Publicerad: 2 oktober 2020

Cirkulär - viktig information från SKR

Budgetförutsättningar för åren 2020–2023

I detta cirkulär presenterar vi regeringens fastställda uppräkningsfaktorer, ny skatteunderlagsprognos, preliminärt beskattningsutfall prognos 4 per 28 augusti, ny statsbidragsram, preliminär beräkning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet 2021, preliminärt utfall i LSS-utjämningen år 2021, kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex samt nya instruktioner till modellen Skatter & bidrag.

Budgetförutsättningar för åren 2020–2023

I detta cirkulär presenterar vi:

  • Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer
  • Ny skatteunderlagsprognos
  • Preliminärt beskattningsutfall prognos 4, 28 augusti
  • Ny statsbidragsram
  • Preliminär beräkning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet 2021
  • Preliminärt utfall i LSS-utjämningen år 2021
  • Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex
  • Nya instruktioner till modellen Skatter & bidrag

Jämfört med den prognos vi presenterade i augusti (cirkulär 20:32) räknar vi nu med lägre skatteunderlagstillväxt 2020, högre 2021 och åter lägre 2022–2023. Den ändrade bedömningen beror både på att vi justerat vår bild av den samhällsekonomiska utvecklingen och förslag i budgetpropositionen för år 2021.

Samhällsekonomisk utveckling

Skatteunderlagsprognosen vilar på ett scenario för samhällsekonomin där en stadig men utdragen återhämtning driver den svenska ekonomin mot normalkonjunktur 2024. Därmed stärks resursutnyttjandet gradvis, efter det stora fallet i produktion och sysselsättning under första halvåret i år. Antagandet om återhämtning, samt nulägets stora slack i ekonomin, innebär ett antal år med hög tillväxt för BNP och sysselsättning. Den återhämtningsbana som vi antar visar samtidigt att det tar lång tid att ta igen den stora smäll för samhällsekonomin som pandemin har föranlett; exempelvis räknar vi med att andelen arbetslösa i flera år kommer att överstiga de senaste årens nivåer.

Den samhällsekonomiska utvecklingen kommer mer utförligt att beskrivas i ”Ekonomirapporten, oktober 2020” som presenteras den 20 oktober.

Lång period med återhållen skatteunderlagstillväxt

Det preliminära beskattningsutfall som Skatteverket publicerade den 25 augusti indikerar att skatteunderlagstillväxten 2019 uppgick till knappt tre procent, samma ökningstakt som vi räknade med i augusti (cirkulär 20:32). Slutligt utfall ska presenteras den 9 december, bedömningen är fortfarande osäker. I ett historiskt perspektiv visade skatteunderlaget en relativt låg ökningstakt, ungefär en procentenhet lägre än 2018. Förklaringen är framförallt att den begynnande konjunkturnedgången orsakade en omsvängning på arbetsmarknaden från en kraftig ökning av arbetade timmar 2018 till en minskning 2019. Ytterligare en faktor höll tillbaka skatteunderlaget 2019; möjligheten för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag att avsätta 100 procent av 2019 års vinst upp till en miljon kronor till periodiseringsfond. Detta förslag presenterades i en extra ändringsbudget i våras (prop. 2019/2020:151) och minskar skatteunderlaget 2019, effekten på regioners och kommuners skatteintäkter regleras på generella statsbidraget i år (eftersom deras bokslut för 2019 redan var beslutade när förslaget presenterades).

Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter
Procent respektive procentenheter

Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter, procent respektive procentenheter

Källa: Skatteverket, SKR.

Såväl coronapandemin som de åtgärder som aviserats och beslutats i syfte att mildra de ekonomiska effekterna av pandemin har haft stor påverkan på samhällsekonomin i Sverige och internationellt. Detta har betydelse för skatteunderlaget och bidrar till att prognosen är behäftad med större osäkerhet än normalt.

