%20RGB_SKR_Logotype.png)
-
Basal hygien bäst hos de som mäter
SKR:s mätning om basal hygien visar att omsorgen behöver bli bättre. Men det finns många kommuner som får höga poäng. Hemligheten? Man måste mäta för att veta. Basal hygien är A och O för att minska r
Kontakt
Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Vi som bloggar här arbetar med frågor om social omsorg och stöd på SKR.
Vi skriver aktuellt om äldreomsorg, barn och unga, missbruk och beroende, funktionshindersfrågor och annat inom socialtjänsten.
-
Funktionshinderområdet behöver också ett kompetenslyft
Levnadsvillkor och hälsa hos personer med funktionsnedsättning har utvecklas på ett fantastiskt sätt de senaste åren. Nu måste vi se till att kompetensen inom LSS-verksamheterna hänger med.
Den 31 mars kommer Socialstyrelsens rapport om vilken kompetens som behövs i gruppbostäder enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Detta är en viktig rapport. Vi behöver utveckla kompetens, både hos medarbetar och chefer, inom LSS-verksamheter för barn, unga och vuxna. Samtidigt är det svårt för kommunerna att klara detta på egen hand. Och kanske extra svårt just nu.Allt fokus på äldreomsorgenDet senaste tiden har satsning efter satsning riktats mot äldreomsorgen. Ta till exempel Äldreomsorgslyftet – en kompetenssatsning efter överenskommelse mellan saten, SKR och Kommunal – där staten går in med 3,9 miljarder 2021. En annan satsning är den om välfärdsteknik i äldreomsorgen, också den en viktig överenskommelse mellan staten och SKR. Samtidigt lovar riksdag och regering mer pengar till äldreomsorgen. Allt detta är bra. Men vi behöver vara vaksamma så att inte funktionshinderområdet hamnar i skymundan.LSS halkar efter socialtjänstlagenÄven på lagstiftningsområdet finns skäl att vara uppmärksam. I förslaget till ny socialtjänstlag ses LSS inte längre som socialtjänst. LSS är en fristående lag, vilket gör att de förändringar och förbättringar som föreslås i nya socialtjänstlagen inte påverkar verksamheter enligt LSS. Utredningen föreslår att en hållbar socialtjänst ska främja jämställda levnadsvillkor, utgå från ett förebyggande perspektiv, bygga på kunskap och beprövad erfarenhet och inriktas på att vara lätt tillgänglig. Det är helt rätt. Framtidens socialtjänst behöver vara kunskapsbaserad och jämställd. Men framtidens socialtjänst måste även inkludera flickor och pojkar, kvinnor och män med intellektuell funktionsnedsättning och autism. I stället riskerar LSS att halka efter, eftersom insatserna där inte har samma krav på vetenskap och beprövad erfarenhet.Både hälsa och levnadsvillkor har blivit bättreLSS-boenden är en av de verksamheter inom socialtjänstens område som har förändrats mest de senaste 30 åren. När LSS-lagstiftningen kom 1994 var utmaningarna också andra än idag. Steget från institutioner till egna boenden och möjlighet att få leva som andra, var viktigt. Vi får heller aldrig glömma hur den här gruppen behandlades av samhället. Det är till exempel inte mer än drygt 30 år sedan personer med intellektuell funktionsnedsättning fick rösträtt. Då blev få av dem äldre än 50 år. Nu börjar medelåldern närma sig övriga befolkningens. Sedan 1994 har medellivslängden för personer med intellektuell funktionsnedsättning ökat med 35 år.LSS-verksamheterna behöver mer kompetensAtt arbeta med personer med funktionsnedsättning är ett av de mest givande jobb man kan ha, men på många sätt svårt. Det är en målgrupp som behöver livslångt stöd och som ofta har komplexa behov. I brukarundersökningarna inom funktionshinderområdet ser vi att de flesta trivs med stödet de får av personalen, men att de inte alltid kommunicerar på ett för brukarna begripligt sätt. Här behöver vi öka personalens kunskap om alternativ och kompletterande kommunikation. I en och samma gruppbostad bor också ofta personer med vitt skilda funktionsnedsättningar och behov. Därför behöver personalen god kännedom om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser.Nu när andelen äldre med intellektuella funktionsnedsättningar växer, ökar också behovet av kunskap. Därför driver FUB i Västmanland tillsammans med SKR ett arvsfondsprojet ”Gott liv för äldre” som ser över behov och önskemål hos äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning. Projektet kommer att lyfta fram och sprida goda exempel om boendelösningar och aktiviteter för den här målgruppen.Dags att kommuner får mer stöd från nationell nivåAtt vi krokar arm i de här frågorna är klokt – kommunerna, SKR, intresseorganisationerna, men också myndigheter och stat. Kommunerna har redan dragit ett stort lass. Ta bara arbetet för att skapa en gemensam titulatur (stödpedagog och stödassistent) inom funktionshinderområdet. Arbetet startades av kommunerna i Göteborgsregionen och drevs vidare av Nationella kompetensrådet . Idag har i princip alla landets kommuner stödassistenter anställda. Det finns nu dessutom ett femtontal utbildningar till stödpedagog på Yrkeshögskolan och motsvarande – utbildningar som SKR och Vård- och omsorgscollage har säkerställt har ett bra och likvärdigt innehåll.Nu behöver vi på nationell nivå göra vad vi kan för att hjälpa kommuner att ta nästa steg. Det är hög tid för några rejäla satsningar på funktionshinderområdet. Gärna med stöd från staten. Jag hoppas Socialstyrelsens rapport kan vara en katalysator för det.
Läs mer
-
Nu stärker vi kompetensen i socialtjänsten
Med konceptet Yrkesresan tar vi ett stort steg att säkra kompetensutvecklingen i socialtjänsten. Alla kommuner är välkomna att gå med.
