%20RGB_SKR_Logotype.png)
Konsekvensanalysen brister i delbetänkande från KLIVA-utredningen
SKL är principiellt positiva till förslag om att kommunerna får ansvar för att erbjuda sammanhållen utbildning för nyanlända som omfattas av utbildningsplikt. Dock speglar konsekvensanalysen inte kommunernas kostnader. Det menar SKL:s i sitt svar på delbetänkandet från den så kallade KLIVA-utredningen.
Utbildningsplikten infördes i början på 2018 utan någon längre tid för förberedelse. I praktiken innebar detta en betydande överflyttning av ansvar för insatser från Arbetsförmedlingen till kommunernas vuxenutbildning.
SKL är i grunden positiva till att vuxenutbildningen används mer för att rusta nyanlända mot arbetslivet. Att kunna erbjuda kombinationer av utbildningsinsatser för de nyanlända som står längst ifrån arbetsmarknaden och som inte behärskar språket ställer dock höga krav på vuxenutbildningen. Fler lärare behöver anställas och målgruppen behöver olika former av stöd och pedagogiska anpassningar.
Utbildningsplikten var inte ute på remiss och det gjordes heller ingen konsekvensanalys. Att basala delar - som att Arbetsförmedlingen ska vara skyldiga att lämna information till kommunen om vilka som omfattas av utbildningsplikt - inte fanns på plats vid införandet (och fortfarande haltar) visar hur illa beredd och hastigt införd reformen var.
Full finansiering krävs
Det är bra att frågan nu utreds. Vår förhoppning är att slutbetänkandet ger genomtänkta förslag som gör det möjligt för vuxenutbildningen att genomföra detta viktiga uppdrag.
För att det ska bli verklighet krävs dock full finansiering för de uppgifter som åläggs kommunerna. Här brister delbetänkandet. Konsekvensanalysen är inte tillräcklig och de beräkningar som utredningen gör speglar inte de ökade kostnaderna.
Kommunernas ekonomi är idag hårt ansträngd och klarar helt enkelt inte fler underfinansierade reformer.
Flytt av samordningsansvar för nyanländas etablering behöver utredas nu
Vid sidan om de delar som handlar om finansiering är det viktigt att andra grundläggande system finns på plats för att förslaget om sammanhållen utbildning (och övriga insatser för nyanlända) ska fungera i praktiken.
Förslaget kommer i en tid då Arbetsförmedlingen skär ner på personal och minskar sin lokala närvaro dramatiskt i landets kommuner.
För att integrationen ska fungera i praktiken är det avgörande att det finns en lokal aktör som har samordningsansvaret för nyanländas etableringsinsatser. En aktör som har god kännedom om det lokala utbudet av insatser och kan fånga upp företagens arbetskraftsbehov. SKL har därför i en skrivelse till regeringen påtalat behovet av att skyndsamt utreda en flytt av samordningsansvaret till kommunerna.
Skribent
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Dela
Kontakt
Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKR.
-
2020-05-14
Förskolans dag – särskilt speciell i år
Varje år är Förskolans dag något av en folkfest för våra yngsta. I dag är det dags igen, men firandet blir förstås lite annorlunda och mer småskaligt än vanligt.
