Publicerad: 22 december 2020

Cirkulär - viktig information från SKR

Budgetförutsättningar för åren 2020–2023

I detta cirkulär presenterar vi ny skatteunderlagsprognos, definitivt beskattningsutfall för inkomståret 2019, befolkningsuppgifter per den 1 november 2020 och reviderad befolkningsprognos, kommunal verksamhet – sammanvägt prisindex, information om utbetalning av kompensation för periodiseringsfonder, datum för utbetalning av preliminära skatter och bidrag 2021 samt nya instruktioner till modellen Skatter & bidrag.

Budgetförutsättningar för åren 2020–2023

I detta cirkulär presenterar vi:

  • Ny skatteunderlagsprognos
  • Slutligt beskattningsutfall för inkomståret 2019
  • Befolkningsuppgifter per den 1 november 2020 och reviderad befolkningsprognos
  • Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex
  • Information om utbetalning av kompensation för periodiseringsfonder
  • Datum för utbetalning av preliminära skatter och bidrag 2021
  • Nya instruktioner till modellen Skatter & bidrag

Jämfört med den prognos vi presenterade i oktober (cirkulär 20:39) räknar vi nu med lite svagare utveckling av skatteunderlaget 2020 men betydligt starkare 2021–2023 och åter svagare 2024. Det beror framförallt på att vi nu räknar med en senare återhämtning på arbetsmarknaden än vi gjorde i oktober, till följd av att coronapandemins andra våg är starkare än väntat.

Samhällsekonomisk utveckling

Det rådande svaga konjunkturläget i Sverige kommer att stärkas under 2021. Den fortsatta återhämtningen kommer dock dämpas av att smittspridningen under den senaste dryga månaden snabbt har eskalerat; likaså av de åtföljande restriktionerna. Detta medför ett tillfälligt bakslag i återhämtningen, och en svag inledning av 2021. Att vaccinering mot covid-19 är på väg att inledas i Sverige, liksom globalt, stärker samtidigt konjunkturutsikterna för den andra halvan av året, och än mer utsikterna för 2022.

Skatteunderlagsprognosen vilar på ett scenario med en utdragen återhämtning av den svenska samhällsekonomin; ett normalt konjunkturläge nås inte förrän 2024. Det låga resursutnyttjandet i nuläget innebär en potential för hög BNP-tillväxt kommande år, när återhämtningen väl tar fart igen. Detta syns som några år av BNP-tillväxt klart högre än den trendmässiga (2022–2023); detta beräknas också ge skjuts åt sysselsättningen, liksom det kommunala skatteunderlaget. Sammantaget beräknas arbetsmarknadens återhämtning dock dröja. Andelen arbetslösa antas ligga omkring 9 procent de kommande två åren.

Den samhällsekonomiska utvecklingen beskrivs mer utförligt i MakroNytt 4/2020.

MakroNytt 4/2020 – Paus i återhämtningen

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin

Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1, Nyckeltal för den svenska ekonomin, visar BNP, sysselsättning, arbetslöshet, timlön, inflation samt befolkningen i åldrarna 15 till 74 år i procentuell förändring om inte annat anges, för åren 2019 till och med 2024

2019

2020

2021

2022

2023

2024

BNP*

1,4

–3,3

2,5

3,3

2,7

2,0

Sysselsättning, timmar*

–0,3

–4,1

0,7

2,2

2,1

0,7

Relativ arbetslöshet, %

6,8

8,5

9,2

8,8

8,0

7,5

Timlön, Nationalräkenskaperna

3,8

4,6

1,9

2,2

2,3

2,4

Timlön, Konjunkturlönestatistiken

2,6

2,1

2,5

2,2

2,3

2,4

Inflation, KPIF

1,7

0,4

1,1

1,6

1,8

2,0

Inflation, KPI

1,8

0,5

0,9

1,5

1,9

2,3

Befolkning, 15–74 år

0,7

0,4

0,4

0,5

0,5

0,5

Svag skatteunderlagstillväxt 2019–2021

Utfallet 2019

Det slutliga beskattningsutfall som Skatteverket publicerade den 9 december visar att skatteunderlagstillväxten 2019 uppgick till 2,8 procent, vilket överensstämmer med den prognos vi presenterade i oktober (cirkulär 20:39). I ett historiskt perspektiv är det en relativt låg ökningstakt, som framförallt beror på en omsvängning på arbetsmarknaden från kraftig ökning av arbetade timmar 2018 till en minskning 2019. Ytterligare en faktor som höll tillbaka skatteunderlaget 2019 var möjligheten för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag att avsätta 100 procent av 2019 års vinst upp till en miljon kronor till periodiseringsfond. Detta minskade skatteunderlaget 2019 och den beräknade effekten på regioners och kommuners skatteintäkter regleras på generella statsbidraget i år (eftersom deras bokslut för 2019 redan var beslutade när förslaget presenterades).

Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter

Procent respektive procentenheter

Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter, procent respektive procentenheter

Källa: Skatteverket, SKR.

Prognos och scenario 2020–2024

Beräkningen av skatteunderlaget 2020–2024 baseras på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas här ovan och presenteras mer utförligt i MakroNytt nr 4/2020. Coronapandemin samt de åtgärder som aviserats och beslutats i syfte att mildra de ekonomiska effekterna av pandemin får stor betydelse för skatteunderlaget. Prognosen är därför behäftad med större osäkerhet än normalt.

Vår prognos för 2020 visar att en kraftig minskning av arbetade timmar bidrar till ytterligare inbromsning av skatteunderlaget (diagram 1). Detta motverkas visserligen av omfattande utbetalningar av permitteringslön, det vill säga löneutbetalningar utan motsvarande arbetsinsats. Men lönesumman ökar ytterst lite: färre är sysselsatta, en mindre del av de sysselsatta arbetar (eftersom fler är frånvarande) och den arbetade tiden per person har minskat. Dessutom dämpas skatteunderlagsutvecklingen av höjda grundavdrag för personer som fyllt 65 år, vilket dock kompenseras genom en höjning av det generella statsbidraget. Skatteunderlagstillväxten stannar i år under två procent. Att den inte blir ännu lägre förklaras bland annat av en mycket kraftig ökning av inkomster från arbetslöshetsersättning och sjukpenning, till stor del en följd av covid-19-pandemin och tillfälliga åtgärder som beslutats för att mildra effekterna av denna.

Den begynnande konjunkturåterhämtning vi såg under tredje kvartalet i år har nu brutits till följd av pandemins andra våg och vi räknar med att det dröjer en bit in på 2021 innan ekonomin åter tar fart. Antalet arbetade timmar börjar då åter växa, vilket leder till att lönesumman ökar mer än 2020. Skatteunderlagstillväxten hålls visserligen tillbaka av att inkomster från sjukpenning återgår till mer normala nivåer och indexeringen av pensionsinkomster blir lägre än 2020 men arbetslöshetsersättningarna fortsätter öka i snabb takt. Den totala effekten är att vi prognostiserar en fortsatt svag ökning av skatteunderlaget 2021.

I vårt scenario innebär vägen till konjunkturell balans en ihållande stor ökning av arbetade timmar bortom prognosåret 2021, framförallt 2022 och 2023. Löneökningarna tilltar gradvis i vår framskrivning men är måttliga i ett historiskt perspektiv. Detta hänger samman med antagandet om låg inflation. Liksom en svag produktivitetstillväxt för hela samhällsekonomin.

Den underliggande utvecklingen

Skatteunderlagets utveckling de närmaste åren påverkas av flera regelförändringar vars effekter på regioners och kommuners skatteintäkter regleras genom höjningar och sänkningar av det generella statsbidraget. Det betyder att skatteunderlagets underliggande ökningstakt avviker från den faktiska både 2021, 2022 och 2023. År 2021 drar ytterligare höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år ner den faktiska ökningen. Det motverkas delvis av ändrade värden för förmånsbilar, men nettoeffekten är negativ. År 2022 ökar effekten av ändrade värden för förmånsbilarna något, vilket ger en underliggande ökningstakt som är marginellt lägre än den faktiska. År 2023 ökar effekten av ändrade värden för förmånsbilar ytterligare samtidigt som höjd riktålder i pensionssystemet minskar grundavdragen. Båda dessa höjer den faktiska ökningstakten jämfört med den underliggande.