SKR och kommunerna har länge inspirerats av Yrkesresan, Göteborgsregionens modell för introduktion och kompetensutveckling för socialsekreterare i den sociala barn- och ungdomsvården. Skulle vi kunna göra Yrkesresan till ett nationellt koncept? Bredda det att också innefatta andra delar av socialtjänsten?SKR gjorde en förstudie på uppdrag av socialchefsnätverket. Och nu äntligen närmar vi oss en nationell lansering av Yrkesresan. Rent konkret innebär det att alla kommuner som ansluter sig får tillgång till en plattform för kurser och digitalt lärande – både för medarbetare och chefer.Kompetens som inte finns på grundutbildningenBehovet av kompetensutveckling är stort inom socialtjänsten, både när det gäller introduktion och fortbildning. Ungefär var femte nyanställd socionom uppger att de saknar ordentlig introduktion på första arbetsplatsen. Samtidigt är många utbildningar, som socionomutbildningen till exempel, generalistutbildningar. De täcker inte in all den kunskap som behövs inom socialtjänstens olika områden.Yrkesresan är ett bra verktyg som kan svara upp mot detta. I Yrkesresan samlas kontinuerligt bästa tillgängliga kunskap, och konceptet ger möjlighet till fördjupande kompetensutveckling och till färdighetsträning och som inte erbjuds på grundutbildningen.Goda erfarenheter från GöteborgUtvärderingen av Göteborgsregionens arbete med Yrkesresan visar också mycket positiva resultat. Hela 98 procent av deltagarna uppger att de är nöjda. Cheferna menar att medarbetarna har blivit tryggare och mer positivt inställda till sin yrkesroll. Socialsekreterarna själva uppger att Yrkesresan har gjort det lättare att få överblick över all information som vänder sig till yrkesgruppen. Idag använder 39 kommuner i Västsverige Göteborgsregionens yrkesresa. Det är deras erfarenheter vi tagit tillvara nu när konceptet breddas och Yrkesresan blir nationell.Gemensam utveckling av fem yrkesresorFörst ut är en yrkesresa inom social- barn och ungdomsvård. Men ytterligare fyra yrkesresor planeras perioden 2021–2027. Bland annat pågår en förstudie om en yrkesresa inom vård och omsorg, men vilka yrkesresor det blir bestäms tillsammans med de kommuner som väljer att ansluta sig.Det fina är att konceptet bygger på nära samverkan. Innehållet i yrkesresorna utvecklas tillsammans med kommunerna. Vi på SKR har en samordnande roll. De regionala samverkans- och stödstrukturerna, RSS, fungerar som ett nav i arbetet. Socialstyrelsen och andra relevanta aktörer bidrar med sakkunskap och innehåll.Mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänstDet finns en stor kraft i detta. Tillsammans kan vi ta oss an mer komplexa kompetensutvecklingsbehov än vad enskilda aktörer kan. Ett gemensamt arbete kring kompetensutveckling bidrar också till en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst över landet. Yrkesresan ger kommunerna goda förutsättningar att utveckla socialtjänsten och att öka kvaliteten för de invånare som behöver socialtjänstens stöd.I slutet av november fick din kommun ett mejl med erbjudande om att ansluta till Yrkesresan. Sista svarsdag är den 15 februari. Nu väntar en spännande resa! Jag hoppas att din kommun vill gå med.
Läs mer
-
Rikta kritiken om socialtjänstens hantering av orosanmälningar mot lagstiftaren
Socialtjänsten är van vid att få kritik. Ibland är den överdriven och ibland är den rättfärdigad. De senaste dagarnas kritik om hur socialtjänsten sparar orosanmälningar är dock helt missriktad.
SKR brukar välkomna de granskningar som görs av socialtjänsten. Socialtjänsten möter några av de mest sårbara och utsatta barnen i vårt samhälle. Alla initiativ som tas för att skydda dem och försöka se till så att barnen får så bra hjälp som möjligt är välkomna. Rättfärdigad kritik mot socialtjänsten är därför välbehövlig.De senaste dagarna har socialtjänsten fått kritik för att de sparar de orosanmälningar de har mottagit om barn som misstänks fara illa och som de inte inleder en utredning på, i en pärm. Att det kan gå till så stämmer tyvärr. Det är nämligen så lagen och föreskrifterna säger att socialtjänsten ska göra. Något vi i över 20 års tid försökt ändra på.Förhandsbedömning av anmälanSocialtjänsten i Sverige mottar över 330.000 orosanmälningar om barn per år enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2018. Den siffran växer dessutom ganska kraftigt varje år. Lagen säger att socialtjänsten inom 14 dagar ska göra en förhandsbedömning om de ska inleda en utredning eller inte utifrån anmälan. Det görs genom att bedöma innehållet i anmälan och vid behov prata med anmälaren, barnet och vårdnadshavare samt ta med socialtjänstens eventuella tidigare kännedom om barnet i bedömningen.Alla anmälningar ska inte inledas utredning på. Det kan till exempel bero på att det som står i anmälan redan är känt och utreds av socialtjänsten, att det som står i anmälan inte hamnar inom socialtjänstens område eller en rad andra orsaker. Socialtjänsten gör alltså bedömningen om huruvida en utredning ska inledas eller inte. Enligt Socialstyrelsens kartläggning inleds utredning på ungefär 4 av 10 anmälningar. Tyvärr är den data som finns kring både detta, hur många anmälningar som mottagits och angående hur många barn det gäller inte heltäckande eller tillförlitlig eftersom den inte är standardiserad och inte insamlas regelbundet på nationell nivå. Vi vet alltså inte exakt hur många barn det görs anmälningar om och hur många av dessa barn som utreds eller får insatser för den delen. Det är en stor brist som SKR har påtalat och önskat få en ändring på i många år.Av hänsyn till integritetenOm en anmälan inte leder till en utredning och barnet inte har varit aktuell hos socialtjänsten sedan tidigare, så finns barnet inte i socialtjänstens register och ska inte registreras där enligt lagen, utifrån hänsyn till barnet och föräldrarnas rätt till privatliv. Men för att tidigare anmälningar inte helt ska försvinna säger lagen att dessa ändå ska sparas och tas hänsyn till vid bedömningen om en ny anmälan inkommer. Av hänsyn till integriteten hos både barnet och föräldrarna säger lagen att dessa anmälningar inte ska vara sökbara i ett register. Det innebär att socialtjänsten inte har rätt att spara dessa anmälningar digitalt och söka fram dem när en ny anmälan kommer utan behöver förvara dem i pärmar som man ska leta i, men inte kunna söka i utifrån namn eller personnummer.Dessa pärmar har inget formellt namn, men kallas ofta kronologisk pärm eller i vissa fall för slaskpärm. Det handlar dock endast om att den dokumentation som läggs där, till skillnad mot övrig dokumentation, inte har en självklar plats vilket gör att dokumentationen blir så att säga över. Därav begreppet slask. Det kan handla om all möjlig dokumentation, inte bara orosanmälningar. Det har alltså inga associationer till barnen socialtjänsten arbetar med.Förslag på lagändring ute på remissKommunerna, SKR och Socialstyrelsen har i många år påtalat att denna lagstiftning är motsägelsefull, svårtillämpad och dessutom riskerar att sätta föräldrarnas integritet framför barnets rätt till skydd och stöd. Barn riskerar helt enkelt att inte få den hjälp de har rätt till på grund av att tidigare anmälningar kanske inte hittas. SKR (dåvarande Svenska Kommunförbundet) och Socialstyrelsen påpekade detta till regeringen redan 1999 och har fortsatt att uppmärksamma det vid upprepade tillfällen sedan dess.2018 fick äntligen Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag på lagändring för att komma tillrätta med bristen. I juni 2019 lämnade Socialstyrelsen sitt förslag till regeringen och i höstas gick förslaget ut på remiss. Vi är nu alltså närmare en ändring än vi någonsin varit, vilket är bra, men handläggningen tar lång tid.Att socialtjänsten ska få kritik för att de följer lagstiftningen, samtidigt som de upprepade gånger har påtalat de risker den nuvarande lagstiftningen utgör för barnet är alltså både missvisande och djupt orättvist. Det finns absolut anledning att kritisera socialtjänsten ibland, men detta är verkligen inte ett sådant tillfälle.