Jag är säker på att förskolorna ändå gör det till en speciell dag för barnen.Runtom i landet är förskolorna öppna som vanligt, och jag vill passa på att hylla personalen som fortsätter erbjuda barn den trygghet, lärande och utveckling som är så betydelsefull. På vissa förskolor är det nästan som vanligt, men inte överallt. Det är högre sjukfrånvaro än vanligt bland personalen men vi får tydliga signaler om att det framför allt är barnens frånvaro som sticker ut.Förskolans viktiga kompenserande rollFramför allt är det många barn i socioekonomiskt sårbara områden som inte kommer till förskolan. Många kommuner arbetar mycket aktivt för att hålla kontakten och nå de föräldrar som av oro för smittspridning håller sina barn hemma.Förskolans viktiga kompenserande roll lyfts ofta fram i forskning. Att ha gått i en förskola med god kvalitet ger långvariga positiva effekter, men störst betydelse har förskolan just för barn som tillhör sårbara grupper. I Sverige är de allra flesta barnen inskrivna i förskolan, men det finns grupper som i högre grad står utanför. Just nu pågår en statlig utredning just för att öka deltagandet i förskola bland nyanlända och socioekonomiskt utsatta grupper. Det rådande läget kan leda till att deltagandet i dessa grupper riskerar att minska, och det är viktigt att ha strategier och åtgärder på både kort och lång sikt för att motverka ett lägre deltagande.Mycket på gång för att stärka utveckling och likvärdighet i förskolanÄven på SKR sätter vi likvärdighet i fokus i arbetet med förskolan. I slutet av året kommer den första Öppna jämförelsen för förskolan (ÖJ förskola). Till skillnad från de Öppna jämförelserna för grund- och gymnasieskolan är det inte barnens kunskapsutveckling som står i fokus. Vi arbetar med andra sätt att synliggöra, mäta och jämföra förutsättningar för kvalitet och likvärdighet.Tillgången till statistik och nationella indikatorer för förskolan är begränsad och det finns flera viktiga avvägningar att göra i vad som kan, och kanske inte minst bör, mätas. Vi ser framför oss en fortsatt livlig och konstruktiv diskussion om hur vi följer upp och utvecklar förskolan. Lanseringen av ÖJ förskola kommer att ske på SKR:s förskolekonferens den 30 november där temat kretsar just kring att mäta kvalitet och likvärdighet. Konferensen kommer att äga rum fysiskt i Stockholm om det är lämpligt enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer, men i annat fall planerar vi för en digital konferens. Håll utkik! Anmälan öppnas inom kort.För det mer verksamhetsnära arbetet lanserar vi även KARTA, vår nya modell för kvalitetsutveckling i förskolan. KARTA har under ett par års tid testats och utvecklats i ett antal pilotkommuner. Vi hoppas, trots att det nu kan vara svårt att planera, att vi kan starta upp KARTA för fler kommuner redan i höst. Startskottet blir en digital konferens den 19 oktober. Det finns möjlighet att anmäla sig fram till sista juni. Läs mer nedan.KARTA – en modell för kvalitetsutveckling i förskolanTill alla barn, föräldrar och medarbetare i Sveriges förskolor – jag hoppas att ni får en riktigt fin, om än annorlunda, Förskolans dag.
Läs mer
-
2020-04-28
Ingenting är som vanligt – inte heller studentfirandet
I vår ska omkring 100 000 unga människor gå ut gymnasieskolan, en tid som vanligtvis präglas av studentskivor och andra festligheter. På grund av coronapandemin är dock ingenting längre som vanligt. Nu har Folkhälsomyndigheten tagit fram en rekommendation för skolornas studentfirande.
Rekommendation: Inför studentexamen 2020, FolkhälsomyndighetenRekommendationen innebär i korthet att avgångseleverna ska kunna träffas klassvis eller i mindre grupper i skolan för att ha en avslutningsceremoni med betygsutdelning tillsammans. Beroende på hur skolan ser ut, kan de också i vissa fall få någon form av utspring till väntande anhöriga, även om detta måste ske i små grupper i taget. Det gör att studentfirandet på skolorna kan behöva spridas ut över flera dagar. Större gemensamma ceremonier eller samlingar för samtliga avgångselever eller hela skolan är inte tillåtet, varken för studentfirande eller vid några andra skolavslutningar.Många av våra medlemmar har efterfrågat en tydlig rekommendation med ramar för hur skolorna kan ordna bästa möjliga studentceremonier. De är angelägna om både att avgångseleverna får en minnesvärd dag och att begränsa smittspridningen.Ett minne för livetEtt flertal kommuner har redan meddelat att vårens traditionella studentfirande ställs in. Tillsammans med rektorer, skolpersonal och elever arbetar man runt om i landet fram alternativa lösningar för att ändå kunna uppmärksamma denna högtidsdag på ett så bra sätt som möjligt.Jag tror att de allra flesta minns sina egna studentfiranden som en magisk och lycklig dag. Den här våren tar gymnasieskolans sistaårselever ett extra stort ansvar, först med distansundervisning och kanske inställda praktikperioder eller andra moment, och nu med inställda studentbaler, mösspåtagningar och utspring. De gör det för att skydda sina vänner och anhöriga, precis som vi andra. Jag hoppas att den nya rekommendationen ska underlätta för skolorna att tillsammans med eleverna utforma en så minnesvärd studentavslutning som möjligt trots rådande läge.För att sprida inspiration och idéer kring årets studentfirande kommer några kommuner att dela med sig av sina lösningar på den konferens som skolahemma.se anordnar online den 7 maj. Mer information om programmet kommer inom kort!