Förändring jämfört med SKR:s oktoberprognos

Jämfört med den prognos vi publicerade i oktober (cirkulär 20:39) har vi i den aktuella prognosen gjort en liten nedjustering av skatteunderlagets ökningstakt i år men upprevideringar av förändringstalen för 2021–2023 (tabell 2). Utvecklingen år 2024 är nedjusterad. Skatteunderlagets nivå år 2024 är därmed 1,2 procentenheter högre i scenariots slutår denna gång jämfört med i oktoberberäkningen.

Tabell 2. De senaste skatteunderlagsprognoserna

Procentuell förändring

Tabell 2, De senaste skatteunderlagsprognoserna, visar prognoser från SKR, ESV samt regeringen som procentuell förändring, för åren 2019 till och med 2024 och total för åren 2019 till och med 2023.


2019

2020

2021

2022

2023

2024

2019–2023

SKR dec

2,8

1,7

2,5

4,0

4,1

3,1

16,1

ESV nov

3,0

1,6

1,9

4,1

3,6

3,2

14,9

SKR okt

2,8

1,9

1,5

3,5

3,9

3,5

14,5

Reg sep*

2,9

2,01

2,21

3,6

3,9


15,5

Upprevideringen av prognosen för 2021 är en nettoeffekt av flera faktorer. Å ena sidan har vi reviderat ner antalet arbetade timmar till följd av den andra våg av pandemin som nu pågår och väntas fortsätta in i 2021. Å andra sidan har vi reviderat upp timlönen enligt Nationalräkenskapernas definition (genomsnittlig lön per arbetad timme). Det är en följd av dels en underliggande högre löneökningstakt, bland annat till följd av de avtal som slöts för en dryg månad sedan och dels att de tillfälligt mer generösa bestämmelserna för korttidspermittering förlängts till att gälla även under första halvåret 2021. Sammantaget ger vår kalkyl en större ökning av lönesumman än den prognos vi presenterade i oktober. Därtill har vi reviderat upp prognoserna för både arbetslöshetsersättningar och sjukpenning 2021.

Att vi nu har ett ljusare scenario för utvecklingen 2022–2023 beror i huvudsak på att våra aktuella beräkningar, till följd av pandemins andra våg, förutsätter en något senarelagd återhämtning på arbetsmarknaden än vad vi utgick från i oktober. Det motverkas i viss mån av att vi nu räknar med lägre löneökningstakt. Även 2024 utgår vi från lägre löneökningar än i förra beräkningen, vilket är förklaringen till att vi reviderat ner skatteunderlagsutvecklingen under scenariots slutår.

Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos

Den prognos ESV presenterade i november visar mindre ökning av skatteunderlaget än SKR:s. Det gäller framförallt åren 2021 och 2023. De viktigaste skillnaderna 2021 är att ESV räknar med långsammare utveckling av lönesumman samt mindre ökning av pensionsinkomster och större grundavdrag. Även 2023 förklaras en stor del av differensen av att lönesumman och pensionsinkomsterna ökar mindre i ESV:s beräkning.

Den prognos regeringen presenterade i budgetpropositionen för år 2021 visar högre skatteunderlagstillväxt än SKR:s. i år men lägre därefter. Den högre ökningstakten i regeringens prognos för 2020 beror till stor del på att de utgår från större ökning av genomsnittslönen. Den svagare skatteunderlagstillväxten i regeringens prognos för 2021 kan förklaras av att den baseras på en svagare utveckling av lönesumman. Vi saknar underlag för att förklara den svaga utvecklingen av skatteunderlaget åren därefter i regeringens beräkningar.

Disponering av resultatutjämningsreserven

Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för RUR som beslutas av fullmäktige.

Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med vår nuvarande prognos skulle det vara möjligt för samtliga år under perioden utom 2022 (tabell 2). En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat.

Tabell 3. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling

Förändring i procent per år

Tabell 3, Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling och differens, som förändring i procent per år, för åren 2020 till och med 2024


2020

2021

2022

2023

2024

Snitt 10 år

4,0

3,9

3,8

3,8

3,8

Årlig ökning

2,3

2,8

4,0

3,7

3,1

Differens

–1,7

–1,1

0,2

–0,1

–0,7

Slutligt beskattningsutfall för inkomståret 2019

Som nämndes i avsnittet för skatteunderlagsprognosen ovan har Skatteverket publicerat det slutliga beskattningsutfallet för inkomståret 2019. Utfallet finns att hämta på Skatteverkets webbplats:

Det slutliga beskattningsutfallet för inkomståret 2019, Skatteverket

Den slutliga taxeringen visade en ökning av skatteunderlaget med 2,83 procent år 2019 jämfört med år 2018, vilket kan jämföras med 3,72 procent i tillväxt under föregående år. Jämfört med Skatteverkets preliminära utfall i augusti innebär det slutliga utfallet att den beskattningsbara inkomsten blev 0,08 procentenheter högre. I tabellen nedan redovisas preliminära och slutliga beskattningsutfall inkomståren 2016–2019.

