Vårpropositionen 2018 och vårändringsbudgeten för år 2018

Regeringens bedömning av den makroekonomiska utvecklingen

Regeringens bedömning är att en positiv internationell konjunkturutveckling medför att svensk export ökar. Det skapar i sin tur förutsättningar för ökade investeringar. Vidare anser regeringen att flera faktorer talar för en fortsatt god tillväxt av hushållens konsumtion de kommande åren. Den statliga konsumtionen väntas vara mer eller mindre oförändrad 2019 medan den kommunala konsumtionen fortsätter utvecklas i linje med genomsnittet sedan år 2000. Regeringens samlade bedömning är att resursutnyttjandet i svensk ekonomi är högre än normalt 2018 och 2019. Under 2018 bedöms svensk ekonomi fortsätta att utvecklas starkt, åren därefter väntas BNP växa i en måttligare takt.

Konjunkturuppgången i världsekonomin har enligt regeringen breddats och blivit allt starkare. Alla de stora ekonomierna växer nu samtidigt i relativt god takt för första gången sedan finanskrisen. En betydande optimism om den ekonomiska utvecklingen bland företagen talar för att det goda konjunkturläget i omvärlden fortsätter och även hushållen är optimistiska om framtiden. De finansiella förhållandena är gynnsamma för tillväxten. Dessutom är sammansättningen av tillväxten i omvärlden gynnsam för svensk export.

Regeringen anser att stigande inkomster, fortsatt låga räntor och en fallande arbetslöshet talar för en fortsatt god tillväxt av hushållens konsumtions de kommande åren. Delvis till följd av en snabb minskning av utgifterna kopplade till migration avtog ökningen av den offentliga konsumtionen under 2017. Framöver förväntar regeringen inte att det kommunala skatteunderlaget ska öka skatteinkomsterna i samma utsträckning som behovet av kommunal konsumtion växer. För att motverka kommunala skattehöjningar och nedskärningar inom välfärden bedömer regeringen att det behövs statliga tillskott till kommunsektorn de kommande åren. År 2018 bedöms offentlig konsumtion växa i jämförelsevis god takt. Den statliga konsumtionen väntas, givet att inte nya reformer beslutas, vara mer eller mindre oförändrad 2019, medan den kommunala fortsätter att utvecklas i linje med genomsnittet sedan 2000. Det leder till att tillväxten av offentlig konsumtion dämpas 2019. Man påpekar också att prognosprinciperna för 2020 och 2021 kan få som konsekvens att den kommunala konsumtionen avviker från det demografiska behovet.

När den globala konjunkturen nu stärks bedömer regeringen att behovet av kapacitetshöjande investeringar inom svensk exportindustri ökar, vilket gör att investeringstillväxten väntas bli hög även 2018 och 2019. Bostadsinvesteringarna har ökat snabbt under flera år, men mot slutet av 2017 planade bostadsbyggandet ut. Enligt regeringen talar bland annat det faktum att antalet bostäder har ökat långsammare än befolkningen det senaste decenniet för att bostadsbyggandet och investeringarna även fortsättningsvis kommer ligga på historiskt höga nivåer.

Regeringens BNP-prognos ligger högre än förbundets bedömningar för 2020–2021 i MakroNytt 1/2018. Förklaringen är framförallt att regeringens beräkningar baseras på en mer långvarig högkonjunktur, med större ökning av arbetade timmar dessa år.

Tabell 1. Sammanfattningstabell över regeringens prognos i vårpropositionen

1Kalenderkorrigerade. 2Procent av arbetskraften. 3Procent av potentiell BNP. 4Konjunkturlönestatistiken. 5Andel av BNP.

Källa: 2017 års vårproposition.

År 2017 var efterfrågan på arbetskraft hög. Antalet sysselsatta ökade i en snabbare takt än befolkningen och därmed steg sysselsättningsgraden. Samtidigt minskade ar­betslösheten i en långsammare takt än tidigare, vilket delvis berodde på att antalet personer i arbetskraften ökade snabbt. Framåtblickande indikatorer tyder enligt re­geringen på en fortsatt god efterfrågan på arbetskraft. Den höga aktivitetsnivån i svensk ekonomi bedöms medföra att arbetslösheten minskar till 6,2 procent 2018 och 2019.