Läs mer
-
Coronakommissionen ser äldreomsorgens utsatta läge
Det kan vara svårt att summera året som gått, nu när vi återigen står mitt i en allvarlig smittspridning. Men Coronakommissionens delbetänkande bekräftar socialtjänstens upplevelse av pandemin – på punkt efter punkt.
Vi är många som har suttit vid köksbordet under en söndagsfrukost och vänt blad efter blad med dödsannonser. Sida upp och sida ner med älskade familjemedlemmar som lämnat oss. Det är förskräckligt. Vi får aldrig betrakta pandemins offer som ett normaltillstånd. Men vi får heller inte glömma hur personal i äldreomsorgen har utsatts för en ofta felaktig och orättvis kritik.Äldreomsorgen lämnades ensamCoronakommissionen presenterade i tisdags sitt delbetänkande om äldreomsorgen under pandemin. Kommissionen konstaterar bland annat att Sveriges strategi att skydda de äldre har misslyckats eftersom de åtgärder som regering och myndigheter satte in kom för sent och var otillräckliga. Äldreomsorgens personal har i hög utsträckning lämnats ensamma, med brist på skyddsutrustning, otillräcklig testning av boende och personal, bristfälligt regelverk och otydliga instruktioner från myndigheter.Sedan i mars, när SKR började med veckovisa möten med Sveriges socialchefer, har vi sett, hört och följt äldreomsorgens slit. Kommissionen har fått tillgång till alla minnesanteckningar från dessa möten, och har där kunnat följa en direktrapportering av de utmaningar som socialtjänsten ställdes inför. De behov socialcheferna såg och den förtvivlan de kände. Den utsatthet och ensamhet personal och chefer kände sig utlämnade till. Att Coronakommissionen nu visar på detta är en upprättelse för chefer och personal i äldreomsorgen.Vi ska vara ödmjuka inför bristerKommissionen konstaterar också brister i samordning mellan kommuner och regioner, och brister i bemanning, kompetens och arbetsvillkor inom äldreomsorgen. Detta vet vi om, och måste arbeta för att åtgärda. Det gäller kommuner och regioner, och inte minst SKR. Tillsammans med de fackliga organisationerna arbetar SKR för att öka andelen tillsvidareanställda i äldreomsorgen, och för att öka kompetensen samarbetar vi med Kommunal och regeringen i det pågående äldreomsorgslyftet. Samverkan mellan kommun och region har förbättrats under pandemin, och det gäller att hålla i detta framöver.Förändringar behövs – men också eftertankeKommissionen bedömer att villkor och status för äldreomsorgens anställda måste förbättras och höjas, att säkerställa att det finns tillgång till sjuksköterskor dygnet runt, att kommuner måste få anställa läkare och att tillgången till medicinsk utrustning måste stärkas även i särskilda boenden. Socialminister Lena Hallengren aviserade på tisdagens presskonferens att regeringen ska presentera två nya utredningar innan årsskiftet, en om ny äldreomsorgslagstiftning, en om tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen.Vi kommer att få anledning att återkomma till dessa utredningar. Självklart ska vi rusta äldreomsorgen att bättre klara en pandemi. Men nuvarande kris kan inte ensamt stå som beslutsgrund för en äldrestrategi. Vi måste våga stanna upp och blicka framåt. Redan innan pandemin, startade SKR ett arbete med en strategi för äldreomsorgen. Det arbetet fortsätter vi nu tillsammans med våra medlemmar.Ris och ros till myndigheterÄldreomsorgen är en del av samhället, och precis som kommissionen konstaterar är det mycket svårt att hålla äldreomsorgen smittfri när samhällspridningen är stor. Vi behöver arbeta tillsammans för att klara av detta. Därför har Socialstyrelsen och IVO varit inbjudna att medverka på alla socialchefsnätverkets möten, och Folkhälsomyndigheten vid behov. Inbjudan gällde också Socialdepartementet, men de avböjde (utöver att ansvarig statssekreterare deltog vid ett tillfälle under våren).Socialstyrelsen har visat snabbhet och lyhördhet gentemot kommunernas behov. Dialogen med IVO har varit god, men myndighetens agerande visar inte samma förståelse för socialtjänstens situation. Trots att SKR och socialcheferna bett dem vara pragmatiska och vänta till efter pandemin, skickar IVO nu en enkät till kommunerna med krav på information om riskanalys, konsekvensbedömningar och kontakt med samtliga enskilda i alla ärenden som gäller förändringar av insats med anledning av covid-19. Detta mitt under en allvarlig andra våg, när fler i personalen är sjuka och äldreomsorgen behöver lägga all kraft på att skydda de äldre. Uppföljningen kan behöva göras, men tidpunkten är olämplig.Utöver det riskerar kommunerna att få betala särskilda avgifter till IVO för beslut som inte kunnat verkställas på grund av pandemin. SKR har i hemställningar och möten med Regeringskansliet påtalat det orimliga