Konferens online, Skola Hemma, vad tar vi med oss framåt?
Läs mer
-
2020-04-24
Fortsatt stora behov av fler lärare i fritidshem
Skolverket har presenterat sin årliga statistik om elever och personal i fritidshem och det är, föga förvånande, ingen upplyftande läsning. Förvisso inga stora försämringar – gruppstorlekarna fortsätter till exempel att minska – men det finns all anledning att oroa sig över lärarbristen.
Statistik över elever och personal i fritidshemmet läsåret 2019/20, SkolverketDen första statistiken efter skarpt legitimationskravDet här är den första lärarstatistiken som presenteras sen det blev ett skarpt legitimationskrav och det gör att behörighetsgraden ser betydligt högre ut än i fjol – drygt 38 procent av de som har läraranställning har rätt behörighet, jämfört med knappt 26 procent i fjol – men det beror på att det helt enkelt är fler fritidspedagoger som har hunnit få sin legitimation.Att jämföra behörighetsgraden i olika skolor och kommuner med detta sätt att mäta är svårt. Siffran visar hur stor andel av de läraranställda som är behöriga, men säger inget om hur stor andel av den totala personalstyrkan i fritidshem som är anställda som lärare (eller fritidspedagog, som Skolverket också räknar in i läraranställda). I fritidshem kan man ju även vara anställd som till exempel fritidsledare eller barnskötare. Klart är dock att behörighetsgraden varierar mellan kommuner.Idéer för fler lärare i fritidshem måste realiseras och olika yrkesroller behöver utvecklasSKR har under många år efterlyst statliga satsningar på att få fler utbildade lärare i fritidshem, ett bygge som måste börjas från grunden via fler disputerade lärarutbildare, större kapacitet på lärosätena och fler vägar till examen. Utan den grunden kan legitimationskravet vara hur skarpt som helst – där det inte finns några lärare får det ingen effekt.På lärosätena planeras det redan. Vi har under ett par års tid tagit del av konstruktiva upplägg av arbetsintegrerade modeller för utbildningen, något som har varit efterfrågat av många kommuner. De börjar så smått komma på plats, och det är viktigt att detta arbete inte helt tappar fart i kölvattnet av covid -19 eller kommer i skymundan i en möjlig behörighetssatsning när grundskolan väntas bli tioårig.Den viktigaste nyckeln till höjd kompetens i fritidshem finns bland de redan yrkesverksamma i fritidshem. Där finns medarbetare med lång erfarenhet och olika utbildningsbakgrunder som inte alltid synliggörs. Här finns dessutom en möjlighet att utbilda personer som kan tillgodogöra sig en lärarutbildning på kortare tid.Men huvudmännen behöver inte vänta på lärosätena. Lika viktigt är arbetet med att tydliggöra och utveckla andra yrkesroller än lärare. På många håll finns stor kompetens, på andra håll möjliggörs kompetenshöjning genom vuxenutbildning, yrkeshögskola eller folkhögskola.Likvärdighet i fokusEn djupare titt i statistiken visar hur förutsättningarna varierar över landet. Antal elever per legitimerad lärare är i genomsnitt 68 elever per leg. lärare, vilket är högt i sig, men värre är att det finns ett antal kommuner där det går uppemot 300 elever på varje behörig lärare. I ett stort antal fritidshem i landet finns det, trots ihärdiga försök, inga behöriga lärare att rekrytera. Det är här vi måste hitta lösningar. Genom att utveckla rollerna kan vi kanske öka möjligheterna för en mer jämn fördelning av de legitimerade lärarna i fritidshem. Men framför allt behöver staten säkerställa till att utbildningarna når hela landet.Ett positivt besked har i dagarna kommit just från statligt håll. Nu är det klart att likvärdighetsbidraget även kommer att omfatta fritidshemmen, något SKR har drivit länge. Det kan vara ett stöd i arbetet med att utveckla fritidshemmens inre arbete och de olika medarbetarnas yrkesroller. Fritidshemmen kan spela en viktig roll för elevernas välmående och utveckling. Det är ett glädjande besked från regeringens vårbudget att fritidshemmen inkluderas, det bör ingå som en naturlig del i alla satsningar som görs på grundskolan.
