har, efter regeringens rundabordssamtal, aviserat att ta fram en överenskommelse under 2021–2022 för att förbättra mobil uppkoppling på fjärrtåg.

SKR:s kommentarer

SKR har deltagit i de runda bordssamtal som har lett fram till en satsning på mobiltäckning på tåg och välkomnar satsningen men vill understryka vikten av fortsatt samarbete och dialog mellan järnvägsoperatörerna och berörda myndigheter.

Frågor om Bredband och kommunikation besvaras Michaela Stenman, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

Elektrifiering och laddinfrastruktur

En stor del av landets godstransporter sker inom samma region. Elektrifiering av relativt korta regionala vägtransporter har därmed stor potential att bidra till att uppnå miljö- och klimatmål. Regeringen föreslår därför ett stöd till regionala elektrifieringspiloter med laddinfrastruktur för tunga fordon. Även tankinfrastruktur för vätgas ingår i satsningen. För detta ändamål ökas anslaget med 500 miljoner kronor 2021. För 2022 beräknas anslaget öka med 550 miljoner och för 2023 med 0 kronor. Anslaget får användas för utgifter för stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon för tillgänglighet längs större vägar samt infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter genom statisk laddning eller tankning. Anslaget får också användas till utgifter för berörda myndigheters arbete kopplat till stödet.

SKR:s kommentarer

SKR välkomnar satsningarna på utbyggnad av laddinfrastruktur. Elektrifieringen av transporter är en viktigt del i omställningen och möjliggör för transportsektorn att minska sina klimatpåverkande utsläpp i snabbare takt. Det finns stora delar av Sveriges vägnät, inte minst i norr, där det inte självklart finns marknadspotential för snabb utbyggnad av laddinfrastruktur där statligt stöd kan vara till stor nytta.

Frågor om Elektrifiering och laddinfrastruktur besvaras av Ulrika Palm, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

Energieffektivisering

Anslaget för energieffektivisering minskar med 55 miljoner kronor i samband med att medel för energi- och klimatrådgivning tillförs annat anslag (se ”Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus”).

Anslaget har justerats från 203 miljoner kronor i beslutad budget 2020 till 28 miljoner kronor med hänvisning till att medel för energi- och klimatrådgivning tillförs annat anslag. Detta anslag är föreslaget till 120 miljoner, vilket gör att anslaget minskar med 55 miljoner.

SKR:s kommentarer

Anslaget får användas för utgifter för insatser för informationsspridning, utveckling och spridning av verktyg och metoder. Neddragningen påverkar indirekt kommuner och regioner då det finns ett stort behov av denna typ av åtgärder för att växla upp energieffektiviseringsarbetet.

Frågor om Energieffektivisering besvaras av Saija Thacker eller Andreas Hagnell, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

Försvar och samhällets krisberedskap

Klimatanpassning

Det statsbidrag som MSB hanterar där kommuner kan söka medel för förebyggande åtgärder mot ras, skred, översvämningar och andra naturolyckor minskas från cirka 75 miljoner kronor 2020 till 24 miljoner 2021 i budgeten. Samma belopp föreslås för 2022 och 2023.

Frågor om Klimatanpassning besvaras av Emilie Gullberg, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

Skydd mot olyckor

Som tidigare aviserats ökas Kommunalteknisk utjämning med 45 miljoner kronor från och med 2021. Ökningen är för att kompensera förslaget om att kontinuerligt upprätthålla en övergripande ledning av räddningstjänsten, i enlighet med propositionen En effektivare kommunal räddningstjänst (prop. 2019/20:176). Kravet på kontinuerlig övergripande ledning föreslås gälla från och med 2022.

SKR:s kommentarer

SKR ser positivt på att kommunerna från och med 2021 kompenseras för det utökade kravet på kontinuerlig övergripande ledning.

Frågor om Skydd mot olyckor/kommunal räddningstjänst besvaras av Johan Gert, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

Civilt försvar

Regeringen avser att den 30 september presentera en försvarspolitisk proposition för 2021–2025. I syfte att stärka och återuppbygga det civila försvaret föreslår regeringen i budgetpropositionen att området tillförs 1 miljard kronor 2021, 1,5 miljarder 2022, 2,5 miljarder 2023, 3 miljarder 2024 och 3,8 miljarder 2025.

För 2021 sker ingen ökning av ersättningen till kommuner eller regioner för arbetet med krisberedskap eller civilt försvar utifrån Lagen om extraordinära händelser (LEH), eller utifrån Lagen om skydd mot olyckor (LSO).