Vår prognos för 2020 visar att skatteunderlaget bromsar in ytterligare, till följd av kraftig ytterligare minskning av arbetade timmar (diagram 1). Detta motverkas visserligen av omfattande utbetalningar av permitteringslön (vilket i statistiken syns som löneutbetalningar utan motsvarande arbetsinsats, det vill säga höjd lön per arbetad timme) men lönesumman ökar ändå nästan inte alls och skatteunderlagstillväxten stannar strax under två procent. Dessutom dämpas skatteunderlagsutvecklingen av höjda grundavdrag för personer som fyllt 65 år. Detta kompenseras dock genom en höjning av det generella statsbidraget. Att skatteunderlagstillväxten inte blir ännu lägre förklaras av en mycket kraftig ökning av inkomster från arbetslöshetsersättning och sjukpenning, delvis till följd av tillfälliga åtgärder som beslutats för att mildra effekterna av covid 19-pandemin.

Vi räknar med en ihållande konjunkturåterhämtning under andra halvåret i år och 2021. Ett växande antal arbetade timmar leder därmed till en större ökning av lönesumman 2021 än 2020. Ökningen av skatteunderlaget hålls visserligen tillbaka när inkomster från sjukpenning återgår till mer normala nivåer och arbetslöshetsersättningarna inte ökar lika kraftigt som i år, när ”coronaåtgärder” fasas ut. Indexeringen av pensionsinkomster blir också mindre än 2020. Men dessa effekter övertrumfas av stigande arbetsinkomster. Den totala effekten är att både den faktiska och underliggande skatteunderlagstillväxten 2021 blir nästan lika låg som finanskrisens värsta år, 2009.

I vårt scenario för 2022–2024 innebär vägen till konjunkturell balans en ihållande stark sysselsättningstillväxt. Löneökningarna tilltar visserligen från den nuvarande låga takten men är måttliga i ett längre perspektiv. Detta bidrar till att skatteunderlaget växer långsammare än genomsnittet för de senaste konjunkturcyklerna.

Skatteunderlagets utveckling de närmaste åren påverkas av flera regelförändringar vars effekter på regioners och kommuners skatteintäkter regleras genom höjningar och sänkningar av det generella statsbidraget. Det betyder att skatteunderlagets underliggande ökningstakt avviker från den faktiska både 2021, 2022 och 2023. År 2021 drar ytterligare höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år ner den faktiska ökningen. Det motverkas delvis av ändrade värden för förmånsbilar, men nettoeffekten är negativ. År 2022 ökar effekten av ändrade värden för förmånsbilarna något, vilket ger en underliggande ökningstakt som är marginellt lägre än den faktiska. År 2023 ökar effekten av ändrade värden för förmånsbilar ytterligare samtidigt som höjd riktålder i pensionssystemet minskar grundavdragen. Båda dessa höjer den faktiska ökningstakten jämfört med den underliggande.

Förändring jämfört med SKR:s augustiprognos

Jämfört med den prognos vi publicerade i augusti (cirkulär 20:32) har vi i den aktuella prognosen justerat ner skatteunderlagets ökningstakt i år, justerat upp utvecklingen nästa år och reviderat ner utvecklingen åren därefter.

Cirkulär 20:32

Ändringarna beror delvis på att vi nu utgår från en lite annorlunda bild av den samhällsekonomiska utvecklingen än den vi grundade förra prognosen på. I den aktuella kalkylen blir nedgången i arbetade timmar i år mindre än vad vi beräknade i augusti. Samtidigt är den beräknade uppgången 2021–2023 inte fullt lika stor som i augustiberäkningen.

Utöver revideringar i den samhällsekonomiska bilden har vi också gjort ändringar till följd av förslag i budgetpropositionen för 2021. Dessa påverkar skatteunderlagets faktiska utveckling men inte den underliggande, eftersom konsekvenserna för regionernas och kommunernas skatteintäkter neutraliseras på det generella statsbidraget. År 2021 dämpas skatteunderlaget av förslaget om höjt grundavdrag för personer som fyllt 65 år och förstärks av förslaget om ändrade förmånsvärden för personbilar. Nettoeffekten är negativ. År 2022 beräknas effekten av ändrade förmånsvärden för personbilar bli lite större än 2021, vilket förstärker skatteunderlagstillväxten marginellt. År 2023 beräknas effekten av ändrade förmånsvärden för personbilar öka ytterligare. Detta år förstärks skatteunderlaget dessutom av det förslag regeringen avser att lämna om att den så kallade riktåldern i pensionssystemet då ska höjas från 65 till 66 år.

