Årets lärarstatistik från Skolverket som kom i veckan har väckt många diskussioner och en hel del besvikelse över att andelen behöriga grundskollärare minskar. Det är förståeligt.
Utgångspunkten är att alla elever ska möta behöriga lärare för att ges bästa förutsättningar att nå målen. Att andelen behöriga lärare minskar är dock inte konstigt. Antalet elever ökar nämligen i snabbare takt än de behöriga lärarna.
Skolverkets rapport om lärare och pedagogisk personal i skolan illustrerar tydligt situationen som skolans står inför när det gäller kompetensförsörjningen. Här vill jag särskilt lyfta fram tre aspekter av statistiken som jag menar att alla aktörer på både lokal och nationell nivå behöver förhålla sig till.
De åtgärder vi vidtar behöver utgå från en helhetsbild av de förutsättningar som råder inför de kommande åren, nämligen:
Antalet lärare ökar nu stadigt för varje år men behörighetsgraden sjunker samtidigt på vissa håll eftersom behoven ökar snabbare. Och antalet barn och unga kommer att fortsätta öka även framöver. Så många behöriga lärare som skulle behövas för att arbeta med dessa elever kommer inte att finnas, allt annat lika.
Utvecklingen av andelen behöriga lärare skiljer sig åt – mellan skolformer, mellan huvudmän men också mellan olika ämnen. Andelen behöriga lärare ökar inom gymnasieskola, förskoleklass, svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna.
För sfi och särvux sker ökningen från en låg nivå. Andelen behöriga är fortsatt högre i kommunala skolor än fristående skolor.
Givet de rådande förutsättningarna växer behovet av pedagogisk personal i skolan som kan avlasta och komplettera de behöriga lärarna. Det handlar om lärarassistenter, elevassistenter, studiehandledare på modersmål, fritidspedagoger och fritidsledare.
Av Skolverkets statistik framgår att annan pedagogisk personal ökat med cirka fyra procent jämfört med föregående läsår. Ökningen av antalet lärarassistenter var nästan hela 20 procent.
Med denna helhetsbild framför ögonen kan man identifiera den bredd av åtgärder som behövs för att säkra kompetensförsörjningen till skolan. Det handlar om att stärka läraryrkets attraktivitet och öka möjligheterna att utbilda sig till lärare - inklusive mer flexibla vägar till examen för den som vill yrkesväxla samt bättre möjligheter att komplettera en lärarexamen med behörighet i fler ämnen.
Det handlar också om att fördela arbetsuppgifterna mellan lärare och andra yrkesgrupper, utveckla enskilda skolors organisation men även samverka bättre mellan skolor och mellan huvudmän, ta till vara digitaliseringens möjligheter och minska administrationen. För att nämna några. Och inte minst behöver vi se till att inga nya åtaganden läggs på skolan utan tillhörande resurser – både ekonomiska och personella – att genomföra dem.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKR.
Kommentarer