Läs mer
-
2020-04-01
Välkomna utbildningssatsningar för vuxna
Vi befinner oss i en komplex situation som är svår att hantera, eller ens att ta in ibland. Mycket måste lösas här och nu men det är också svårt att planera för nästa vecka, månad eller höstens intag. Att investera i människors utbildning är det dock alltid rätt läge för. Både för individen men också för samhället. Regeringen och samarbetspartiernas satsningar på utbildning i måndags är därför välkomna och innehåller förslag som SKR efterfrågat och haft dialog med regeringen om.
Fler vuxna kommer ges möjlighet att studeraÄven om situationen är påfrestande för vissa branscher i nuläget vet vi att det finns många bristyrken där behovet av utbildade är och framöver kommer vara stort samt att många individer har behov av kompetensutveckling. Det finns också individer som har behov av mer utbildning för att kunna få ett arbete och unga vuxna behöver läsa in några ytterligare ämnen för att nå en gymnasieexamen. Förslagen om fler utbildningsplatser och slopat krav på kommunal medfinansiering i statsbidraget för regionalt yrkesvux i år är därför välkommet och kommer få effekt.Regeringen föreslog 30 mars också flera satsningar inom högre utbildning och folkbildning. Den högre utbildningen byggs ut genom bl.a. fler platser på prioriterade utbildningar, fler sommarkurser och ökade resurser för distansutbildning. SKR ser positivt på dessa åtgärder.Komvux en allt viktigare verksamhet men kommer behöva …Jag är så imponerad av den snabba omställningen till digital undervisning som skett och hur huvudmän hittar lösningar för personal och studerande. Jag får ta del av många berättelser från komvux, där flera uttrycker att det gått över förväntan och att många individer tar del av undervisningen. Komvux är en utbildningsform som 2018 nästan hade 400 000 elever.Utmaningen är dock att det finns grupper som inte har tillgång till eller möjlighet att hantera digitala lärmiljöer. Det finns också farhågor om att en del individer får en förlängd studietid nu, vilket kan ge en ketchupeffekt längre fram då det samtidigt kommer nya stora elevgrupper till komvux. Här har SKR lyft tidigare att det behövs nationella insatser för att utveckla stödfunktionerna inom vuxenutbildningen och att behoven av språkstöd är stora. Ett annat stort orosmoln är hur arbetsplatsförlagt lärande (APL) och lärlingsplatser ska hanteras vid distansundervisning. På vissa håll fungerar det fortfarande väl, medan det på andra håll är totalt stopp när arbetsplatser stänger ned. Oron för APL gäller även för gymnasieskolan, något som även Skolverket lyfter i en ny rapport om uppföljning av distansundervisning. Här behöver villkoren ses över tillfälligt för att möjliggöra mer flexibla lösningar....fler satsningarAndra satsningar som efterfrågas i nuläget är t.ex. stöd till utveckling av lärcentrum och distansundervisningen samt satsningar på studie- och yrkesvägledning. För att fler individer ska kunna yrkesväxla är komvuxutredningens förslag om ändrade urvalsregler av central betydelse. Studiestödssystemet behöver även möjliggöra studier vid flera tidpunkter under ett yrkesliv och studiestartsstödet skulle kunna utvecklas ytterligare för att kunna rekrytera vuxna till studier.Nu står Sverige inför en väldigt allvarlig utmaning men med rätt förutsättningar kommer komvux att ha en stor betydelse för individen, för etablering i samhället och för offentlig och privat sektors kompetensförsörjning. SKR ser gärna en fortsatt dialog med regeringen om hur vuxenutbildningen kan möta ett ökat behov av utbildning på kort och lång sikt.
Läs mer
-
2020-03-27
Allt är inte som vanligt – men vi hjälps åt att göra det tillräckligt bra
Vi är i en mycket speciell situation. Då kan vi inte tänka att allt ska kunna fungera på samma sätt som vanligt. Förskolor och skolor har färre medarbetare och det varierar från dag till dag vilka barn och elever som kommer till förskolan och skolan. Gymnasieskolan och komvux har redan gått över till fjärr- och distansundervisning, vilket ställer nya och stora krav på verksamheten.