Tabell 1. De senaste skatteunderlagsprognoserna
Procentuell förändring

Tabell 1 visar procentuell förändring av skatteunderlagsprognoser från augusti, september och oktober från SKR, regeringen samt ESV för åren 2019 till och med 2024.


2019

2020

2021

2022

2023

2024

2019–2023

SKR okt

2,8

1,9

1,5

3,5

3,9

3,5

14,5

SKR okt, underliggande

3,0

2,5

1,8

3,5

3,6

3,5

15,1

Reg sep

2,9

2,01

2,21

3,6

3,9


15,5

ESV sep

2,7

1,0

1,5

3,8

3,6


13,1

SKR aug

2,8

2,4

1,3

3,9

4,0


15,2

Ytterligare en faktor som påverkar den aktuella prognosen är att effekterna av möjligheten för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag att avsätta 100 procent av 2019 års vinst upp till en miljon kronor nu beräknas bli avsevärt mycket mindre än enligt tidigare beräkningar. Det påverkar bedömningen av hur mycket av skatteunderlagstillväxten 2019 som beror på regeländringar. Men eftersom skatteunderlagsprognosen för 2019 baseras på det preliminära utfallet har det inte ändrat vår syn på hur mycket skatteunderlaget faktiskt växte 2019, bara den underliggande ökningstakten (exklusive effekter av regeländringar).

Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos

Den prognos regeringen presenterade i budgetpropositionen för år 2021 visar mer gynnsam skatteunderlagstillväxt än SKR:s samtliga år 2019–2022, men skillnaderna är små alla år utom 2021. Den större skillnaden avseende utvecklingen under 2021 förklaras till ungefär hälften av att regeringen utgår från betydligt större ökning av lönesumman.

Den prognos Ekonomistyrningsverket (ESV) presenterat i september visar svagare utveckling av skatteunderlaget än SKR:s samtliga år utom 2022. Den publicerades före budgetpropositionen och förslag som presenterades där har alltså inte kunnat beaktas. Skillnaderna jämfört med SKR:s prognos för utvecklingen 2019 och 2021 är marginella men 2020 räknar ESV med en procentenhet lägre skatteunderlagstillväxt än SKR. Den viktigaste förklaringen är att ESV förutsätter avsevärt svagare utveckling av arbetade timmar. År 2021 räknar ESV med att ökningen av arbetade timmar är betydligt större än i SKR:s beräkning, men lönesumman ökar i ungefär samma takt i de båda kalkylerna eftersom ESV utgår från att den genomsnittliga timlönen sjunker.

Disponering av resultatutjämningsreserven

Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för RUR som beslutas av fullmäktige.

Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med vår nuvarande prognos skulle det vara möjligt för samtliga år under perioden 2020–2024 (tabell 2). En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat.

Tabell 2. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling
Förändring i procent per år

Tabell 2 visar rikest underliggande skatteunderlagsutveckling, snitt för tio år, årlig ökning samt skillnaden mellan dem, som förändring i procent per år, för åren 2020 till och med 2024.


2020

2021

2022

2023

2024

Snitt 10 år

4,0

4,0

3,7

3,6

3,6

Årlig ökning

2,5

1,8

3,5

3,6

3,5

Differens

–1,5

–2,2

–0,2

–0,1

–0,1

Slutavräkningar 2019–2021

Slutavräkning 2019

Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation RKR R2 intäkter, ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKR:s skatteunderlagsprognos i december.

Regeringen fastställde uppräkningsfaktorerna för 2018 och 2019 till 4,0 procent respektive 3,9 procent i Budgetpropositionen för år 2019. Slutligt utfall för 2018 blev 3,72 procent och vår prognos i december 2019 visade på en ökning av skatteunderlaget med 3,3 procent för 2019. Med den bedömningen uppgick rekommenderad uppbokning i bokslut 2019 till –430 kronor per invånare den 1.11.2018.

SKR:s prognos enligt detta cirkulär visar en uppräkning med 2,8 procent för 2019 vilket innebär att prognosen för slutavräkningen 2019 beräknas till –645 kronor per invånare den 1.11.2018 och därmed uppstår en negativ korrigeringspost på –215 kronor per invånare. Jämfört med vår prognos i augusti är det ingen förändring.