i detta. Kommunerna gör så gott de kan. Att straffa dem med viten ger ingen nytta. Det snarare stjälper än hjälper.Något för regeringen att bita iNär nu Coronakommissionen pekar på att regelverken är otillräckliga och att beslutet om besöksförbudet borde ha kommit tidigare, ska ni i socialtjänsten ta till er detta erkännande. SKR har vid upprepade tillfällen hemställt om tillfälliga ändringar i lagstiftningen för att kommunerna ska få bättre verktyg att hantera pandemin. Det handlar dels om möjligheten att göra prioriteringar, dels om rätten att införa begränsningsåtgärder för att stoppa smittspridningen. Kommunernas socialtjänst gjorde mycket av detta under våren, utan lagstöd. Coronakommissionens slutsatser ger stöd för hur ni valde att agera.SKR har också lagt fram förslag om avtalssamverkan mellan kommuner och regioner. Det skulle kunna öppna möjligheter för lokalt anpassade lösningar som kan stärka läkarkompetensen i särskilda boenden och hemtjänst.Coronakommissionens slutsatser ska tas på allvar, även om kommissionen själva bedömer att det finns delar av delbetänkandet som kräver vidare utredning. De behov av ändrade regelverk som SKR har fört fram, och som kommissionen instämmer i, bör dock regeringen skyndsamt ta itu med nu.God jul – trots alltVi på SKR kommer fortsätta jobba för att ni i socialtjänsten och äldreomsorgen ska få rätt förutsättningar. Ni ska veta hur ni varje dag, om och om igen, inspirerar oss att bli bättre och vassare i vårt arbete.Jag och mina medarbetare på SKR:s socialtjänstsektion vill också önska er en god jul och gott nytt år. Trots allt. Vaccineringen kommer snart igång, och på sikt kommer vi kunna återgå till en mer normal vardag. Ni har slitit hårt och vi är många, coronakommissionen inkluderad, som ser det. Vi hoppas att ni orkar lite till.
Läs mer
-
Basal hygien bäst hos de som mäter
SKR:s mätning om basal hygien visar att omsorgen behöver bli bättre. Men det finns många kommuner som får höga poäng. Hemligheten? Man måste mäta för att veta.
Basal hygien är A och O för att minska risken för smitta. Därför är det inte konstigt att SKR:s mätning om basala hygienrutiner och klädregler fick så stor uppmärksamhet i vintras. Resultaten då visade att det fanns behov av förbättringar.Bättre men inte bra nogSedan dess har stora utbildningsinsatser gjorts i omsorgen, och under vecka 40 och 41 ordnade SKR en extra mätning. Visar den att insatserna har givit resultat? Det verkar så. De flesta kommuner visar bättre resultat, även om jag hade hoppats på mer.Enligt mätningen klarar personalen sju av åtta steg bra. Det som brister på många håll är handdesinfektion före vårdinsats. I kommunerna följer 69 procent av medarbetarna basala hygienrutiner, 89 procent följer klädregler. Det är en ökning med fyra respektive tre procentenheter. Här måste vi bli mycket bättre.Söderköping ett lysande exempelMätningen visar också att det finns stor variation mellan kommuner. Årets största förbättring står Söderköping för. Kommunen har gått från 19 till 95 procent följsamhet i alla steg. Så vi frågade Åsa Carlsson, medicinskt ansvarig sjuksköterska i Söderköping: Hur gjorde ni?Enligt Åsa Carlsson började det med en riktig kalldusch i våras när de fick resultaten från att för första gången ha deltagit i mätningen. Efter det tog de benhårt sikte på förbättring. Varje vecka har de stämt av med alla chefer. Hygienombud finns på alla arbetsplatser. Ledningen har stöttat. Men enligt Åsa Carlson är den allra viktigaste lärdomen denna: Man måste mäta för att veta. Vad kan vara problemet där det brister?Vad är det då som brister hos kommuner med låga resultat? En orsak kan vara att medarbetarna tror att de gör rätt, och att det utan kontroll kan vara svårt att få syn på det som inte stämmer. I mätningen ser vi att de kommuner som har låga resultat ofta är de som är med i mätningen för allra första gången.En annan orsak kan handla om att det tar tid innan ett nytt arbetssätt sitter i ryggmärgen. Rätt utbildning är en förutsättning, men det krävs en struktur runt omkring som stöttar, och som håller i och håller ut.Var med i nästa mätningKommunerna har gjort enorma insatser under våren. Att utbilda så många medarbetare är en stor bedrift med tanke på det pressade läge covid-19 inneburit för verksamheterna.Det är också fantastiskt att så många kommuner har haft möjlighet att delta i mätningen. Den här omgången deltog 162 kommuner. Det är dubbelt så många kommuner som i förra mätningen. Jag hoppas ännu fler vill delta nästa gång.
Läs mer
-
Vad krävs för att skydda barn som Lilla hjärtat?
Lilla hjärtats död måste leda till förändring. Staten måste fullfölja de lagändringar som behövs. Men alla vi andra behöver också ta vårt ansvar.