Antalet sysselsatta inom industrin ökade tydligt 2017, efter att ha minskat flera år. Även i byggbranschen och de offentliga myndigheterna ökade sysselsättningen i god takt, men det var tjänstebranscherna som bidrog mest till den sammantagna utvecklingen. Även framöver väntar regeringen att tjänstebranscherna står för den största delen av sysselsättningsökningen. Den demografiska utvecklingen och regeringens satsningar på välfärden medför att efterfrågan på arbetskraft ökar i kommuner och landsting. Sysselsättningen bedöms därmed fortsätta öka inom dessa sektorer.

Avtalsrörelsen 2017 resulterade för de flesta i treåriga avtal med löneökningar på i genomsnitt 2,1 procent per år. Därmed förväntas den totala löneökningstakten 2018 och 2019 bli dämpad. Samtidigt väntas ett högt resursutnyttjande på arbetsmarknaden påverka löneökningstakten med viss fördröjning och medföra något större löneökningar 2019.

Ett högre resursutnyttjande än normalt i Sverige och omvärlden talar för att den underliggande inflationen stiger snabbare de kommande åren. Ett antal faktorer bidrar dock enligt regeringen till att dämpa denna utveckling.

Frågor om Ekonomi kan ställas till Bo Legerius tfn 08-452 77 34, avdelningen för ekonomi och styrning.

Regeringens skatteunderlagsprognos

Regeringen räknar med samma skatteunderlagsutveckling som SKL och Ekonomistyrningsverket 2017. Därefter visar regeringens prognos större ökning av skatteunderlaget samtliga år utom 2021, då SKL är något mer optimistiska. Den starka skatteunderlagstillväxten i regeringens bedömning förklaras framförallt av att de utgår från att arbetade timmar ökar mer. Den större ökningen av arbetade timmar beror på att regeringens beräkningar baseras på att högkonjunkturen består perioden ut, men också på högre potentiell sysselsättning än enligt SKL:s bedömning.

Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser

Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, SKL.

Regeringens kommentar om skatteunderlaget är att det bedöms ha ökat relativt kraftigt både 2016 och 2017 men mattas något framöver. Det beror främst på att tillväxten i lönesumman börjar avta något. Man påpekar också att skatteunderlaget påverkas av regelförändringar, främst sänkt skatt (höjt grundavdrag) för personer över 65 år.

Frågor om Skatteunderlaget kan ställas till Bo Legerius, tfn 08-452 77 34, avdelningen för ekonomi och styrning.

Välfärdsmiljarderna

Regeringen föreslår inga förändringar av de övergripande principerna för fördelningen av de så kallade välfärdsmiljarderna. Detta innebär att det till kommunerna förs 7,5 miljarder 2019, där 3,5 miljarder ingår i det generella statsbidraget, och 4 miljarder fördelas utifrån mottagandet av nyanlända och asylsökande. SKL har presenterat en prognos över den kommunvisa fördelningen 2019. Regeringen kommer sannolikt att besluta om den definitiva fördelningen i samband budgetpropositionen i höst.

År 2020 kommer 4,9 miljarder att fördelas via det generella statsbidraget och 2,4 miljarder utifrån mottagandet av nyanlända och asylsökande. År 2021 fördelas hela beloppet, 7 miljarder, via det generella statsbidraget.

Tabell 3. Fördelning av välfärdsmiljarderna, kommuner

Källa: Regeringens skrivelse Preliminär fördelning kommuner och landsting.

De ”nya” välfärdsmiljarderna, enligt BP18 fördelas i sin helhet via det generella statsbidraget. Inte heller här föreslås några förändringar.

Frågor om tillskottet kan ställas till Måns Norberg tfn 08-452 77 99, avdelningen för ekonomi och styrning.

Barn och utbildning

Kompetensutvecklingsinsatser skolan: 50 miljoner

Sexuella trakasserier och kränkande behandling i skolan hindrar elever från att ha likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas. Regeringen anser att det finns ett behov av att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen och arbetet mot kränkande behandling i skolan genom kompetensutvecklingsinsatser under 2018

Satsning på förskoleböcker: 50 miljoner

Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor avsätts i vårändringsbudgeten för en utökning av läsfrämjande insatser och inköp av litteratur vid förskolor. Statens kulturråd kommer att få i uppdrag att genomföra satsningen. Kulturrådet fördelar idag medel till läsfrämjande insatser runt om i landet och ger också stöd till inköp av litteratur.