Slutavräkning 2020

Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2019 och 2020 uppgår till 3,4 procent respektive 2,6 procent, enligt Budgetpropositionen för 2020. SKR:s prognos innebär en betydligt lägre uppräkning vilket gör att vår prognos för slutavräkningen 2020 blir negativ och uppgår till –574 kronor per invånare den 1.11.2019. Jämfört med vår prognos i augusti är det en försämring med 206 kronor per invånare.

Slutavräkning 2021

Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2020 och 2021 uppgår till 2,0 procent respektive 2,2 procent, enligt Budgetpropositionen för 2021. SKR:s prognos innebär en lägre uppräkning vilket gör att vår prognos för slutavräkningen 2021 blir negativ och uppgår till –353 kronor per invånare den 1.11.2020.

Preliminär utjämning 2021

Den 28 september presenterade SCB en preliminär beräkning av 2021 års utjämningssystem. Tabeller med resultat och dataunderlag samt beskrivning av beräkningarna finns på SCB:s webbplats, under Offentlig ekonomi/Finanser för den kommunala sektorn/Kommunalekonomisk utjämning och utjämning av LSS-kostnader. Nedan kommenteras de beräkningsskillnader som finns mellan SCB:s utskick och SKR:s prog­nosunderlag enligt detta cirkulär, samt jämförelser med föregående prognos från juni. Det definitiva utfallet för 2021 presenteras av SCB den 21 december.

LSS-utjämning

Jämfört med SCB:s första prognos, som ingår i beräkningarna enligt cirkulär 20:28, har tre kommuner reviderat statistiken över insatserna till Socialstyrelsen. 17 kommuner har kompletterat eller reviderat uppgifterna i räkenskapssammandraget. I cirkulär 20:28 uppgavs felaktigt att det underliggande räkenskapssammandraget (RS) var komplett. Utöver att ge effekter för de berörda kommunerna påverkar dessa ändringar även den genomsnittliga kostnaden per insats och standardkostnaden för riket. Dessutom kan uppdaterade befolkningssiffror till sista juni ge mindre differenser för enskilda kommuner. De flesta kommuner har förändringar på mindre än 40 kronor per invånare från föregående prognos. Större förändringar är orsakade av ändrad insatsstatistik eller ändrat RS.

Fram till den 15 februari nästa år, då Skatteverket fattar beslut om bidrag och avgifter för år 2021, kan förändringar ske som påverkar uppgifterna om bidrag och avgifter per kommun, förhoppningsvis med smärre differenser mot denna prognos.

Inkomstutjämning

SCB:s beräkningar av inkomstutjämningen skiljer sig från de kommunvisa uppgifter som presenteras i detta cirkulär. SCB använder sig av folkmängden per den sista juni 2020 för att beräkna skattekraften. I Prognosunderlaget har SKR räknat med en prognos på befolkningen per den 1 november 2020. SCB:s uppräkning av skatteunderlaget bygger på det preliminära beskattningsutfallet för inkomstår 2019 per 28 augusti (2,76 procent). Vi använder förbundets prognos på den definitiva taxeringen, 2,83 procent när det gäller rikets skatteunderlag.

Skillnaden mellan SCB:s och SKR:s bedömningar resulterar i olika nivåer på den garanterade skattekraften i riket, vilket påverkar kommunens avgift respektive bidrag i inkomstutjämningen. Det slutliga utfallet av inkomstutjämningen för år 2021 presenteras den 21 december. Det som återstår att uppdatera är utfallet av beskattningsbar inkomst 2019 samt kommunens folkmängd per den 1 november 2020 och nya länsvisa skattesatser i samband med eventuella skatteväxlingar.

Kostnadsutjämning

Kommunens preliminära bidrag eller avgift framgår av filen ”Prognosunderlag-K-2020–2027-20039” raderna 6 och 21. Jämfört med föregående prognos i cirkulär 20:28 har de genomsnittliga verksamhetskostnaderna ändrats något i och med att räkenskapssammandraget nu blivit komplett. Förändringarna på grund av uppdaterat räkenskapssammandrag är dock små, några enstaka kronor på utfallet. Dock överskattades prisuppräkningen till 2021 års prisnivå i juni, prognosen på KPIF, vilket gör att den uppräknade strukturkostnaden i riket blir cirka 200 kronor per invånare lägre i denna prognos. Detta har dock mindre betydelse för utfallet i enskilda kommuner, då samma uppräkning används genomgående. Totalt förbättras utfallet som mest med 61 kronor per invånare, och försämras som mest med 69 kronor per invånare, då ersättningen för eftersläpning räknats bort.