Lilla Hjärtats sorgliga öde fortsätter att beröra oss. Både regering och riksdag har initierat flera efterlängtade satsningar för att försöka förhindra att något liknande händer igen. Debatten har hittills varit nyanserad och insiktsfull. Hur man bäst skyddar barn är en komplex fråga som inte har några enkla svar.Hanteringen i domstolFokus fram tills nu har varit på domstolens beslut att Lilla Hjärtat var tvungen att flytta hem till sina biologiska föräldrar. SKR (se tidigare blogginlägg) och ett flertal experter har konstaterat att det krävs lagändringar för att stärka barnets perspektiv vid långsiktiga placeringar. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag på förändringar i LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga). Regeringen har även lagt fram förslag om att vårdnadsöverflytt ska övervägas varje år efter att ett barn har varit placerat i tre år, och om att införa särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden i mål och ärenden enligt LVU. De är alla mycket välkomna initiativ.Hanteringen av socialtjänstenI förra veckan presenterades IVO:s granskning av socialtjänsten i den aktuella kommunen. I den konstaterar IVO bristfällig hantering, både av flytten till föräldrarna och av orosanmälningarna som inkom kort innan Lilla hjärtat dog. Det är allvarliga brister. Samtidigt är det extremt svårt att hantera ett ärende som Lilla hjärtat, och ett nära stöd från chefer och politiker är en förutsättning.Samarbetssvårigheter med föräldrarna påverkar barnenEn aspekt, som inte varit särskilt synlig i debatten om Lilla Hjärtat, är utmaningarna att tillvarata barnets bästa när det finns stora samarbetssvårigheter med föräldrarna. Socialtjänstens arbete bygger på att skapa goda relationer och att familjerna de stödjer samarbetar och vill ta emot insatser. När det inte fungerar har socialtjänsten få verktyg att ta till utöver LVU. Än värre blir det i ärenden som eskalerar till hot, aggressivitet, kriminalitet och övergrepp i rättssak. Dels är det svårt att säkra en trygg arbetsmiljö som gör att personalen vågar göra korrekta bedömningar, men framförallt är det oerhört svårt att få till det som är bäst för barnen. Här behövs en översyn. Hur ser vi till att barnen inte hamnar i kläm i dessa ärenden?Hög arbetsbelastning en utmaningEn annan viktig aspekt är socialtjänstens arbetsbelastning. Enligt Socialstyrelsens kartläggning från 2018 inkommer cirka 1000 orosanmälningar till socialtjänsten – varje dag. Fördelat på våra 290 kommuner motsvarar det 3,5 anmälningar per socialtjänst. Många av anmälningarna är minst lika allvarliga som de som gjordes om Lilla Hjärtat.För varje anmälan ska en skyddsbedömning göras. Det kan innebära att socialsekreteraren inom ett dygn behöver ta kontakt med barnet, vårdnadshavare och anmälare, och ibland träffa dem alla, för att bedöma om barnet behöver akut hjälp. Efter det ska socialtjänsten bedöma om en utredning ska inledas. En anmälan är en indikation på oro för barnet, men ska inte alltid innebära utredning. Enligt Socialstyrelsen leder 38 procent av anmälningarna till utredning.De flesta socialsekreterare har ansvar för utredningar och uppföljning av insatser för cirka 20-30 barn samtidigt, varje dag, varje månad, året om. Ansvar för barn som Lilla Hjärtat, där socialtjänsten konstant behöver göra bedömningar av barnets behov av skydd eller stöd. I en sådan arbetsstation kan det vara svårt att klara hela uppdraget – följa alla lagar och rutiner, ta till sig nya lagändringar och kunskapsmaterial, reflektera och alltid göra korrekta bedömningar. Det är alltid det socialtjänsten vill, men i vardagen är det ibland utmanande.Det behövs insatser på fler olika nivåerOm socialtjänsten brister är det nästan alltid på grund av att de har varit bakbundna av lagstiftningen, inte haft tillräcklig kunskap eller saknat resurser – eller en kombination av dessa. För att ge socialtjänsten goda förutsättningar att skydda barn som Lilla Hjärtat, behövs insatser på olika nivåer:- Riksdag och regering behöver fullfölja initiativen till förändrad lagstiftning.
- Socialstyrelsen, SKR och kommunerna behöver öka socialtjänstens kunskap inom flera olika områden, bland annat när det gäller förhandsbedömningar, vårdnadsöverflytt och uppföljning under och efter placering.
Läs mer
-
Tillit, granskning och lagstöd behövs om vi ska klara en kris
Det har gått dryga sex månader med corona och jag vill säga ett par ord om tillit. Hur viktigt det är, och vilka svårigheter det innebär när lagstiftaren inte förmår stödja äldreomsorgen fullt ut.
Den 28 januari kom min chef Fredrik Lennartsson till mig och sa att vi behöver förbereda oss för den nya influensa som börjat sprida sig i världen. Jag minns att jag kände stor oro. Särskilt för de äldre.Så rullar allt igångDen 30 januari klassar WHO covid-19 som ett globalt hälsohot och 31 januari har vi vårt första officiella fall i Sverige. Den 2 februari klassar Sverige covid-19 som allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. Under sportlovet reser många till Österrike och Italien, och 26 februari konstateras nästa fall. Då vet vi inte att smittspridningen redan är igång och har kommit in från Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, USA och antagligen fler länder.Den 10 mars meddelar Folkhälsomyndigheten att de ser tecken på samhällsspridning i Stockholm och Västra Götaland. Bara några dagar senare upptäcks de första fallen av covid-19 på äldreboenden. Samtidigt inför flera kommuner besöksförbud, trots att de ännu inte har grund i lagstiftningen.Vi riggar en struktur för samverkanDet är här vi på SKR inser att det behövs en robustare struktur för tillitsfullt samarbete om vi ska klara den nya krisen. Den 