Frågor om Utbildningsinsatser kan ställas Jenny Kallstenius tfn 08-452 74 48, avdelningen för utbildning och arbetsmarknad.

Kultur och fritid

Mer kultur till fler barn och unga: 10 miljoner

Statens kulturråd får 10 miljoner kronor som ska gå till kultur för barn och unga i en tillfällig satsning under 2018. Satsningen ska enligt regeringen ses som ett komplement till den bidragsgivning som redan idag riktar mot kultur för barn och unga.

Stöd till mindre biografer i hela landet: 15 miljoner

De medel som tidigare prioriterat för biografer på mindre orter och till filmfestivaler har varit eftertraktade och därför förstärker regeringen denna satsning med ytterligare 15 miljoner kronor.

Svenska Filminstitutet får i uppgift att besluta om den närmare användningen av stöden utifrån de behov som finns i målgruppen. Det kan till exempel innebära en ökning av stödbelopp per ansökan eller att öppna upp stöd till bredare målgrupper.

I små kommuner kan det vara kommunen som äger biografen eller är en stor bidragsgivare till en lokal biografförening. Även vissa filmfestivaler är kommunala. Ett tillfälligt statligt stöd gör att risken är att kommunen får/förväntas gå in och stötta verksamheten efter det att de statliga stöden upphör.

Idrott för barn och unga: 10 miljoner

Regeringen avsätter 10 miljoner kronor för att ge bättre förutsättningar för barn och ungas idrottande.

Det förefaller som att det är en generell ökning av statsanslaget, men pressmeddelandet är oklart. I undertexten förefaller det som att regeringen vill att medlen ska gå till att sänka kostnader för aktiviteter. Vidare finns i pressmeddelandet en ton av att man vill titta på idrottsstödet mer i förhållande till vilka effekter man uppnår med det.

Fritidsverksamhet: 50 miljoner

Regeringen satsar 50 miljoner kronor under 2018 för satsningar på fritidsverksamhet för att exempelvis öka tillgängligheten. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) får i uppdrag att fördela pengarna. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten även erbjuda till exempel fortbildning och kunskapshöjande insatser.

SKL:s bedömning är att satsningen framförallt berör frivilliga kommunala verksamheter.

Det är ett antal mindre satsningar inom kultur- och fritidsområdet. Satsningarna innebär fler tillfälliga riktade statsbidrag till kommunerna. Satsningarna blir kortsiktiga och effekterna av insatserna är svåra att mäta. De avsatta medlen är små och fördelas dessa jämt mellan kommunerna kommer summorna bli väldigt små. Flera av satsningarna verkar fördelas till kommunerna via olika ansökningsförfarande, vilket innebär ökat administrativt arbete för kommunerna.

Frågor om Kultur och fritid kan ställas till Katrien Vanhaverbeke tfn 08-452 75 15, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad.

Individ- och familjeomsorg

Insatser mot sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling: 25 miljoner

De många initiativen inom #metoo har riktat uppmärksamheten mot förekomsten av sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling inom flera sektorer och branscher i samhället. Regeringen anser att ytterligare insatser är nödvändiga för att stärka det förebyggande och kompetenshöjande arbetet. Att utveckla våldsförebyggande insatser utgör en angelägen del av regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Socialtjänsten har en viktig roll i detta arbete. Regeringen anser därför att utbildningsinsatser bör genomföras för att öka kunskapen och beredskapen inom socialtjänsten i syfte att motverka våldsproblematik.

Frågor om Jämställdhet och kvinnofrid kan ställas till Jenny Norén tfn 08-452 77 21, avdelningen för vård och omsorg.