Eftersläpningseffekter är inte inkluderade i prognosunderlaget

I SCB:s beräkning ingår ersättning för eftersläpning för 28 kommuner. SCB räknar ett preliminärt utfall på basis av befolkningsförändringen till och med 30 juni, dock med ett lägre gränsvärde för ersättning. Vid slutliga beräkningen i december kommer utfallet att baseras på befolkningsförändringen till 1 november. Det innebär således att såväl fler som färre kommuner kan komma att få ersättning. I cirkulär 20:20, tabell 10, framgår vilka 76 kommuner som kan komma att få ersättning. Kriteriet för att få ett bidrag är en genomsnittlig befolkningsökning mellan 2015 och 2019 på minst 1,2 procent, samt en ökning på 1,2 procent mellan 2019 och 2020. Ersättningen baseras på ökningen utöver gränsvärdet.

Cirkulär 20:20

I prognosunderlaget är kommunens bidrag/avgift i kostnadsutjämningen exklusive eventuell ersättning för eftersläpningseffekter. Detta innebär att de 76 kommunerna som är aktuella för ersättning för eftersläpning hanterar denna post separat. Observera dock att finansieringen av eftersläpningen delas av alla kommuner. I denna beräkning är finansieringen satt till 21 kronor per invånare. I föregående beräkning ingick inte denna kostnad. Befolkningsförändringarna i kommunerna har under det första halvåret varit betydligt mindre än brukligt, dels som en konsekvens av minskad inrikes flyttning, dels som en konsekvens av lägre invandring. Detta innebär att färre kommuner än vanligt får ersättningen i SCB:s prognos, och därmed att finansieringen av eftersläpningen är lägre än vanligt. Observera dock att kostnaden kan bli högre eller lägre, beroende på årets befolkningsutveckling.

Anslaget för kommunalekonomisk utjämning

Även anslaget för kommunalekonomisk utjämning skiljer sig åt mellan SCB:s beräkning och SKR:s prognosunderlag. Den skatteväxling som gjordes mellan kommuner och regioner inför 2020 saknas i regeringens anslag i BP2021 och därmed även i SCB:s beräkningar. Eftersom växlingsnivån endast uppgick till 7 miljoner kronor påverkas beräkningen av regleringsposten marginellt. Vår beräkning blir 7 miljoner kronor lägre för kommunerna än SCB:s, alltså knappt en krona per invånare.

Regleringsbidrag/avgift

SKR har gjort en bedömning av regleringsposten i den kommunalekonomiska utjämningen för åren 2020 till 2023 (tabell 3 och 4). Förändringar sedan senaste bedömningen i cirkulär 20:32 beror på vår senaste skatteunderlagsprognos, regeringens fastställda uppräkningsfaktorer och förändringar av anslaget för kommunalekonomisk utjämning i samband med budgetpropositionen 2021.

Tabell 3. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2020 till 2023
Miljoner kronor

Tabell 3 visar inkomstutjämning, strukturbidrag, införandebidrag, summa för kommunerna, ramanslag samt differens till regleringspost, i miljoner kronor, för åren 2020 till och med 2023.


2020

2021

2022

2023

Inkomstutjämning, netto (+)

71 775

72 524

74 524

77 444

Strukturbidrag (+)

1 051

1 059

1 068

1 075

Införandebidrag (+)

2 845

919

243

28

Summa inkomster för kommunerna (1)

75 588

74 494

75 835

78 547

Ramanslag (–) (Utgift för staten) (2)

86 152

105 472

102 164

96 958

Differens –> Regleringspost (2)–(1)

10 564

30 978

26 329

18 411

Tabell 4. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2020 till 2023
Kronor per invånare

Tabell 4 visar inkomstutjämning, strukturbidrag, införandebidrag, summa för kommunerna, ramanslag samt differens till regleringspost, i kronor per invånare, för åren 2020 till och med 2023.