14 mars samlar vi därför SKR:s nätverk för socialchefer. Tillsammans beslutar vi att arbeta nära myndigheterna, främst Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO), men även regeringen. Tanken är att vi ska kroka arm, lyssna in svårigheterna och gemensamt hitta lösningar. Myndigheterna tackar ja. Regeringskansliet vill istället ha enskilda avstämningar med SKR. Vi samlar även medicinskt ansvariga sjuksköterskor och branschorganisationerna. I april även brukarrörelsen, lite för sent, men bättre sent än aldrig. Samtalen präglas av en vilja att samarbeta.Vi ber om lagstöd, men får svagt gehörDen 23 mars skickar SKR in en första hemställan till regeringen om behov av tillfälliga ändringar i socialtjänstlagen. På vissa håll är nu hälften av omsorgens personal sjukskriven. Vi vill att socialtjänsten ska få laglig möjlighet att prioritera de mest akuta ärendena, ändra verkställda gynnande beslut och stänga vissa verksamheter för att skydda brukare och klienter från smitta. Vi vill att vistelsekommuner ska kunna neka tillfälliga gäster hemtjänst under sommaren. Vi hemställer om ett förtydligande att IVO:s avgifter tas bort för de beslut som inte kan verkställas på grund av covid-19. Vi ber även att regeringen ska besluta om besöksförbud, vilket regeringen inför 1 april.Sen är det stopp. Socialministern säger att det tar tid att arbeta fram ny lagstiftning som kan ge socialtjänsten möjlighet att prioritera. Det går inte i rådande läge. För att underlätta skickar SKR den 23 april in ett färdigt författningsförslag. Enligt förslaget ska alla prioriteringar ske med insyn och rapporteras till IVO för granskning. Vi når fortfarande inte fram till socialdepartementet med våra förslag.Utöver det skickar SKR ytterligare en hemställan eftersom vi och Demensförbundet ser att smittskyddslagen behöver ändras. Vi vill att demensboenden ska få möjlighet att avskilja smittade personer, utan samtycke. Samma befogenheter som sjukvården har. Jag vill betona att det självfallet inte får vara så att en demenssjuk äldre lämnas ensam och isolerad i sin lägenhet eller i kohortvård. Vi har hela tiden varit tydliga med att det alltid ska finnas personal hos den som behöver avskiljas utan samtycke.Socialministern säger att vårt förslag strider mot grundlagsskyddet och är integritetskränkande. Vi undrar vad alternativen är. Det hör till sjukdomen att den med demens inte kan ge sitt samtycke. Vad gör man när smitta tagit sig in på ett boende och personalen saknar lagliga möjligheter att ingripa? När de äldre glömmer eller struntar i anvisningar och går runt och smittar andra? Konsekvensen blir den äldre bryter mot smittskyddslagen. Och riskerar andras liv.Tonläget höjs i debatten, men är det mot rätt saker?Samtidigt som detta sker, tävlar debattörer om att tala om hur dålig Sveriges äldreomsorg är. Analysen är att det är äldreomsorgens struktur – arbetsledning, anställningsform, kontinuitet och utbildningsnivå – som gör att vi misslyckats att skydda de äldre.Det är som att alla har glömt att äldreomsorgen är en del av samhället – inte en del av sjukvården. I äldreomsorgen är alla insatser frivilliga, de äldre fria att göra vad de vill, röra sig hur de vill, ta emot besök som de vill. Ju större spridning i samhället, desto större risk att smittan också når de äldre. Initialt hade personalen inte tillgång till tillräcklig skyddsutrustning eftersom det var global brist. När smittan var som störst hade den bredare testningen ännu inte kommit igång. Runt om i landet slet medarbetare och chefer, för att de ville de äldre väl.Under den här resans gång har olika intresseorganisationer, forskare och opinionsbildare använt pandemin för att föra in sina hjärtefrågor i äldreomsorgen. Och visst, för många är det en del av deras roll. Jag har full förståelse för att det här är svåra frågor. Det är viktigt att värna brukarnas rätt, frihet och integritet. Men under de här sex månaderna har äldreomsorgens högsta prioritet varit att rädda liv. Och när regeringen backar, flyttas problemen ner till kommunchefer, socialchefer, linjechefer. Det är de som fått fatta de svåra besluten – utan att ha laglig grund.Viktigt att IVO granskarVarje äldre i omsorgen som blir blivit sjuk eller avlidit i corona är ett misslyckande. Det är en tragedi för nära och kära, och för personalen runt omkring. Det finns delar i äldreomsorgen vi behöver förbättra. Det finns också enskilda verksamheter som har, och har haft, stora brister. IVO har gjort ett gediget arbete och granskat 1700 äldreboenden under krisen. Nu går IVO vidare med knappa 100 av dem. Det är viktigt för att vi ska komma tillrätta med de brister som finns. Jag hoppas även att Coronakommissionen kommer med kloka insikter som vi kan bära med för framtiden.Ta vara på det som är braNu, i september 2020, har nästan alla kommuners äldreboenden mindre än 1 % smitta. Och det beror inte på att vi under dessa sex månader har genomfört några genomgripande strukturförändringar i äldreomsorgen. Det är tack vare slit, mod och handlingskraft hos kommunernas chefer och medarbetare.Samtidigt har tilliten och samarbetet stärkts mellan kommuner, och mellan kommuner och regioner. Även SKR:s samverkan med myndigheter, brukar- och branschorganisationer har fördjupats. Och även om jag många gånger framfört hård kritik mot regeringen, har dialogen med regeringskansliet varit mycket viktig för oss. Utan tillit och lyhördhet kommer vi inte komma någon vart. I en kris är det viktigare än någonsin.
Läs mer
-
Barns röster måste få höras
Vid en vårdnadstvist borde det vara självklart att barnets bästa ska gå före föräldrarnas. Men de juridiska förutsättningarna sätter fortfarande käppar i hjulet. Vi kan inte ha det så.