Frågor om Civilt försvar och krisberedskap besvaras av Markus Planmo, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, och frågor om befolkningsskydd och räddningstjänst under höjd beredskap besvaras av Johan Gert, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

Bostadsförsörjning, byggande och stadsutveckling

Hyresbostäder, sanering och stadsmiljöavtal

Behovet av hyresbostäder som fler hushåll har möjlighet att betala är enligt regeringen fortsatt stort. Därför föreslås anslaget till investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande öka med 1 100 miljoner kronor 2022 och med 1 900 miljoner 2023.

Regeringen föreslår att anslaget för sanering och återställning av förorenade områden ökas med 350 miljoner kronor 2021 för stärkt saneringsarbete. Anslaget beräknas öka med 200 miljoner 2022.

Regeringen vill minska trafikens miljöpåverkan, främst i städerna. Stadsmiljöavtalen, som ska främja hållbar stadsutveckling och hållbara transporter i städer, ges därför en tillfällig förstärkning med särskilt fokus på cykel. Anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur ökas med 300 miljoner kronor 2021 och beräknas öka med 250 miljoner 2022.

SKR:s kommentarer

Kommunerna har ett stort behov av särskilda boenden inom olika kategorier och stöd i form av tillgång till fler försöks- och träningslägenheter, därför är den särskilda äldreomsorgssatsningen välkommen men inte tillräcklig. Ramen för investeringsstöd till äldreboenden (såväl särskilda boendeformer som vanliga äldrebostäder) behöver höjas. Det ökade anslaget till investeringsstöd för hyres- och studentbostäder är också välkommet, men inte heller det tillräckligt för att möta ett minskat bostadsbyggande, åtgärda den stora bristen på bostäder i många kommuner och tillförsäkra alla en godtagbar bostad. Vad gäller stödet till energieffektivisering och renovering så kan även kommunernas bostadsförvaltningar och -bolag få del av detta. Däremot omfattas inte verksamhetslokaler- och verksamhetsbyggnader, såsom skolor och omsorgslokaler, vilket SKR beklagar då behoven även här är stora. För att få till stånd en rejäl omställning av städernas transportsystem i hållbar riktning och för att åstadkomma en hållbar stadsutveckling krävs fortsatta kraftfulla satsningar på samtliga transportslag utom bilresande. Kollektivtrafiken dras för närvarande. med mycket stora underskott till följd av coronapandemin och här behövs ytterligare stöd från staten.

Frågor om Bostadsförsörjning, byggande och stadsutveckling besvaras av Jan-Ove Östbrink, Saija Thacker, Sara Rhudin, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

Miljö, energi och livsmedel

Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer. Regeringen bedömer att det krävs stora investeringar för dessa ändamål inom det befintliga byggnadsbeståndet. Anslaget ökas med 900 miljoner kronor 2021, 2,4 miljarder kronor 2022 och 1 miljard 2023.

SKR:s kommentarer

Även kommunernas bostadsförvaltningar och bolag har möjlighet att få del av stödet. Däremot omfattas inte verksamhetslokaler och verksamhetsbyggnader, såsom skolor och omsorgslokaler.

Frågor om Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus besvaras av Jan-Ove Östbrink, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

Energi och miljö

Klimatklivet utökas något och förlängs till 2026, och satsningen på lokal och regional energi- och klimatrådgivning förlängs till 2023 med 120 miljoner kronor per år. Samtidigt minskas anslaget för Insatser för energieffektivisering för informationsspridning, utveckling och spridning av verktyg och metoder (Utgiftsområde 21, 1:2) med 55 miljoner, vilket indirekt påverkar kommuner och regioner.

Anslaget för gröna och trygga samhällen föreslås öka till 150 miljoner kronor 2021 och med 200 miljoner 2022. Anslaget upphör 2023.

Anslaget för ras- och skredsäkring och klimatanpassning längs Göta älv föreslås höjas tillfälligt under 2021 och 2022.

Ökade satsningar föreslås på skötsel och förvaltning av skyddad natur för biologisk mångfald och friluftsliv med 400 miljoner kronor. Återvätning av tidigare torrlagda våtmarker föreslås få drygt 300 miljoner under både 2021 och 2022 och Naturnära jobb föreslås 47 miljoner i ökade anslag 2021.

Anslaget för sanering av förorenade områden föreslås utökas från 899 till 1 147 miljoner kronor. 12,5 miljoner av det utökade anslaget 1.4 ska gå till kommunernas kostnader för att rapportera statistik om kommunalt avfall till EU.