2020

2021

2022

2023

Inkomstutjämning, netto (+)

6 955

6 969

7 106

7 331

Strukturbidrag (+)

102

102

102

102

Införandebidrag (+)

276

88

23

3

Summa inkomster för kommunerna (1)

7 325

7 158

7 230

7 435

Ramanslag (–) (Utgift för staten) (2)

8 349

10 134

9 741

9 178

Differens –> Regleringspost (2)–(1)

1 024

2 977

2 510

1 743

I april och augusti har vi använt en prognos för kompensation för minskat skatteunderlag på grund av att enskilda näringsidkare fått möjlighet till en ökad avsättning till periodiseringsfond. Detta påverkar kommunsektorns skatteunderlag och skatteintäkter. I detta cirkulär utgår vi från budgetpropositionen 2021 där skatteintäkterna 2020 bedöms minska med 1 miljard kronor i sektorn och kommuner och regioner kompenseras för denna minskning. Under perioden 2021–2026 bedöms skatteunderlaget påverkas positivt, när avsättningarna till periodiseringsfonderna återförs till beskattning och då minskar anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Över tid är alltså förslaget neutralt för kommunsektorn.

Övriga förändringar av anslaget för kommunalekonomisk utjämning som påverkar regleringsbidraget, beskrivs i cirkulär 20:37 under rubriken ”Förändringar av anslaget för kommunalekonomisk utjämning”. Alla tillskott och andra förändringar som avser 2021 och kommande år, ingår i tabell 3 och 4 ovan och därmed även i ”Prognosunderlag K-2020–2027-20039”.

Tillskott som aviserats under 2020 och som avser år 2020 ingår inte i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och påverkar därmed inte regleringsbeloppen i tabellerna ovan och ingår inte i våra kommunvisa beräkningar. Samtliga tillskott som aviserats under 2020 framgår av bilaga 1. Med undantag för kompensation för periodiseringsfonder har tillskotten redan betalats ut. För kommuner som vill lägga till beloppen i modellen skatter och bidrag, går det att lägga till beloppen på egna rader på blad 1, se instruktion under rubriken Uppdatering av modellen ”Skatter & bidrag”.

Den del av ”de gamla välfärdsmiljarderna” i BP2017 som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och därmed fördelas efter invånarantal, ingår i våra beräkningar av regleringsposten ovan. För 2020 uppgår beloppet till 4,9 miljarder kronor (475 kronor per invånare) och från och med 2021 ingår hela den avsatta summan 7,0 miljarder kronor (673 kronor per invånare) i anslaget. Den del som under 2020 fördelas utifrån flyktingvariabler ingår inte i våra beräkningar. De generella statsbidragen höjdes enligt BP 2018 med 3,5 miljarder kronor inför 2019 (”nya välfärdsmiljarder”) och sedan med ytterligare 3,5 miljarder inför 2020 och uppgår därmed till 7 miljarder kronor (678 kronor per invånare) från och med 2020, vilket ingått i våra beräkningar sedan 2018.

Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex

I våra kalkyler beräknas kommunernas verksamhetskostnader både i löpande och fasta priser. Den årliga förändringen av kostnaderna i fasta priser kallas också verksamhet­ens volymförändring. Volymförändring utgörs alltså av skillnaden mellan förändring i löpande pris och prisförändringar på arbetskraft (löneökningar) och annan förbruk­ning. I tabellen nedan redovisas vår senaste bedömning av prisförändringar under peri­oden 2019–2023. Syftet med uppgifterna är att göra det möjligt för kommuner att räkna om från löpande till fasta priser, till exempel i budgetarbetet, med samma förutsättningar som används i SKR:s kalkyler. Jämfört med PKV från augusti, cirkulär 20:32, innebär denna prognos en uppjustering med en drygt tiondels procentenhet 2020, en motsvarande nedjustering 2021 samt en liten större uppjustering 2023. Förändringen beror i huvudsak på ett förändrade antagande om avtalsenliga pensionsavgifter, men även den tillfälliga sänkningen av de lagstadgade arbetsgivaravgifterna för unga har viss betydelse 2021.

Tabell 5. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV)
Index och procent

Tabell 5 visar prisindex för arbetskraftskostnader och övrig förbrukning samt prisförändring i procent, för åren 2019 till och med 2023.