Det är tisdag den 8 september och jag hör det sista avsnittet i Sveriges radios dokumentärserie Barnen och vårdnadstvisterna . Det är hjärtskärande. Här finns berättelser om barn som slits mellan föräldrar. Om barn som tvingas till umgänge mot sin vilja, trots att det finns uppgifter om våld från den ena föräldern. Om barn som känner att de inte blivit lyssnade till.Enligt Sveriges radio Ekots granskning av domar i vårdnadsärenden, har barnen bara fått komma till tals i drygt hälften. Hur kan det vara så? frågar Ekot. Barnkonventionen är ju lag.Föräldrars rätt är starkJa, hur förklarar man detta, och de svårigheter barnen och socialtjänstens familjerätt ställs inför? Barnkonventionen är lag, men det är också föräldrabalken. Och den ger inte de bästa förutsättningarna.I föräldrabalken står att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut om vårdnad, boende och umgänge. Ändå är föräldrars rätt stark. Starkare än i flera andra länder. I domstolen är det lätt att föräldrar och deras ombud tar över – och att barnen osynliggörs, trots att det är dem som hela processen handlar om. Man kan ifrågasätta om rättsprocessen verkligen ska se ut som den gör idag.Familjerätten måste få bättre förutsättningar att höra barnenEn orsak till att barn inte fått komma till tals i domar är att underlagen ibland bara utgörs av det som i föräldrabalken går under ”upplysningar”. Upplysningar är begränsade underlag som domstolen begär in från socialtjänstens familjerätt. Till skillnad från utredningar om vårdnad, boende och umgänge, saknar upplysningar riskbedömning och förslag till beslut. Handläggningstiden är också mycket kort. Vid en upplysning ska barnet höras om det inte bedöms olämpligt. När familjerätten bedömer det olämpligt, handlar det oftast om de yngsta barnen, och att den korta tiden inte gör det möjligt att förbereda barnet så att hen kan komma till tals under trygga former. Idag saknas vägledning för hur de små barnen röst ska kunna tryggas vid upplysningar.Andra orsaker till att barnen inte hörs handlar om att vårdnadshavarna nekar familjerättssekreteraren att prata med barnet. Som lagen ser ut i dag krävs samtycke. Den statliga utredningen Se barnet föreslog 2017 att barn ska ha rätt att framföra sina åsikter även när en vårdnadshavare motsätter sig samtal. Utredningen föreslog vidare att barnets bästa ska vara avgörande, inte enbart för beslut utan för samtliga frågor om vårdnad, boende och umgänge. SKR har länge drivit på för att utredningens förslag ska bli skarp lagstiftning.Ibland kan även barnet själv neka till att medverka, eftersom det är för påfrestande att vara i skottgluggen för föräldrarnas konflikt. Betänkandet till ny socialtjänstlag föreslår klokt att barnet då ska respekteras. I dessa fall är de uppgifter familjerätten hämtar in från andra aktörer, till exempel skolan och förskolan, viktiga för att säkerställa barnets perspektiv.Det behövs mer forskning och bättre metoderIdag finns både metoder och vägledning att samtala med barn. Socialtjänsten har också många kunniga familjerättssekreterare som gör barnen delaktiga och som lyfter deras röster i utredningen. Vid utredningar om vårdnad, boende och umgänge gör socialtjänstens familjerätt hembesök och träffar så gott som alla barn – oavsett ålder.Men att beskriva barns upplevelser, vilja och behov i utredningen – och kunna återge dem för domstol och föräldrar på ett sätt som är tryggt för barnet – är en grannlaga uppgift. Det händer att barnet ber socialtjänsten att inte berätta för föräldrarna vad hen sagt. Barn i vårdnadstvister befinner sig ofta i lojalitetskonflikt och en mycket utsatt situation, där motstridiga krav från föräldrarna kan vara svåra att hantera. Därför är det viktigt att familjerätten har rätt utbildning och stöd.Samtidigt vet vi att dagens metoder saknar evidens. Om vi på allvar ska stärka barns rättigheter behövs mer forskning, utvecklade metoder och fördjupad kunskap om barn och barns kognitiva utveckling. Kunskapen behöver inte bara stärkas i socialtjänsten, utan även inom domstolen. I dag krävs till exempel inte att domare och nämndemän har någon särskild barnkompetens att döma i vårdnadsmål.Lagen måste ge goda förutsättningar att utreda våldEn annan brist är att föräldrabalken inte ger familjerättssekreterarna bra förutsättningar att utreda uppgifter om våld, missbruk eller psykisk ohälsa hos en förälder. Idag måste familjerätten ha förälderns samtycke för att hämta in uppgifter från till exempel frivård och hälso- och sjukvård. Här är det viktigt att familjerätten samverkar med de socialsekreterare som arbetar med orosanmälningar och våld i nära relationer. Men lika viktigt är det att vi har en lagstiftning som ger familjerätten goda förutsättningar att utreda, och som förhindrar beslut om umgänge som kan sätta barns säkerhet på spel.Steg mot förbättringAtt barnkonventionen blev lag är ett stort steg mot förbättring. Likaså att utredningen om en ny socialtjänstlag innehåller många förslag som stärker barnens perspektiv. Men det behövs en översyn av föräldrabalken. Och den borde gjorts för länge sen. Därför är det glädjande att justitieministern nu sagt att barn ska få höras utan föräldrars samtycke och att det behövs helhetssyn så att lagar inte strider mot varandra. Propositionen ska komma i början av nästa år.Långvariga konflikter mellan föräldrar innebär stora påfrestningar för barnen och kan bidra till att de utvecklar egen problematik och ohälsa. Om det förekommer våld är riskerna än högre. Alla barn måste bli tagna på allvar och lyssnade på – och det måste få genomslag i domstolen. Det är hög tid att riva alla de hinder, som gör att det inte blir så.
Läs mer
-
Viktigt att socialtjänsten hittar arbetssätt som fungerar på sikt
En viktig del av socialtjänstens arbete utgörs av det fysiska mötet. Men hur gör man för att minimera risken för smitta? SKR har tagit fram ett stöd för att trygga den fysiska kontakten i tider av corona.