Tabell 4. Preliminära och slutliga beskattningsutfall för inkomståren 2016–2019

Procent

Tabell 4, Preliminära och slutliga beskattningsutfall för inkomståren 2016–2019, visar i procent utfallen samt skillnaden mellan december och augusti för vart inkomstår

Aug

Sep

Okt

Dec

Skillnad
dec–aug

Inkomstår 2016

4,83

4,86

4,88

4,95

0,12

Inkomstår 2017

4,39

4,39

4,41

4,49

0,10

Inkomstår 2018

3,60

3,63

3,69

3,72

0,12

Inkomstår 2019

2,75

2,76

2,78

2,82

0,08

Bäst skatteunderlagstillväxt i landet under inkomståret 2018 hade Knivsta med 6,1 procent. I 17 kommuner minskade skatteunderlaget.

Gullspång hade högst tillväxt av skattekraften det vill säga genomsnittligt skatteunderlag per invånare med 3,5 procent. I 17 kommuner minskade skattekraften. Ekerö hade störst minskning med –3,0 procent vilket är anmärkningsvärt eftersom kommunen hade högst ökning under 2018. Att skattekraften minskade 2019 förklaras av att Ekerös skatteunderlag minskade med –1,1 procent mellan 2018 och 2019 medan befolkningen ökade med 2,0 procent.

Diagram 2. Utveckling av skatteunderlag och skattekraft (skatteunderlag per invånare) inkomståret 2019 per län

Procentuell förändring

Diagram 2. Utveckling av skatteunderlag och skattekraft (skatteunderlag per invånare) inkomståret 2019 per län, procentuell förändring

Källa: Skatteverket.

Den regionala spridningen av skatteunderlagstillväxten är betydligt mindre än den kommunala. Den starkaste utvecklingen återfanns i Stockholms län, där skatte­underlaget växte med 3,7 procent och den lägsta i Västernorrland, 1,1 procent. Högsta utveckling av skattekraften hade Stockholms län som ökade med 2,1 procent.

Tabell 5. Skatteunderlagstillväxt och faktisk medelskattekraft,
inkomståren 2019 och 2018, per kommungrupp

Procent och kronor

Tabell 5, Skatteunderlagstillväxt och faktisk medelskattekraft
inkomståren 2019 och 2018 per kommungrupp, i procent och kronor


Utveckling skatteunderlag 2018–2019

Utveckling skattekraft 2018–2019

Medelskattekraft 2019

Storstäder

3,6 %

2,2 %

255 544

Pendlingskommun nära storstad

3,7 %

2,1 %

253 332

Större stad

2,8 %

1,4 %

216 159

Pendlingskommun nära större stad

2,3 %

1,6 %

204 392

Lågpendlingskommun nära större stad

1,4 %

1,1 %

201 584

Mindre stad/tätort

2,2 %

1,6 %

210 320

Pendlingskommun nära mindre stad/tätort

1,7 %

1,6 %

197 425

Landsbygdskommun

0,8 %

1,2 %

195 020

Landsbygdskommun med besöksnäring

2,2 %

2,0 %

198 941

Totalt

2,82 %

1,8 %

225 371

Indelat i kommungrupper växte den beskattningsbara inkomsten mest i pendlingskommuner nära storstad, där skatteunderlaget ökade med 3,7 procent. Landsbygdskommunerna hade lägst skatteunderlagstillväxt med 0,8 procent. Utvecklingen av skattekraften var betydligt mer likvärdig mellan de olika grupperna. Här var det storstäderna som hade den största ökningen och den högsta skattekraften finns också i storstäderna, drygt 30 procent högre än i landsbygdskommunerna.