2019

2020

2021

2022

2023

Arbetskraftskostnader*

2,7

2,3

1,8

2,1

2,6

Övrig förbrukning

2,9

1,5

1,5

1,8

2,1

Prisförändring

2,7 %

2,1 %

1,7 %

2,0 %

2,4 %

Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKR:s prognos för timlöneökning­arna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKR:s prognos, och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna. Det sker en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. Vi betraktar denna kvalitetsökning som en volymförändring och inte som en prisförändring, därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen.

Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning av vår prognos för KPIF, det vill säga konsumentprisindex med fast ränta, och en uppskattad löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisförändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna.

Kommunvisa beräkningar av skatter och bidrag 2020–2027

I samband med varje uppdatering av våra beräkningar publiceras ”Prognosunderlag K 2020–2027” på vår webbplats på nedanstående webbsida:

Prognosunderlag för kommuner

Genom att i Excelfilen skriva in den egna kommunkoden, får man beräkningar och bakgrundsuppgifter för sin kommun.

I prognosunderlaget redovisas kommunvisa beräkningar av skatter och statsbidrag för åren 2020–2027. Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt inordnas motsvarande belopp i prognosunderlaget. På vår webbplats finns filer med specificering av generella och riktade statsbidrag. Av specificeringen av generella statsbidrag framgår vilka bidrag som ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och därmed i prognosunderlaget. Filerna återfinns på nedanstående sida:

Specificering av vissa statsbidrag

Skillnader jämfört med förra beräkningen (cirkulär 20:32) beror på:

  • Ny skatteunderlagsprognos
  • Preliminärt beskattningsutfall prognos 4, 28 augusti
  • Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer
  • Ny statsbidragsram
  • Preliminär beräkning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet 2021
  • Preliminärt utfall i LSS-utjämningen år 2021

Beräkningarna bygger i övrigt på 2020 års skattesatser samt att befolkningen i varje kommun utvecklas i takt med riksprognosen.

Uppdatering av modellen ”Skatter & bidrag”

För att uppdatera modellen ska den aktuella filen laddas hem och sparas. Ladda ned filen:

  • Uppdateringsfil-20039nr5.xls

från webbsidan:

Uppdateringstabell 2020 för kommuner

Följ sedan instruktionerna i filen eller manualen, för att uppdatera modellen efter förutsättningarna i detta cirkulär.

Uppdatering av extra tillskott av generella statsbidrag 2020

De extra tillskott som aviserats under 2020 och som avser 2020, ingår inte i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och därmed inte heller i prognosunderlagen eller uppdateringarna av modellen. Kommuner som vill se alla generella statsbidrag i modellen kan dock själva lägga till belopp på blad 1 på raderna 41 och nedåt. För att kunna skriva in egna uppgifter måste skyddet på bladet först tas bort. Det görs genom att man går längst upp på skärmen till menyn Granska och väljer Skydd/Ta bort bladets skydd och på frågan om lösenord skriver in kommun. Efter att man gjort sina ändringar bör skyddet helst återinföras.

Information om tidpunkter under 2020

Aktuella datum finns på vår webbplats under Ekonomi, juridik, statistik. Klicka på Ekonomi och sedan på Ekonomikalendern.

Ekonomikalendern

Har du aktiverat prenumeration från vår webbplats? För att säkert få alla våra nyheter, gå in på vår webbplats och välj Prenumerera. Länken ligger i den grå listen ovanför sidans rubrik.

Under vårt område Ekonomi (under Ekonomi, juridik, statistik) finns de senaste uppdaterade cirkulären tillgängliga och där presenteras löpande nyheter mellan cirkulären.

Frågor om detta cirkulär

Frågor om detta cirkulär kan ställas till:

  • Anders Brunstedt (makroekonomi)
  • Bo Legerius (skatteunderlaget)
  • Måns Norberg (utjämningssystemet och LSS-utjämning, sammanvägt prisindex kommunal verksamhet)
  • Anders Folkesson (utjämningssystemet)
  • Mona Fridell (modellen Skatter & bidrag, generella statsbidrag)

Sveriges Kommuner och Regioner
Avdelningen för ekonomi och styrning
Sektionen för ekonomisk analys

Niclas Johansson
Mona Fridell

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Om cirkuläret

  • Författare
    Mona Fridell m.fl.
  • Löpnummer/utgåva
    20:39
  • Ämnen
    Ekonomi
  • Uppskattad lästid
    30 min
  • Diarienummer
    20/01317