Ett viktigt budskap i detta är att vi alla gör så gott vi kan och anpassar oss efter situationen. Vi ser att många nu delar med sig av metoder och verktyg som fungerar och sociala medier fylls av exempel på hjälpsamhet och kollegialitet.Stöd samlas på skolahemma.seSKR har tillsammans med forskningsinstitutet RISE, Skolverket, UR och Swedish Edtech Industry tagit fram webbplatsen skolahemma.se. Där kan skolpersonal hitta stöd för distansundervisning och länkar till myndighetsinformation och digitala läromedel. En av rekommendationerna är att i första hand arbeta med de verktyg som både lärare och elever är vana vid sedan tidigare.skolahemma.seMed hög sjukfrånvaro pressas verksamheternaI förskolan finns på många håll en hög sjukfrånvaro och runt om i landet hålls verksamheten igång med reducerad kapacitet. I många fall gäller detta även för fritidshemmen. De signaler jag får är att kommunerna gör allt de kan för att undvika att behöva fatta beslut om stängning av dessa verksamheter.På en del håll innebär detta att kommuner vädjar till de föräldrar som har möjlighet att avstå från att nyttja sin plats under en den tid som verksamhet inte kan bedrivas i normal omfattning. Vi hoppas att det finns en lyhördhet för en sådan vädjan. Kommunerna värnar alla barns rätt till förskola och fritidshem, men i den nödsituation vi befinner oss i behöver vi hjälpas åt för att verksamheterna ska fungera.Jag vill passa på att skicka ett särskilt tack till fritidshemmen. De har stor erfarenhet av att anpassa sin verksamhet efter dagssituationen, och bidrar nu med viktig kunskap till andra.Barn och elever mår bra av att förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmen är öppna som vanligtI dagsläget finns ingen rekommendation om att stänga skolor för yngre barn. Detta utifrån både en bedömning av smittspridningen och att verksamheten är viktig för såväl elevernas egna behov som för att hålla igång viktiga samhällsfunktioner.Samtidigt har många skolor hög sjukfrånvaro hos såväl medarbetare som elever. Man prövar hur man kan erbjuda god undervisning både för elever i skolan och elever som är hemma. Att dubblera verksamheten är oftast inte möjligt, utan det behövs en planering om situationen fortsätter under lång tid. Många skolor har en väl utbyggd digital kanal till elever och vårdnadshavare som underlättar skolarbete hemifrån.Samtidigt finns en risk med krav på de vuxna som är hemma som kan vara svåra för alla att möta. Vilken ambition är rimlig? När undervisningen kan återgå till det normala kan vi inte säkert ta vid och fortsätta som om inget hänt.Utmaningar med fjärr- och distansundervisning för gymnasieskolor och vuxenutbildningGymnasieskolan och vuxenutbildningen har redan gått över till att bedriva sin undervisning på distans. Min bild är att lärare och annan skolpersonal gör ett helt fantastiskt arbete. Samtidigt uppstår naturligtvis många frågor. Det handlar dels om praktiska saker som att få all teknik att fungera och en undervisningssituation på plats. Dels om styrning och ledning, om vem som ska undervisa vilka elever, schemaläggning, lärarnas arbetsmiljö och hur skolan ska arbeta med elever som behöver mer stöd. Här planeras för ett stödmaterial som bygger på forskning och som kommer att publiceras på skolahemma.se.Vi får en rad frågor om utrymmet för flexibla lösningar i de verksamheter där fjärr- eller distansundervisning är svårare att genomföra. Det gäller studerande i både gymnasieskola och vuxenutbildning som är i behov av individuella lösningar eller saknar uppkoppling i hemmet. Introduktionsprogram och sfi är två verksamheter där eleverna kan ha behov av att trots allt få undervisning i skolan. För att ge gymnasieskolans avgångselever bästa möjliga chans att i ett pressat läge ta examen i vår, kan även de behöva vara i skolans lokaler för att examineras i vissa moment. En hel del frågor kommer också om vad som gäller för arbetsplatsförlagt lärande under perioden med fjärr- och distansundervisning, och om höstens antagning till både gymnasieskolan och högskolan. Vi har en löpande dialog med regering och myndigheter och hoppas på att vi tillsammans kan hitta fungerande lösningar.Håll dig uppdaterad på skr.seSKR har en löpande dialog med våra medlemmar, regering och myndigheter för att lösa ut de frågor som uppstår. För att hålla er uppdaterade och få svar på frågor som många ställer, gå gärna in på vår hemsida som uppdateras löpande.Covid-19 och det nya coronavirusetVi vet inte hur länge vi kommer att behöva arbeta som vi gör just nu. Vi vet inte hur situationen kommer att vara om någon månad. Men vi vet att det inte är över om någon vecka. Därför måste vi lägga upp arbetet på ett sätt som blir långsiktigt hållbart. Hållbart för såväl barn och elever som för medarbetare och vårdnadshavare. För att lyckas måste vi fortsätta att hjälpas åt, och att göra så gott vi kan. Precis som vi gör idag.