Befolkningsuppgifter per den 1.11.2020 och reviderad befolkningsprognos

Den 7 december presenterade Statistiska centralbyrån (SCB) befolkningsuppgifter per 1 november 2020. Dessa påverkar intäkterna i form av skatteintäkter och utjämningsbidrag/avgift. Den prognostiserade medelskattekraften 2021 blir 649 kr högre per invånare på grund av att antalet invånare enligt utfallet var 28 897 färre än i prognosen, det vilk säga det beräknade skatteunderlaget divideras med färre personer. Kommuner som erhåller bidrag i inkomstutjämningen kommer att få högre ersättning och kommuner som betalar avgift kommer att betala en lägre avgift på grund av detta, allt annat oförändrat.

I tabellen syns befolkningsutfall och prognos samt medelskattekraft som ligger till grund för beräkningarna i Prognosunderlag K 2020–2027 20057.

Tabell 6. Befolkning i riket per november, utfall, prognos samt förändring samt medelskattekraft från regeringen och SKR för åren 2020–2023

Antal och procentuell förändring

Tabell 6, Befolkning i riket per november, utfall, prognos samt förändring samt medelskattekraft från regeringen och SKR för åren 2020–2023, i antal och procentuell förändring


2020

2021

2022

2023

Utfall

10 378 483




Prognos


10 459 141

10 534 728

10 607 930

Förändring, %

1,006

1,008

1,007

1,007

Medelskattekraft





Regeringens fastställda

232 529

233 600



SKR:s prognos

229 190

233 639

241 182

249 222

Slutavräkningar 2019–2021

Slutavräkning 2019

Enligt slutligt beskattningsutfall blir slutavräkningen av 2019 års skatteintäkter –674 kronor per invånare den 1.11.2018. Avräkningen regleras i januari 2021. SKR:s decemberprognos 2019, som enligt riktlinjer från Rådet för kommunal redovisning låg till grund för bokslutet för 2019, gav en avräkning på –430 kronor per invånare. Detta medför en negativ korrigeringspost på –244 kronor per invånare som påverkar bokslut 2020. Jämfört med vår oktoberprognos (cirkulär 20:39) är det en försämring med 29 kronor.

Slutavräkning 2020

Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2019 och 2020 uppgår till 3,4 procent respektive 2,6 procent, enligt Budgetpropositionen för 2020. SKR:s prognos innebär en betydligt lägre uppräkning vilket gör att vår prognos för slutavräkningen 2020 blir negativ och uppgår till –715 kronor per invånare den 1.11.2019. Jämfört med vår prognos i oktober är det en försämring med 141 kronor per invånare.

Slutavräkning 2021

Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2020 och 2021 uppgår till 2,0 procent respektive 2,2 procent, enligt Budgetpropositionen för 2021. SKR:s prognos innebär sammantaget nästan samma uppräkning. Vår prognos för slutavräk­ningen 2021 blir aningen positiv och uppgår till 8 kronor per invånare den 1.11.2020. Jämfört med vår prognos i oktober är det en förbättring med 361 kronor per invånare.

Regleringsbidrag/avgift

SKR har gjort en bedömning av regleringsposten i den kommunalekonomiska utjämningen för åren 2020 till 2023 (tabell 7 och 8). Förändringar sedan senaste bedömningen i cirkulär 20:39 beror på vår senaste skatteunderlagsprognos.

Tabell 7. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2020 till 2023

Miljoner kronor

Tabell 7, Prognos över regleringsbidrag/avgift 2020 till 2023, visar inkomstutjämning, strukturbidrag, införandebidrag, summa inkomster för kommunerna, ramanslag samt differens, i miljoner kronor


2020

2021

2022

2023

Inkomstutjämning, netto (+)

71 775

72 646

75 587

78 672

Strukturbidrag (+)

1 051

1 048

1 056

1 063

Införandebidrag (+)

2 845

919

243

28

Summa inkomster för kommunerna (1)

75 588

74 604

76 886

79 763

Ramanslag (–) (Utgift för staten) (2)

86 152

105 472

102 164

96 958

Differens –> Regleringspost (2)–(1)

10 564

30 868

25 278

17 196

Tabell 8. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2020 till 2023

Kronor per invånare

Tabell 8, Prognos över regleringsbidrag/avgift 2020 till 2023, visar inkomstutjämning, strukturbidrag, införandebidrag, summa inkomster för kommunerna, ramanslag samt differens, i kronor per invånare


2020

2021

2022

2023

Inkomstutjämning, netto (+)

6 955

7 000

7 227

7 468

Strukturbidrag (+)

102

101

101

101

Införandebidrag (+)

276

89

23

3

Summa inkomster för kommunerna (1)

7 325

7 188

7 351

7 571

Ramanslag (–) (Utgift för staten) (2)

8 349

10 163

9 768

9 204

Differens –> Regleringspost (2)–(1)

1 024

2 974

2 417

1 632

Alla tillskott och andra förändringar som avser 2021 och kommande år, ingår i tabell 7 och 8 ovan och därmed även i ”Prognosunderlag K-2020–2027-20057”.