Naturvårdsverket får ett öronmärkt anslag för vägledning inom cirkulär ekonomi de kommande tre åren om 10 miljoner kronor per år.

Naturvårdsverkets arbete med digital spårbarhet för avfall tillförs 10 miljoner kronor under 2021. Det införs inga särskilda medel i anledning av regeringens förslag om att kommunalisera producentansvaret för returpapper.

Anslaget för Klimatbonusbilar utökas för både 2020 och 2021: Bonusen för nollutsläppsbilar och malus för utsläpp ska justeras upp från 1 april 2021.

För att ge långsiktiga förutsättningar för ökad produktion av hållbara drivmedel höjs reduktionsnivåerna inom reduktionsplikten successivt till 2030, förlänger tillfälligt stödet till biogasproduktion för fordonsgas. Stöd ges även till regionala elektrifieringspiloter med laddinfrastruktur för tunga fordon.

Stöd till solceller för kommuner och företag förlängs under 2021, med en sänkt stödnivå på 10 procent.

Frågor om Energi och miljö besvaras av Andreas Hagnell, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

Livsmedel

Livsmedelsstrategin är i fokus då anslaget till Livsmedelsverket ökas med 19 miljoner kronor per år 2021–2023 för att genomföra ett förenklingspaket. Det omfattar en likvärdig livsmedelskontroll och utvecklad samverkan och samråd i beslutsprocessen samt utveckling av tillståndsprövning, vilket kommer ha bäring på de kommunala kontrollmyndigheternas verksamhet.

Beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet tillförs medel som del av satsningen på totalförsvaret, 29 miljoner kronor från och med 2021. Det får användas för utgifter för planering och andra åtgärder, inklusive stöd för investeringar hos statliga myndigheter och bidrag till kommuner och regioner, som stärker förmågan inom områdena livsmedels- och dricksvattenförsörjning under höjd beredskap.

Frågor om Livsmedel besvaras av Maja Högvik, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

Arbetsgivarfrågor

Lönebildning

Avtalsrörelsen 2019 var av begränsad omfattning. Under året tecknades endast 21 kollektivavtal om löner och allmänna villkor. Avtalen omfattade cirka 130 000 anställda. De treåriga kollektivavtal som träffades inom industrin 2017 utgjorde överlag kostnadsnorm även för de avtal som träffades under 2019. Avtalsförhandlingarna våren 2020 har skjutits upp till hösten 2020 på grund av den svårförutsägbara ekonomiska situationen och praktiska problem till följd av sjukdomen covid-19.

Frågor om Lönebildning besvaras av Tor Hatlevoll, avdelningen för arbetsgivarpolitik.

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Målet för utgiftsområdet är att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå:

  • Sjukfrånvaron ska inte variera mer än inom ramen för normala säsongsvariationer.
  • Osakliga regionala skillnader i sjukfrånvaron ska inte förekomma.
  • Skillnaden i sjukfrånvaron mellan kvinnor och män ska minska.

Sjukfrånvaro

Den pågående pandemin påverkar i viss utsträckning sjukpenningtalet. Pandemin har lett till ett ökat antal ansökningar om sjukpenning under våren 2020. Under den mest akuta perioden av pandemin i mitten av april var antalet ansökningar om sjukpenning mer än dubbelt så många som motsvarande period 2019.

Regeringen har vidtagit omfattande åtgärder för att minska effekterna av utbrottet av sjukdomen covid-19. Inom utgiftsområde 10 har staten tagit över arbetsgivarens kostnader för sjuklön helt för perioden april–juli 2020 och delvis för augusti och september. Individer har fått kompensation för karensavdrag. Egenföretagare har fått ersättning för karensdagar och kravet på läkarintyg har skjutits från den 8:e dagen till den 15:e dagen i ett sjukfall. Det har införts tillfälliga undantag vad gäller bedömning av sjukskrivnas arbetsförmåga mot ett normalt förekommande arbete vid rehabiliteringskedjans dag 180 och dag 365 när vård eller rehabilitering har försenats till följd av effekter av pandemin. Personer som tillhör riskgrupper har fått möjlighet att i vissa fall kunnat stanna hemma med förebyggande sjukpenning under en begränsad period.1 Nytt är också att covid-19 ses som en arbetsskada enligt socialförsäkringsbalken om övervägande skäl talar för att sjukdomen har ådragits i arbetet.

