SKL:s rapport ”Skolans rekryteringsutmaningar – lokala strategier och exempel” som publicerades i veckan har fått stor uppmärksamhet. Media har framför allt lyft fram det stora behovet av lärare. Jag rekommenderar intresserade att läsa hela rapporten!
Skolans rekryteringsutmaningar Lokala strategier och exempel
Även om skriften inte egentligen visade några nya siffror, tror jag att vårt försök att ge en helhetsbild av läget och att koppla ihop prognosen med hur många som faktiskt läser på lärarutbildningen idag, gav en aha-upplevelse. Den illustration som vi visade av hur stor andel av en årskull som i genomsnitt väljer en lärarutbildning talar sitt tydliga språk. För att möta behovet av lärare skulle dubbelt så många – om allt annat är lika – behöva påbörja en lärarutbildning. Det är inte realistiskt.
Illustrationen visar hur stor andel av en genomsnittlig årskull som blir lärare och är tänkt att ge en övergripande bild av flödena. Årskullen som visas är 100 000 individer, vilket är en genomsnittlig storlek, och varje person motsvarar därmed 1 000 individer. Som illustrationen visar är det därmed cirka 45 000 av en årskull som påbörjar högre utbildning. 12 000 som påbörjar en lärarutbildning och 8 000 som examineras.
Debatten fokuserar ofta på en lösning i taget – som om just den skulle vara räddningen. Vårt centrala budskap i rapporten är dock att vi måste göra många saker samtidigt. Den rätta vägen är många vägar, som rubriken i sista kapitlet heter.
Vi måste arbeta både för att få fler lärare till yrket, behålla lärare och att utveckla organisation och arbetssätt. I rapporten kan man läsa mer om dessa strategier och ett antal exempel från kommuner och skolor. Hör gärna av er till mig eller mina medarbetare om ni har inspel till vårt fortsatta arbete med dessa frågor eller om ni vill dela med er av något intressant som ni gör i just er kommun eller skola för att möta behovet av lärare.
Läget kräver en klok styrning och ledning på alla nivåer. Politiska reformer måste gå hand i hand med den demografiska utvecklingen. Beslut om ambitionshöjningar i form av till exempel ökad lärartäthet och mindre klasser ter sig svåra att uppnå i ljuset av de ökande barnkullarna och den redan stora bristen på legitimerade lärare.
Även den statliga styrningen, till exempel genom utökade timplaner, antalet obligatoriska prov och krav på dokumentation, påverkar behovet av lärare. Åtgärderna kan var för sig vara lovvärda, men de måste ske i samklang med tillgången på lärare.
Mer av allt kommer därmed inte att fungera framöver. Nya arbetsuppgifter – från såväl statlig som lokal nivå – kan betyda att andra arbetsuppgifter tas bort.
Avslutningsvis lånar jag rektor Helena Forsells kloka ord från onsdagens webbsändning när hon berättade om Blommensbergsskolans utvecklingsarbete som bland annat förbättrat lärarnas arbetsmiljö och minskat sjukfrånvaron. Det behövs mod och tålamod. Mod att prova nya vägar. Och tålamod att inse att utveckling och förändring tar tid.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKR.
Kommentarer