Tillskott som aviserats under 2020 och som avser år 2020 ingår inte i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och påverkar därmed inte regleringsbeloppen i tabellerna ovan och ingår inte i våra kommunvisa beräkningar. Med undantag för kompensation för periodiseringsfonder har tillskotten redan betalats ut. Kompensation för periodiseringsfonder betalas ut i samband med decemberutbetalningen av kommunala skattemedel.

Den del av ”de gamla välfärdsmiljarderna” i BP2017 som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och därmed fördelas efter invånarantal, ingår i våra beräkningar av regleringsposten ovan. För 2020 uppgår beloppet till 4,9 miljarder kronor (475 kronor per invånare) och från och med 2021 ingår hela den avsatta summan 7,0 miljarder (673 kronor per invånare) i anslaget. Den del som under 2020 fördelas utifrån flyktingvariabler ingår inte i våra beräkningar. De generella statsbidragen höjdes enligt BP 2018 med 3,5 miljarder inför 2019 (”nya välfärdsmiljarder”) och sedan med ytterligare 3,5 miljarder inför 2020 och uppgår därmed till 7 miljarder (678 kronor per invånare) från och med 2020, vilket ingått i våra beräkningar sedan 2018.

Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex

Den årliga förändringen av kostnaderna i fasta priser kallas också verksamhetens volymförändring. Volymförändring utgörs alltså av skillnaden mellan förändring i löpande pris och prisförändringar på arbetskraft (löneökningar) och annan förbrukning. I tabellen nedan redovisas vår senaste bedömning av prisförändringar under perioden 2019–2024. Syftet med uppgifterna är att göra det möjligt för kommuner att räkna om från löpande till fasta priser, till exempel i budgetarbetet, med samma förutsättningar som används i SKR:s kalkyler.

Tabell 9. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV)

Tabell 9, Prisindex för kommunal verksamhet (PKV), visar prisindexets delar av arbetskraftskostnader respektive övrig förbrukning och sammanlagd prisförändring, för åren 2019 till och med 2024


2019

2020

2021

2022

2023

2024

Arbetskraftskostnader*

2,7

2,1

2,2

2,0

2,4

2,4

Övrig förbrukning

2,9

1,3

1,7

1,8

2,0

2,1

Prisförändring

2,7 %

1,8 %

2,0 %

1,9 %

2,3 %

2,3 %

Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKR:s prognos för timlöneökning­arna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKR:s prognos, och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna.

Det sker en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. Vi betraktar denna kvalitetsökning som en volymförändring och inte som en prisförändring, därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen.

Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning av vår prognos för KPIF, det vill säga konsumentprisindex med fast ränta, och en uppskattad löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisförändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna.

Information om utbetalning av kompensation för periodiseringsfonder

Riksdagen har beslutat om stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden 2020 och den del av tillskotten som ännu inte betalats ut, kompensation för periodiseringsfonder med 640 miljoner kronor till kommunerna, betalas ut i samband med utbetalningen av kommunala skattemedel i december.

Utbetalning av preliminära skatter och bidrag 2021

Skatteverkets utbetalningar av skatter och bidrag under år 2021 görs den tredje vardagen efter den 17:e varje månad. Datumen framgår av tabellen nedan. Slutavräkningen för 2019 års skatteintäkter justeras i samband med januari månads skatteutbetalning.