I månader har vi kunnat läsa om utmaningarna i hälso- och sjukvården och äldre- omsorgen. Men få har lyft att corona också innebär stora utmaningar för alla andra verksamheter i socialtjänsten. Jag tänker på individ- och familjeomsorgen, socialpsykiatrin och omsorgen för personer med funktionsnedsättning.När pandemin bröt ut var vi många som blev oroliga. Oroliga för våra nära och kära och för vår egen hälsa. Med all rätt. För vi visste mycket lite om det nya viruset. Men även om många frågetecken kvarstår, har vi mer kunskap nu. Vi vet att det finns sätt att väsentligt minska risken för smitta, vi vet att barn och unga generellt får lindriga symtom och vi vet att de allra flesta som insjuknar överlever.Situationen kommer hålla i sigSamtidigt vet vi att den här situationen kommer hålla i sig, och att pandemin inte bara skadar samhället och dess invånare genom sjukdomen i sig. I pandemins spår följer arbetslöshet, ekonomisk utsatthet, ensamhet och isolering. Och i takt med människors oro och desperation, ökar risken för våld och psykisk ohälsa.Tyvärr är det de redan utsatta som kommer att fara mest illa: Vuxna och barn som utsätts för våld, människor med missbruksproblematik, vuxna och barn i ekonomiskt utsatt position, med psykisk problematik, funktionedsättningar, psykosociala problem och andra omständigheter som gör dem extra sårbara. Socialtjänsten har ett stort ansvar att hjälpa dessa människor.Snabba att ställa om digitaltFör att hålla verksamheterna igång och skydda personal och brukare har socialtjänsten varit snabba att ställa om. De har hittat nya arbetssätt, hållit kontakt med brukare digitalt och arbetat hemifrån så långt det varit möjligt. Många av de nya digitala arbetssätten har också ökat tillgängligheten för invånarna och effektiviserat socialtjänstens arbete.Fysiska möten behövsMen allt socialt arbete kan inte utföras på distans. Socialtjänsten kan till exempel behöva vara på plats för att bedöma ett barns omsorgssituation. För den som blir utsatt för våld i hemmet kan det vara svårt att larma om sin situation via en digital kontakt. För många av socialtjänstens målgrupper kan också det fysiska mötet skapa tillit och vara avgörande för att våga öppna upp och berätta. Socialtjänsten behöver därför vara flexibel i sina arbetssätt och även erbjuda fysiska möten för att arbetet ska vara hållbart på sikt.Ju fler vi kan nå tidigt desto bättreMen hur ska man tänka för att minska risken för smitta? Här har vi på SKR tagit fram ett stödmaterial med tips för olika arbetssituationer – från besök i hemmet till möten i socialtjänstens lokaler. Syftet är att underlätta för verksamheten att minimera risker och samtidigt säkerställa att socialtjänsten når alla som behöver den.Om vi drar ner på fysiska kontakter där de faktiskt behövs, finns en risk att människor inte får den hjälp de behöver i tid. Problemen kan också eskalera ju längre vi väntar. Då riskerar vi att bygga upp en omsorgsskuld i socialtjänsten som kommer ta lång tid att beta av.
Läs mer
-
Vi behöver få en mer nyanserad bild av äldreomsorgen
I media är äldreomsorgen coronapandemins stora syndabock. Men äldreomsorgen i Stockholm och Sörmland har på kort tid gjort stora omställningar för att skydda de äldre. Och i övriga landet är det förebyggande arbetet i full gång.
Enligt MSB:s senaste mätning har förtroendet för äldreomsorgen minskat från 34 till 22 procent. Det är kanske inte är så konstigt när politiker, generaldirektörer och fackliga företrädare tävlar om medieutrymme att förklara varför covid-19 kommit in på äldreboendena. De har goda intentioner. Men det passar också väl in i medielogiken om en tydlig syndabock. Jag menar inte att media ska sluta granska brister. Men det saknas ett kommunalt perspektiv.SVT:s program Agenda i söndags är ett typiskt exempel. Inbjudna var Socialstyrelsens och Folkhälsomyndighetens generaldirektörer och en läkare. De är framstående experter – men främst inom sjukvård. Ingen av dessa kloka personer förklarar äldreomsorgens förutsättningar och skillnaden mot regionernas hälso- och sjukvård.Stöd och service till 240 000 äldreSjukhusens värld är annorlunda. Där finns högutbildad personal och 21 000 vårdplatser. Äldreomsorgen ger stöd till 90 000 äldre på boenden och 150 000 äldre inom hemtjänsten. Cirka 200 000 personer arbetar i äldreomsorgen, främst undersköterskor och vårdbiträden. I äldreomsorgen finns inga anställda läkare – kommunen måste förlita sig på avtal med primärvården. Äldreomsorgens sjuksköterskor arbetar oftast genom delegation till undersköterskor med erfarenhet. Visst har de hälso- och sjukvårdande delarna ökat inom äldreomsorgen över tid, men socialt arbete och omvårdnad är fortfarande den största delen.I äldreomsorgen finns inga tvång eller möjlighet att prioriteraIngen talar heller om socialtjänstlagens begränsningar i förhållande till hälso- och sjukvårdslagen. Äldreomsorgen får inte, som hälso- och sjukvården, prioritera de mest akuta behoven. Det betyder att promenader och städning hos en pigg äldre har samma prioritet som omvårdnad hos en mycket sjuk. Det är klart det blir ansträngt nu när sjukfrånvaron är hög. Vi kan inte låta personal med symptom gå till jobbet.Äldreomsorgen är dessutom ingen sluten värld och absolut inget sjukhus. På ett boende har de äldre sina egna lägenheter. De är som vilka hyresgäster som helst i samhället, med den skillnaden att de har tillgång till gemensamma lokaler och stöd och omsorg från personal. Äldreomsorgen får inte flytta runt de äldre till särskilda avdelningar utan deras medgivande. Det är viktigt att vi har det så. Men det gör det också svårt när boendena behöver skilja smittade från friska och skydda de äldre under pandemin. Särskilt utmanande är det inom demensvården.Äldreomsorgen har jobbat hårt för att förhindra smittanÄldreboendena i Stockholm och Sörmland fick in smittan först, vilket inte är konstigt eftersom de länen har störst smitta i befolkningen. Initialt var bristen på skyddsmateriel också stor.Men kommunerna där och i övriga delar av Sverige har arbetat hårt för att skydda de äldre under pandemin. De brister och svårigheter som fanns i början har de ansvariga och personalen tillsammans jobbat med för att hantera. Och många avdelningar på äldreboenden som haft smitta i dessa regioner är nu smittfria. Därmed är förstås inte faran över.Kommunerna i Sörmland och Stockholm har också lärt sig enormt mycket under resans gång. Kunskap som de nu delar med sig av till andra kommuner. På så sätt arbetar chefer inom äldreomsorgen, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och SKR tillsammans med Socialstyrelsen för stödja de kommuner där pandemin inte tagit samma fart.På kort tid har äldreomsorgen gjort stora omställningar, och kommunerna är igång med sitt förebyggande arbete:- Över 120 000 personer har gått Socialstyrelsens webbutbildning i basala hygienrutiner (många av dem är personal i kommuner).
- Riskbedömningar och täta uppföljningar görs tillsammans med berörda fackförbunden.
- Arbetsformer för kohortvård och särskilda covid-team inom hemtjänsten har utvecklats.
- System för försörjning av skyddsmaterial har byggts upp.
- Ledningarna har fått koll på smittläget.
- Sätt för de äldre att ha kontakt med sina anhöriga har riggats.
Läs mer