Asylmottagande och nyanländas etablering

Utökat stöd för ensamkommande ungdomar: 200 miljoner

Anslaget ökas med 200 miljoner kronor. Regeringen har tidigare beslutat om ett tillfälligt stöd till kommuner för att stärka kommunernas möjlighet att låta ensamkommande unga som fyllt 18 år och som fortfarande har möjlighet att få stanna i Sverige att bo kvar i den kommun där de vistas, 390 miljoner kronor för 2017 och 195 miljoner för 2018. Stödet för 2018 ökas nu med 200 miljoner, totalt 395 miljoner kronor. Tillskottet på 200 miljoner ska fördelas på annat vis än tidigare fördelning.

SKL har i dagsläget ingen ytterligare information om den anpassade fördelningsmodellen.

Frågor om Ensamkommande barn och unga kan ställas till Ove Ledin tfn 08-452 77 66, avdelningen för vård och omsorg.

Medel för kommuner att erbjuda insatser under föräldraledighet: 15 miljoner för 2018

I syfte att möjliggöra för kommuner att i större utsträckning erbjuda insatser för föräldralediga nyanlända och asylsökande har befintliga s.k. § 37a-medel förstärkts med 15 mnkr per år 2018–2020. I vårändringsbudgeten 2018 föreslås en ytterligare förstärkning med 15 miljoner för 2018. Ansökan om medlen sker till länsstyrelserna.

Regeringen och SKL har också slutit en överenskommelse om en satsning som syftar till att påskynda etableringen i arbets- och samhällslivet för utrikes födda kvinnor samt att öka deltagandet i förskolan för barn med utländsk bakgrund. SKL ska bland annat:

• Kartlägga hur kommuner redan idag bedriver öppen förskola enligt syftet i satsningen samt identifiera kommuners behov och förutsättningar att driva sådan verksamhet.
• Kartlägga och sprida exempel på hur kommuner kan samordna öppen förskola och vara ett stöd i språkinlärning samt stöd till etablering i arbets- och samhällslivet.
• Sprida information om det statsbidrag som finns att söka för kommuner.

Frågor om Asylmottagande kan ställas till Karin Perols tfn 08-452 76 82, avdelningen för utbildning och arbetsmarknad.

Funktionsomsorg och Äldreomsorg

Ökad trygghet med hjälp av digitalisering: 350 miljoner

För att bättre ta till vara de möjligheter som ökad användning av välfärdsteknik kan innebära behöver investeringstakten i välfärdsteknik öka. Regeringen anser därför att ett riktat statsbidrag till kommunsektorn på 350 miljoner kronor bör ges för investeringar i välfärdsteknik i omsorgen. Med välfärdsteknik syftar regeringen på exempelvis mobila larm eller applikationer på mobiler och surfplattor.

Det är positivt att regeringen satsar på digital teknik för att möta framtidens utmaningar. För att medlen ska kunna nyttjas på ett ändamålsenligt sätt är det avgörande att kriterierna tidigt klargörs och att fördelningen sker effektivt. I nuläget är det oklart vilken myndighet som ansvarar för fördelningen.

Frågor om Digitala investeringar kan ställas till Jonathan Fransson tfn 08-452 78 62, avdelningen för ekonomi och styrning.

Ökad kunskap vid utskrivning: ytterligare 10 miljoner

Den 1 januari 2018 trädde den nya lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. Den syftar till att främja en god vård och omsorg för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver fortsatta insatser från vård och omsorg. I budgetpropositionen för 2018 ökades anslaget med 12 miljoner kronor för praktiskt stöd i kommunerna med att införa metoder och arbetssätt för bättre samverkan och ökad trygghet i hemmet. Regeringen bedömer att ytterligare 10 miljoner bör tillföras anslaget för att bidra till ökad kunskap om lagstiftningen och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan.

Frågor om Samverkan vid utskrivning besvaras av Mikael Malm tfn 08-452 78 31, avdelningen för vård och omsorg.

Infrastruktur, fastigheter och krisberedskap

Byggbonus ökas: 95 miljoner

I Vårändringsbudgeten föreslås att byggbonusen till kommunerna ökas med 95 miljoner kronor för år 2018. Totalt delas 1 395 miljoner ut.

För att som kommun ta del av byggbonusen behöver man bland annat ha en aktuell översiktsplan och aktuella riktlinjer för bostadsförsörjning. Bonusen söks senast den 1 oktober hos Boverket.