Tabell 10. Utbetalnings- och bokföringsdag för preliminära skatter och bidrag 2021, från januari till och med december år 2021

Datum

Tabell 10, Utbetalnings- och bokföringsdag för preliminära skatter och bidrag 2021, från januari till och med december år 2021


Utbetalnings-
dag

Bokförings-
dag


Utbetalnings-
dag

Bokförings-
dag

Jan

20

21

Jul

21

22

Feb

22

23

Aug

20

23

Mar

22

23

Sep

22

23

Apr

21

22

Okt

20

21

Maj

20

21

Nov

22

23

Jun

22

23

Dec

22

23

Rutiner för prenumeration / beställning av modellen Skatter & bidrag år 2021

Förnyad prenumeration för gamla användare

De som haft modellverktyget under 2020 och även vill fortsätta ha det under 2021 behöver inte göra någon ny beställning. Däremot vill vi snarast, dock senast den 8 januari 2021, få nya uppgifter från de kommuner som bytt kontaktperson och/eller fakturaadress.

Formulär för byte av kontaktperson och/eller fakturaadress

Om kommunen inte vill ha modellverktyget år 2021 måste vi få en anmälan om detta till oss senast den 8 januari. Skicka avanmälan till Mona Fridell:

mona.fridell@skr.se

Priset år 2021 är 2 500 kronor. 2021 års modell kommer att skickas ut i månadsskiftet januari–februari.

Beställning för nya användare

Kommuner som inte haft modellverktyget under 2020 gör beställningen via beställningsformulär som finns på vår webbplats.

Beställning av modellen Skatter & bidrag

Kommunvisa beräkningar av skatter och bidrag 2020–2027

I samband med varje uppdatering av våra beräkningar publiceras ”Prognosunderlag K 2020–2027” på vår webbplats:

Prognosunderlag för kommuner

Genom att i Excelfilen skriva in den egna kommunkoden, får man beräkningar och bakgrundsuppgifter för sin kommun.

I prognosunderlaget redovisas kommunvisa beräkningar av skatter och statsbidrag för åren 2020–2027. Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt inordnas motsvarande belopp i prognosunderlaget. På vår webbplats finns filer med specificering av generella och riktade statsbidrag. Av specificeringen av generella statsbidrag framgår vilka bidrag som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och därmed i prognosunderlaget. Filerna finns på vår webbplats:

Specificering av vissa statsbidrag

Skillnader jämfört med förra beräkningen (cirkulär 20:39) beror på:

  • Ny skatteunderlagsprognos
  • Slutligt beskattningsutfall inkomståret 2019
  • Befolkningsuppgifter per den 1 november 2020 och reviderad befolkningsprognos

Statistiska centralbyrån (SCB) presenterar den 17 december skattesatser för 2021. Därmed är de kommunala skattesatserna 2021 inte uppdaterade ännu utan beräkningarna bygger på 2020 års skattesatser samt att befolkningen i varje kommun utvecklas i takt med riksprognosen. Uppdatering av skattesatser görs i samband med uppdatering av kommunalekonomisk utjämning 2021 som presenteras den 21 december.

Uppdatering av modellen ”Skatter & bidrag”

För att uppdatera modellen ska den aktuella filen laddas hem och sparas. Ladda ned filen:

  • Uppdateringsfil-20057nr6.xls

från webbsidan:

Uppdateringstabell 2020 för kommuner

Följ sedan instruktionerna i filen eller manualen, för att uppdatera modellen efter förutsättningarna i detta cirkulär.

Information om tidpunkter under 2021 och frågor

Aktuella datum finns på vår webbplats under Ekonomi, juridik. Klicka på Ekonomi och sedan på Ekonomikalendern.

Ekonomikalendern

Prenumerera på ekonomiuppdateringar

Har du aktiverat prenumeration från vår webbplats?

Prenumerera på webbinnehåll

Aktuella cirkulär

Under vårt område Ekonomi (under Ekonomi, juridik) finns de senaste uppdaterade cirkulären tillgängliga och där presenteras löpande nyheter mellan cirkulären.

Frågor om detta cirkulär

  • Anders Brunstedt (makroekonomi)
  • Bo Legerius (skatteunderlaget)
  • Måns Norberg (sammanvägt prisindex kommunal verksamhet)
  • Mona Fridell (modellen Skatter & bidrag, generella statsbidrag)

Sveriges Kommuner och Regioner
Avdelningen för ekonomi och styrning
Sektionen för ekonomisk analys

Niclas Johansson
Mona Fridell

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Om cirkuläret

  • Författare
    Mona Fridell m.fl.
  • Löpnummer/utgåva
    20:57
  • Ämnen
    Ekonomi
  • Uppskattad lästid
    30 min
  • Diarienummer
    20/01715