Antalet besök i barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) blir fler och behoven ökar. Även bemanningen inom psykiatrin har stärkts de senaste åren och kapaciteten ökar, men behoven ökar ännu snabbare. Det visar den senaste rapporten, Psykiatrin i siffror 2018, som snart publiceras.
I dag samlas ansvariga inom psykiatrin från alla regioner i Sverige för att diskutera resultatet av den senaste kartläggningen av specialistpsykiatrin.
Än så länge är siffrorna för 2018 preliminära, men vi kan se några tydliga trender. Antalet besök inom barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin har ökat med sammanlagt 365 000 mellan åren 2016 och 2018. Det är inom BUP som ökningen sker snabbast, 24 procent på två år. Även antalet unika patienter har ökat under samma tidsperiod, där står vuxensidan för den största ökningen med 4 procent (14 000 patienter) medan BUP har ökat med 3 procent (4000 patienter).
Under samma tidsperiod har bemanningen inom BUP ökat, läkarna med 9 procent och sjuksköterskorna med 3 procent.
Flera kommuner och regioner har stärkt första linjens vård och på så sätt gjort vården och stödet mer tillgängligt. Det handlar bland annat om skolhälsovård, ungdomsmottagningar och primärvård. Den statistiken har vi inte än, men förmodligen är det en ännu större andel barn och unga som får stöd och vård för psykiska problem än som syns i statistiken om BUP.
Sverige deltar i en internationell jämförelse av psykiatridata som leds av NHS Benchmarking Network i Storbritannien. I förhållande till de 13 andra länderna som deltar i jämförelsen utmärker sig Sverige, framför allt när det gäller barn- och ungdomspsykiatrin. Sverige ligger högst när det gäller antal patienter som har varit i kontakt med BUP, eller motsvarande, per invånare.
Även bemanningen inom BUP tycks vara god jämfört med andra länder då Sverige ligger högst både vad gäller antal läkare per invånare och antal läkare per vårdplats. När det gäller vårdtider i heldygnsvården ligger Sverige bland länderna med kortast vårdtid.
Vi har effektiva insatser för personer som lider av psykisk ohälsa och fler personer än någonsin tidigare får hjälp av vård och socialtjänst. Men insatserna räcker inte till, efterfrågan på stöd ökar ännu snabbare, vilket syns i våra tillgänglighetssiffror.
Människor måste ges de bästa förutsättningarna att för att kunna må bra, det är vår skyldighet. Men det handlar också om vårdplatser och samhällskostnader. OECD uppskattade nyligen kostnaderna för psykisk ohälsa i Sverige till 70 miljarder kronor årligen. Och kostnaderna stiger.
Under de senaste åren har sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa ökat liksom den rapporterade psykiska ohälsan. Problemen är störst bland kvinnor. I Sverige står psykiatriska diagnoser för cirka 45 procent av alla pågående sjukskrivningar som ersätts av Försäkringskassan.
Alla de insatser som görs i kommuner och regioner idag behövs, de är för många människor helt livsavgörande. Och insatserna behövs på alla nivåer.
Men om vi ska vända kurvan i samhället så att färre personer ska behöva drabbas av psykisk ohälsa måste vi tänka stort. Hela samhället behöver ta ett gemensamt ansvar och kommuner och regioner måste få rätt förutsättningar att kunna ge rätt insatser. Idag är lagen utformad utifrån ett huvudmannaperspektiv, men om lagstiftarna skulle kunna vrida på perspektivet och utgå ifrån patienterna tror jag att vi skulle kunna möta en av hälso- och sjukvårdens största utmaningar på ett mycket bättre sätt.
För att kunna hantera de ökande behoven krävs en kraftfull och långsiktig satsning på området psykisk hälsa.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
På vårdbloggen skriver vi om och reflekterar kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvården. Det är i första hand Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg, som skriver inläggen.
Kommentarer