Läs mer
-
2020-03-16
Tydligt i den nya förordningen när en skola kan stängas
Skolor och förskolor hålls öppna i Sverige. I fredags beslutade regeringen om en förordning som reglerar ansvar och befogenheter när en skola stänger. Beslutet har på vissa håll tolkats som att allt läggs i rektors och huvudmannens knä. Det stämmer inte.
Sverige står inför en allvarlig utmaning. Vi på SKR förstår de svårigheter som finns i kommuner och på skolor där man möter oroliga elever, vårdnadshavare och personal. Vi kan komma i ett läge då skolor kan behöva stängas, antingen lokalt eller i hela landet.Vi har i helgen uppmärksammat att regeringens beslut har tolkats som att skolor och huvudmän får frihet att fatta egna beslut om en skola ska stängas eller inte. Det stämmer inte. Även om det formella beslutet fattas av huvudmannen är förordningen tydlig på vilka grunder beslutet kan ske:- Efter samråd med smittskyddsläkare.
- Om Folkhälsomyndigeten beslutar att stänga skolor i ett helt område eller om myndigheten rekommenderar att alla skolor ska stängas.
- Vid sådan personalbrist att det under en viss tid inte går att bedriva verksamhet.
Läs mer
-
2020-03-06
Stort och smått i distans- och fjärrundervisningsfrågorna
En väl använd klyscha som ändå är på sin plats här och nu; ”Äntligen!” För den återkommande läsaren av denna blogg är det ingen hemlighet att SKR länge arbetat för att vidga utrymmet och lagligt klargöra möjligheterna för och omständigheterna kring distans- och fjärrundervisning i skolan.
Nu har regeringen presenterat sin lagrådsremiss som sannolikt kommer bli en ny lag från och med senare i år. Jag har länge arbetat, kommunicerat och – ja – tjatat för att dessa frågor får en naturlig, ordinarie plats i utbildningssystemet.Lagrådsremiss: Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenadÄr det dags att fira? Både ja och nejJa – därför att det kommer nu ett skarpt förslag som gör det möjligt för skolan att utvecklas för elevernas bästa med en syn på att digitalisering, rätt använd, kan göra eleverna och skolan bättre. Detta ungefär tre år efter att den statliga utredningen ”Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning” (SOU 2017:44) sagt sitt kommer möjligheten att använda fjärrundervisning i fler ämnen.Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44)Nej – många förslag är omgärdade av hängslen, livrem och mer därtill. Begränsningar som inte gynnar eleverna och deras lärande. SKR vill att distans- och fjärrundervisning ska få kunna användas för alla elever i alla åldrar, för alla ämnen, inte enbart för en särskilt utvald målgrupp som nu, med inbyggda begränsningar.Lagen är ett första steg, inte det sistaJag ser förslaget som det första steget, inte det sista och kanske inte ens det viktigaste. Ett första steg där alla parter gemensamt bär ansvar för att utveckla distans- och fjärrundervisning för elevernas bästa. Detta är ingen fråga för en ensam lärare, en enskild skola eller, för all del, en kommun eller enskild huvudman. Detta är en början på något som länder som exempelvis Australien, Nederländerna och Norge har god erfarenhet av, givet olika förutsättningar. Låt därför Sverige ta ett första steg, dra viktiga lärdomar och därefter ta nästa. Och inte hade vi kommit hit här och nu om inte ett antal kommuner visat mod och gått före lagstiftningen.Ps. Läs gärna tidigare inlägg om fjärr- och distansundervisningsfrågorna.Utmärkt att Skolverket vill tillåta mer fjärrundervisningLimbo när försöksverksamhet med fjärrundervisning upphörFjärrundervisning – en avgörande lösning i glesbygdenFörslag om fjärr- och distansundervisning är alltför begränsade
Läs mer
-
2020-03-05
Öppen förskola en väg till språk och etablering
På fredag 6 mars träffas 300 deltagare i Stockholm på SKR:s konferens om öppen förskola för språk och integration.