Frågor om Infrastruktur besvaras av Ann-Sofie Eriksson tfn 08-452 78 63, avdelning­en för tillväxt och samhällsbyggnad.

Arbetsmarknad och arbetsgivarfrågor

Extratjänst: 400 miljoner; Sommarjobb till unga: 100 miljoner

Då antalet extratjänster har ökat i större utsträckning än förväntat föreslår regeringen att anslaget ökas med 400 miljoner kronor.

Kommunerna föreslås erhålla 100 miljoner kronor för att kunna ordna sommarjobb inom exempelvis äldreomsorgen och förskolan till de ungdomar som avslutat årskurs nio samt årskurs ett och två på gymnasiet 2018.

När det gäller arbetsmarknadspolitik föreslår regeringen att minska stöd för Nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställning med 495 miljoner kronor.

Frågor om Arbetsmarknad besvaras av Phia Moberg tfn 08-452 76 28, eller Vincent Paciello Lundvall tfn 08-452 72 84, avdelningen för arbetsgivarpolitik.

SFI: 60 miljoner; Vuxenutbildning: 50 miljoner

Deltagandet i studier med studiestartsstöd ökar inte i den takt som beräknats i budgetpropositionen för 2018. Regeringen bedömer därför att det behövs ytterligare insatser för att fler personer som är i behov av vuxenutbildning ska kunna påbörja studier. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 50 miljoner kronor.

Regeringen ökar också anslaget till SFI med 60 miljoner kronor eftersom det finns ett behov av ytterligare kvalitetshöjande insatser för att stärka förutsättningarna för bra språkundervisning.

Frågor om Vuxenutbildningen och SFI besvaras av Katarina Storm Åsell tfn 08-452 75 95, avdelningen för arbetsgivarpolitik.

Förebygga sexuella trakasserier i arbetslivet: 25 miljoner

Regeringen anser att ytterligare insatser är nödvändiga för att stärka det förebyggande och kompetenshöjande arbetet. Arbetet med att förebygga sexuella trakasserier i arbetslivet är ett område som behöver stärkas, bland annat genom informations- och utbildningsinsatser med stöd till arbetsgivare. Det är också viktigt att stärka den verksamhet som bedrivs av de regionala skyddsombuden. För att stärka det förebyggande och kompetenshöjande arbetet mot sexuella trakasserier tillför regeringen i vårbudgeten 10 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket och 15 miljoner till de regionala skyddsombuden under 2018.

Frågor om Jämställdhet besvaras av Anna Ulveson tfn 08-452 71 62, avdelningen för vård och omsorg.

Lönebildning

Regeringen framhåller att den svenska modellen bygger på starka parter med en hög organisationsgrad, som tillsammans tar ansvar för lönebildningen och den huvudsakliga regleringen av villkoren på svensk arbetsmarknad.

Regeringen konstaterar att den starka ekonomiska utvecklingen har lett till att sysselsättningen ökar snabbt. Företagen får allt svårare att rekrytera personal. Rekryteringsproblemen är särskilt stora i offentlig sektor. Efterfrågan på personal med utbildning inom skola, vård och omsorg bedöms öka ytterligare de kommande åren. Det beror dels på att befolkningen har ökat på grund av migrationen och dels på att andelen barn och äldre ökar i befolkningen. Regeringen konstaterar att det stigande resursutnyttjandet på arbetsmarknaden ännu inte gett något tydligt avtryck i en stigande löneökningstakt. En förklaring kan vara att en längre period med dämpade löne- och prisökningar, såväl i Sverige som i omvärlden, har lett till förväntningar om en fortsatt dämpad utveckling. Det höga resursutnyttjandet bedöms dock leda till att löneökningstakten kommer att öka om än med viss fördröjning.

Enligt konjunkturlönestatistiken ökade timlönerna för arbetsmarknaden totalt med 2,5 procent under 2017. För kommunsektorn (inklusive landsting/regioner) var ökningen 3,3 procent. Regeringens prognos för sektorns timlöneutveckling ligger på 3,1 (2018), 3,2 (2019) och 3,4 procent (2020).

Frågor om Lönebildning besvaras av Lena Schaller tfn 08-452 75 63, avdelningen för arbetsgivarpolitik.