De statliga satsningarna för utveckling av evidensbaserad praktik är för tillfället slut. Därför är det viktigt att din kommun är med och betalar. För visst vill vi fortsätta utveckla socialtjänsten tillsammans?
Den 14 december beslutade SKL:s styrelse att rekommendera kommunerna att gemensamt finansiera förutsättningar för att utveckla evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Mer konkret innebär det att SKL vill att kommunerna betalar för viktiga tjänster och stöd: de kvalitetsregister som kommunernas äldreomsorg använder, SKL:s brukarundersökningar (inom individ- och familjeomsorgen, funktionshinderområdet och ensamkommandes boendesituation) samt SKL:s stöd till systematisk utveckling och den nationella samordningen för utveckling av kunskapsstyrning.
Detta är områden och tjänster som från 2016 inte längre finansieras genom statens överenskommelser med SKL, men som är viktiga för att utveckla en mer jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst. Knäckfrågan är om kommunerna gemensamt vill gå in bidra. För utan kommunernas stöd, kan SKL inte säkra dessa tjänster nationellt framöver.
Hittills har vi haft stor nytta av kvalitetsregister och brukarundersökningar. Enligt registret RiksSår har tiden för att läka svårläkta sår halverats, Senior alert visar att trycksåren minskar, och med hjälp av BPSD-registret har vården och omsorgen för personer med demens förbättrats. Detta innebär såväl besparingar för kommunen som en bättre situation för många äldre.
Dessutom har brukarundersökningarna gett ensamkommande barn, personer med missbruk eller ekonomiskt bistånd samt personer med funktionsnedsättning möjlighet att tala om hur de upplever kvaliteten i socialtjänstens verksamheter. Mer än 20 000 brukare har getts den möjligheten. Och med brukarnas synpunkter kan verksamheterna utveckla sina arbetssätt med större precision.
Genom att arbeta tillsammans – kommuner, SKL och andra viktiga aktörer – har vi bidragit till att myndigheter bättre kan anpassa sina kunskapsstöd efter kommunernas behov. Vi har till exempel bidragit till Socialstyrelsens utveckling av kunskapsguiden, och vi har satt ljuset på den kommunala hälso- och sjukvårdens behov av kunskapsstöd. Detta är viktiga faktorer för att socialtjänsten ska kunna utveckla sina arbetssätt.
För en enskild kommun tar utveckling stora resurser i anspråk. 290 kommuner tillsammans, kan förstås åstadkomma betydligt mycket mer än 290 var för sig.
Med SKL:s rekommendation kommer den nationella samverkan och samordningen ske inom de områden där det finns gemensamma utmaningar, och där det är effektivt att gå in med gemensam utveckling. Vi kan också driva gemensamma frågor med större kraft. Vi behöver till exempel bättre tillgång till data. Det är också angeläget att vi tillsammans lyfter behovet avpersonnummerbaserad statistik och fortsatt statligt stöd.
Med en gemensam finansiering kan vi tillsammans säkra utvecklingen av socialtjänstens kunskapsstyrning på ett mer samlat, stabilt och långsiktigt sätt. Målet är att det ska vara lätt att göra rätt: Verksamheterna ska ha förutsättningar att lära, följa upp och förbättra. Brukarna ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet. Medarbetarna ska, utifrån brukarnas behov, kunna ge insatser baserade på bästa tillgängliga kunskap.
Senast den 15 juni 2019 behöver kommunerna meddela till SKL om de antar rekommendationen.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Vi som bloggar här arbetar med frågor om social omsorg och stöd på SKR.
Vi skriver aktuellt om äldreomsorg, barn och unga, missbruk och beroende, funktionshindersfrågor och annat inom socialtjänsten.
Kommentarer