Analys – underliggande bekymmersamma förhållanden

Regeringen konstaterar att det finns brister i den ekonomiska tryggheten och stödet till individen. Mot bakgrund av de brister som presenterats i betänkandet En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering (SOU 2020:6) kan regeringen konstatera att Försäkringskassan behöver säkerställa att kvaliteten i ärenden om avslag på ansökan om sjukpenning från dag 180 i sjukperioden är hög, att utredningarna i dessa ärenden är tillräckliga samt att besluten är väl underbyggda och begripliga. Regeringen bedömer även att Försäkringskassans pågående arbete för att utveckla handläggningen och sitt samordningsuppdrag är mycket viktigt för att ge individen stöd att komma tillbaka till arbete.

SKR:s kommentarer

SKR har, i remissvar, framfört i stort samma ståndpunkter som de som framförs i budgetpropositionen. Förbundet har även framfört att Försäkringskassan behöver i högre omfattning samverka med arbetsgivare vid bedömning av behov av arbetslivsinriktad rehabilitering.

En tryggare sjukförsäkring

Utredningen om en trygg sjukförsäkring med människan i centrum har lämnat två betänkanden: En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för individen (SOU 2020:6) och En sjukförsäkring anpassad efter individen (SOU 2020:26). I betänkandena föreslås flera åtgärder för att säkerställa en mer ändamålsenlig och rättssäker sjukförsäkring. De har remitterats och bereds i Regeringskansliet.

I propositionen föreslås lagändring vad gäller särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning. Försäkringskassan ska inte längre betala ersättning för kostnader för anställning för den som får tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning och som får lönebidrag för anställning eller får en anställning hos Samhall.

Förslaget är en regelförenkling och bedöms inte påverka arbetsgivare inom kommun- och regionssektorn.

Frågor om Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning besvaras av Tina Eriksson, avdelningen för arbetsgivarpolitik.

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Inkomstpensionstillägg

Propositionen föreslår att ett inkomstpensionstillägg införs från och med den 1 februari 2021 (genomslag i utbetalningarna från den 1 september 2021). Tillägget ska utbetalas med upp till 600 kronor per månad för pensionärer som har en inkomstgrundad allmän ålderspension på mellan 9 000 och 17 000 kronor per månad. Inkomstpensionstillägget är utformat så att det inte ska påverka andra förmåner som garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

SKR:s kommentarer

SKR konstaterar att eftersom regleringen om inkomstpensionstillägg finansieras via statsbudgeten innebär förslaget att det svenska pensionssystemet i mindre utsträckning än tidigare kommer att vara autonomt i förhållande till statsbudgeten. Inkomstpensionstillägget leder också till minskade inkomstskillnader mellan pensionen för dem som har helt inkomstbaserad pension och dem som har pension baserad på pensionssystemets grundskydd. Detta innebär ett avsteg från livsinkomstprincipen som SKR ställt sig bakom. För kommuner och regioner kan en ökad pensionsnivå innebära viss ökning av skatteintäkter och viss minskning av utgifter.

Skattesänkning för personer över 65 år

Skattesänkningen föreslås från den 1 januari 2021. Den sänkta skatten ska ske genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget. För en person över 65 år med en månadsinkomst på 21 000 kronor innebär förslaget en skattesänkning på drygt 800 kronor per år. Den offentligfinansiella effekten av förslaget är 2,3 miljarder kronor.

Frågor om Ekonomisk trygghet vid ålderdom besvaras av Ossian Wennströmoch Victoria Bergner, avdelningen för arbetsgivarpolitik.

Arbetsmiljö

Återhämtningsbonus

Arbetssituationen för de anställda inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen behöver bli bättre. Regeringen avser därför att införa ett statsbidrag (återhämtningsbonus) för att främja ett hållbart arbetsliv inom hälso- och sjukvården. Det kan ske genom förbättrad arbetsmiljö, nya arbetssätt eller genom att utveckla arbetstidsmodeller som till exempel poängsystem, tidbanker och 3–3-scheman vilket också kan innebära arbetstidsförkortning. För 2021 föreslår regeringen att 195 miljoner kronor avsätts som ska användas inom omsorgen. Regeringen avsätter även 195 miljoner kronor år 2021 respektive 650 miljoner 2022 och 2023 för äldreomsorgens personal. Villkoren för respektive återhämtningsbonus framgår inte i budgetpropositionen.

