Igår publicerade SKL och Folkhälsomyndigheten öppna jämförelser om folkhälsan i Sveriges kommuner och regioner. En kartläggning av hur vi mår, hur våra livsvillkor ser ut och vad vi har för levnadsvanor.
Det är på flera sätt en positiv läsning. Generellt sett mår vi bra och våra levnadsvanor verkar bli bättre. Positivt är bland annat att både rökning och alkoholkonsumtion minskar bland unga. Bland äldre kvinnor ser vi en minskning av fallskador.
Men samtidigt som hälsan är god och vi på många sätt tycks må bättre så är de socioekonomiska skillnaderna fortfarande stora. Skillnader som också påverkar hälsan. Personer som saknar gymnasieutbildning har lägre medellivslängd, sämre självskattad hälsa och ökad risk för fetma, hjärtinfarkt och lungcancer. Exempelvis kan medellivslängden för män skilja upp till åtta år mellan olika kommuner. På samma sätt ser vi stora skillnader i livsvillkor och levnadsförhållanden, bland annat när det gäller behörighet till gymnasiet, andel långtidsarbetslösa och upplevelsen av trygghet och tillit.
Det är inte hållbart med så pass stora skillnader mellan olika delar av landet och mellan olika grupper i befolkningen. Alla invånare har rätt till en god hälsa och vi måste arbeta för att stärka de förutsättningarna. Mycket bra arbete görs i många kommuner och regioner idag för att minska skillnaderna i hälsa, exempelvis genom kommissioner för jämlik hälsa och social hållbarhet. Det är inte lätt och det finns inga snabba lösningar, men det går att göra något.Den tidigare nationella kommissionen för jämlik hälsa lyfte fram att det inte finns enbart ett svar eller en väg framåt.
Folkhälsa är en övergripande budgetfråga och folkhälsoperspektivet behöver synliggöras i alla politikområden – såväl nationellt som lokalt och regionalt. Från nationell nivå måste insatser från olika myndigheter synkas. Kommuner och regioner behöver få möjlighet att genomföra åtgärder utifrån sina invånares specifika behov, inte utifrån statliga prioriteringar eller satsningar.
Jag hoppas att den här rapporten ska fungera som ett verktyg för att bättre förstå och analysera vilka åtgärder som ska prioriteras lokalt.
Hälsofrämjande och förebyggande åtgärder behöver genomförs lokalt, det handlar ofta om åtgärder som kan vara kostsamma på kort sikt men lönsamma på längre sikt. Den samhällsekonomiska vinsten tillfaller däremot inte alltid den samhällsaktör som står för investeringen. Stat, regioner och kommuner som alla påverkas av såväl positiva som negativa effekter behöver därför ta gemensamt ansvar för finansieringen av åtgärder.
En god och jämlik folkhälsa är en investering för hela samhället, som inte bara innebär att vi mår bättre, utan också skapar tillväxt och kan utveckla välfärden. I ett samhälle där vi mår bra kan vi ännu bättre ta hand om de som behöver samhällets stöd.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
På vårdbloggen skriver vi om och reflekterar kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvården. Det är i första hand Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg, som skriver inläggen.
Kommentarer