Att förebygga psykisk ohälsa är en fråga för alla delar av samhället

Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar, men det finns inga enkla svar på varför. Det finns inte heller någon uttömmande definition av vad psykisk ohälsa är. Idag används det som ett brett uttryck för allt ifrån allvarliga psykiska sjukdomar till svårigheter att hantera negativa känslor i samband med vardagliga påfrestningar i livet.

Många allvarliga psykiska sjukdomar, som bipolär sjukdom eller schizofreni, debuterar i tonåren eller hos unga vuxna, men den typen av diagnoser verkar inte ha ökat de senaste åren. Olika neuropsykiatriska tillstånd som ADHD och andra autismspektrumstörningar finns från barndomen, men blir ofta mer märkbara ju äldre barnet blir. I ett samhälle med höga krav på sociala interaktioner och hantering av stora mängder information och upplevelser blir en sådan problematik tydligare.

Vårt vardagsliv förändras

Skola, arbetsliv och det sociala livet har idag inte alltid lika tydlig struktur och förutsägbar ordning som tidigare, vilket för många innebär en mer positiv och större frihet, men för andra gör vardagen svårare. Det här är nog en av förklaringarna till att vi ser en kraftig ökning av utredningar av exempelvis ADHD, även om det nödvändigtvis inte är så många fler som har det.

Den lindriga psykiska ohälsan och svårigheter att hantera livet kan till viss del handla om att vi har en livsstil och ett samhälle som sliter mer på hjärnan än övriga kroppen. Brist på sömn och återhämtning, mycket stillasittande, olämpliga matvanor, oro och stress som man inte kan hantera är faktorer som vi vet är dåligt för hela kroppen, inklusive hjärnan.

I dagens uppkopplade samhälle med alla möjligheter att vara aktiva dygnet runt är det stor risk att många av oss inte låter sin hjärna få tillräcklig vila och därmed inte heller optimala förutsättningar för att fungera. Det kan leda till upplevda psykiska problem som sömnsvårigheter, grubblerier, nedstämdhet, ont i kroppen och oförmåga att hantera sina känslor.

Vi ska självklart bejaka den digitala utvecklingen och allt det positiva det för med sig, men samtidigt vara uppmärksamma på vilka konsekvenser våra förändrade beteenden kan få.

Vi behöver fokusera på lösningarna

Man kan då fråga sig vems fel den här utvecklingen är? Handlar det om individen eller samhället? Men en bättre fråga är egentligen vem som kan göra något åt situationen och då blir det självklara svaret båda. Som individer kan vi göra vårt bästa för att ta hand om vår hjärna och ge den återhämtning, men ett sådant ansvar kan inte vi inte enbart lägga på individen och särskilt inte barn och unga.

Mycket av det som är stressande för unga idag handlar om samhälleliga förändringar som och också samhället behöver ta ett ansvar för. Ojämlikheter i ekonomiska förutsättningar, möjligheter att få bostad, krav i skola och på arbetet, svårigheter att få vård, ensamhet, förväntningar och en upplevelse av att alltid behöva vara välfungerande och lycklig är sådant som kan tänkas minska det psykiska välmåendet och som måste hanteras på samhällsnivå.

Barn och ungas psykiska hälsa är alltså en fråga som kräver flera tankar samtidigt. Rätt insatser, på rätt nivå, i rätt tid, innebär framför allt ett minskat lidande för barn och ungdomar men också att specialistverksamheten kan räcka till för allvarliga problem. Att tidiga och kvalificerade insatser ges till dem med tidiga tecken på psykisk ohälsa och att alla delar av samhället förstår vikten av hälsofrämjande insatser är helt avgörande.

Det handlar verkligen inte om att skuldbelägga barn och unga, utan tvärtom att lyfta fram hela samhällets ansvar att ge barn och unga en chans till ett hälsosamt liv. Vi måste på riktigt se till att det skapas jämlika förutsättningar. Barn, ungdomar och deras föräldrar måste få det stöd de behöver för att hitta levnadsvanor för att klara vardagens påfrestningar och förebygga psykiska problem.