Säkra tillgång på skyddsutrustning

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört inköp av skyddsutrustning och annan materiel under coronapandemin för att säkra tillgången till skyddsutrustning och annan materiel eftersom kommuners och regioners egen kapacitet inte räckt till. För att säkra den nationella tillgången till skyddsutrustning och annan materiel under den pågående coronapandemin och möjliggöra Socialstyrelsens lagerhållning av skyddsutrustning och annan materiel föreslår regeringen att anslaget tillförs 122 miljoner kronor 2021.

Frågor om Arbetsmiljö besvaras av Gunnar Sundqvist, avdelningen för arbetsgivarpolitik.

Jämställdhet

Regeringen tillsatte i mars 2020 en kommission för jämställda livsinkomster (dir. 2020:22) som ska lämna förslag som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. De förslag som lämnas av kommissionen ska inte påverka den svenska arbetsmarknadsmodellen och arbetsmarknadens parters ansvar för lönebildningen. Kommissionen ska slutredovisa sitt uppdrag i december 2021.

Regeringen aviserar fortsatt stöd till arbetet med jämställdhetsintegrering på lokal och regional nivå, bland annat med fokus på delmålen om ekonomisk jämställdhet och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen är viktigt för att åstadkomma jämställda löner och ett jämställt arbetsliv. Samtidigt finns det tecken på att lagstiftningen inte efterföljs. En särskild utredare kommer att under hösten 2020 lämna förslag på åtgärder för att säkerställa efterlevnad av bestämmelserna om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen.

SCB har regeringens uppdrag att genomföra en pilotstudie (A2019/01121/JÄM) för att pröva ett nytt upplägg för undersökningen av tidsanvändning bland kvinnor respektive män (den så kallade Tidsanvändningsstudien). Uppdraget redovisas i december 2020. Utifrån resultaten från pilotstudien avser regeringen att besluta om huruvida tidsanvändningsundersökningen ska genomföras under 2021. Undersökningen ger underlag för uppföljning av hur det obetalda hem- och omsorgsarbetet fördelas mellan könen.

Vården för sexualbrottsutsatta och personer som utsatts för könsstympning behöver utvecklas, såväl för dem som söker akut vård som för dem som söker vård senare i livet för tidigare utsatthet. Förslagen i SKR:s nationella kartläggning Vården vid sexuellt våld – Nuläge och framåt (2020) kan vara en utgångspunkt i arbetet. Även vården till barn som utsatts för sexuella övergrepp, inklusive incest, behöver utvecklas.

Arbetet med en ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödrahälso- och förlossningsvården samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa fortsätter.

Regeringen avser att presentera ett samlat åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck för perioden 2021–2023. Regeringen avser också att återkomma med åtgärder utifrån betänkandet Att bryta ett våldsamt beteende (SOU 2018:37) som bland annat innehåller förslag om kommunernas ansvar för återfallsförebyggande insatser.

Frågor om Jämställdhet besvaras av Charlotta Undén och Magnus Jacobsson, avdelningen för arbetsgivarpolitik.

Gymnasieskola och yrkesutbildning

Det så kallade Äldreomsorgslyftet föreslås breddas och förlängas fram till 2023. Satsningen föreslås vidgas till att omfatta samtlig personal inom äldreomsorgen och ytterligare 1,7 miljarder kronor avsätts för 2021. För 2022 föreslås 510 miljoner och för 2023 föreslås 210 miljoner. Regeringen avser även att inom ramen för Äldreomsorgslyftet skapa förutsättningar för att stärka kompetensen hos första linjens chefer. Från 2021 får första linjens chefer som arbetar inom vård och omsorg om äldre möjlighet att utbilda sig på arbetstid.

Proposition om skyddad yrkestitel för undersköterska

Regeringen förbereder en proposition med förslag om att undersköterska blir en skyddad yrkestitel.

Regeringen föreslår att statsbidraget för regionalt yrkesvux utökas med 1 013 miljoner kronor till totalt cirka 3 300 miljoner för 2021 och beräknar att det kommer att utökas med 1 313 miljoner för 2022, så att kommunerna ges möjlighet att anordna fler av de utbildningsplatser de planerat och ansökt om medel för. Med den utökade budgeten beräknar regeringen att kommunerna kommer att kunna erbjuda ytterligare 15 500 statligt finansierade utbildningsplatser inom yrkesutbildning för vuxna. Tillsammans med tidigare beslutade satsningar på yrkesvux innebär det sammanlagt 63 500 statligt finansierade platser under 2021 enligt det regelverk som börjar gälla den 1 januari 2021, där staten finansierar sju platser av tio och kommunerna tre.

Regeringen föreslår att medel motsvarande ytterligare 1 100 nya årsplatser tillförs yrkeshögskolan 2021 som därmed kommer omfatta sammanlagt 50 000 årsplatser 2021. För 2021 innebär detta 72 miljoner kronor och 42 miljoner föreslås avsättas för studiemedel. För 2022 och 2023 beräknas ytterligare 360 respektive 350 miljoner tillföras exklusive kostnader för studiemedel, vilket motsvarar en ökning med omkring 5 600 respektive 5 500 årsplatser dessa år.

Regeringen föreslår också en satsning på ytterligare 100 miljoner kronor för 2021 kopplat till korta och flexibla utbildningar i form av kurser oh kurspaket, Det beräknas räcka till utbildning för cirka 6 000 studerande. Till detta kommer 50 miljoner för studiemedelskostnader.

Riktad satsning för förbättrad svenska i äldreomsorgen

Regeringen föreslår en riktad satsning för att förbättra yrkessvenskan hos personal inom äldreomsorgen, till exempel vårdbiträden och undersköterskor, som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket för det yrke de utövar. Satsningen beräknas omfatta 31 miljoner kronor per år 2021 och 2022. Stödet bör kunna gå till såväl befintliga som nya insatser.

Förbättrade möjligheter till studiestöd högre upp i åldrarna

Regeringen vill se förbättrade möjligheter att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna och avser att återkomma med sådana lagförslag i fråga om studier som bedrivs från och med 2022. I budgetpropositionen för 2021 föreslås att medel avsätts för höjda åldersgränser för rätt till studiemedel och studiestartsstöd samt ändrade återbetalningsregler. Förslagen om höjda åldersgränser beräknas kosta 119 miljoner kronor årligen medan förslagen om förändrade återbetalningsregler beräknas ge en besparing på 62 miljoner kronor.

Frågor om Gymnasieskola och yrkesutbildning besvaras av Katarina Storm Åsell, avdelningen för arbetsgivarpolitik.

Högre utbildning och universitetsforskning

För att öka tillgången till högre utbildning i hela landet görs en satsning på lärcentrum under perioden 2021–2023 samtidigt som ytterligare medel för att skapa effektivare strukturer och ge bättre tillgång till distansutbildning tillförs.

De särskilda satsningarna på livslångt lärande och omställning samt på korta kurser för personer med tidigare arbetslivserfarenhet som gjordes under våren utökas och förlängs. Medel avsätts också för att utreda möjligheterna att skapa fler vägar till vårdyrkena.

Tidigare beslutade satsningar på bristyrkesutbildningar fortsätter samtidigt med en bredare utbyggnad av antalet utbildningsplatser under åren 2021–2025. Även forskningsanslagen höjs för att bibehålla utbildningens forskningsanknytning och tillgången till disputerade lärare.

Frågor om Högre utbildning och universitetsforskning besvaras av Anna-Clara Olsson, avdelningen för arbetsgivarpolitik.

Information om tidpunkter under 2020

Aktuella datum om ekonomi finns på vår webbplats under Ekonomi, juridik, statistik. Klicka på Ekonomi och sedan på Ekonomikalendern.

Ekonomikalendern

Har du aktiverat prenumeration från vår webbplats? För att säkert få alla våra nyheter, gå in på webbsidan Ekonomi och välj Prenumerera. Länken ligger i den grå listen ovanför sidans rubrik.

Under vårt område Ekonomi finns de senaste uppdaterade cirkulären tillgängliga och där presenteras löpande nyheter mellan cirkulären.

Sveriges Kommuner och Regioner
Avdelningen för ekonomi och styrning
Sektionen för ekonomisk analys

Niclas Johansson        Jonathan Fransson

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Om cirkuläret

  • Författare
    Jonathan Fransson m.fl.
  • Löpnummer/utgåva
    20:37
  • Ämnen
    Arbetsgivarfrågor, Arbetsmiljö, Bredband, digital infrastruktur, Byggande, Digitalisering, Ekonomi, Ekonomiskt bistånd, Fastigheter, Förskola, Integration, Jämställdhet, Kommunikation, Kultur och fritid, Miljö, Samhällsplanering, Skola, Social omsorg, Socialförsäkringsbalken, Trafik och infrastruktur, Äldreomsorg
  • Uppskattad lästid
    60 min
  • Diarienummer
    20/01290