Då redovisar vi bland annat samlade erfarenheter och ny statistik om etableringen i Sverige för utrikes födda föräldralediga kvinnor:- SKR:s kartläggning visar att det går att kombinera föräldraledighet med språkundervisning och andra integrationsinsatser på ett smart sätt i öppna förskolan, med målet att stärka språket och korta etableringstiden.
- Kortare etableringstid är en dubbel vinst för samhället i och med minskade kostnader för försörjningsstöd, ökade skatteintäkter och fler anställningsbara inom välfärdssektorn, där behovet av medarbetare är enormt.
- Idag finns över 100 000 utomeuropeiskt födda kvinnor i åldern 20-44 som varit kort tid i Sverige. Trenden visar att ungefär hälften är föräldralediga under de första fem åren i Sverige vilket bidrar till att etableringen försenas.
Läs mer
-
2020-03-03
Glädjande tecken – men mycket återstår att göra för att säkra behöriga lärare
Skolverkets senaste lärarprognos visar på flera positiva trender men också att behoven är fortsatt stora. I detta inlägg berättar jag om några exempel på förändringar på gång, men pekar även på att mycket återstår att göra.
Under de två år som har gått sedan senaste prognosen har huvudmännen förmått anställa lärare i den utsträckning som behövdes men alla har inte varit behöriga lärare. Vi vet sedan tidigare att det utbildas för få i förhållande till hur behovet av lärare ökar – och så har det varit under många år, faktiskt i decennier.
Vilka är då de glädjande tecknen? Jo, vi ser att fler lärare än tidigare återvänder till yrket efter att ha arbetat med annat en period, en högre andel än tidigare börjar arbeta som lärare efter examen och ännu färre lämnar yrket än tidigare. Läraryrket är dessutom sedan tidigare ett yrke med hög kvarvaro. Trots detta kvarstår det ökade behovet, främst för att antalet barn och unga ökar och många kommer att gå i pension framöver.
Slutsatsen från tidigare, som bland annat presenterats i ”Skolans rekryteringsutmaningar” från 2018 gäller fortfarande. För att alla barn och elever ska få undervisning av behöriga förskollärare och lärare måste vi genomföra flera olika slags åtgärder samtidigt. Lärarutbildningarna måste bli mer flexibla så att fler ska kunna utbilda sig till lärare till exempel genom att arbeta och utbilda sig samtidigt. Arbetsgivarna måste skapa goda förutsättningar för att kvarvaron ska bli ännu högre och huvudmännen måste se till att använda förskollärares och lärares kompetens rätt, vilket kan betyda att förskolan och skolan behöver organisera sig på nya sätt.Fler yrkesgrupper i skolan kan ge lärare möjlighet att fokusera på undervisningenI förskolan och skolan finns det olika yrkesgrupper som arbetar, såväl i barngrupp som i andra delar av verksamheten. Om lärarna inte räcker till kan man behöva organisera verksamheten på nya sätt. Ett sätt är att anställa andra yrkesgrupper än lärare som kan genomföra delar av det som lärarna gör idag. Skolverket har tagit fram stöd för de förskolor och skolor som vill kartlägga vilka arbetsuppgifter som kan omfördelas och vad man kan behöva tänka på. Det finns mycket här att hämta – läs och använd stödet för att fundera över hur man kan förändra arbetssättet hos er, utifrån de egna behoven och förutsättningarna. Det kommer se ut på olika sätt runt om i Sverige!Avlasta lärare med lärarassistenter och andra kompetenserStatsbidrag behöver vara flexibla för att möta olika behovPå många håll har man anställt lärarassistenter för att ge lärarna möjlighet att fokusera på undervisningen. På andra håll har andra kompetenser anställts. Sedan i höstas finns ett statsbidrag för dessa tjänster. Inledningsvis sades att statsbidraget endast gällde de som anställdes som lärarassistenter, men Skolverket gjorde sedan nya bedömningar som gör att även andra yrkesgrupper som utgör sådant stöd ingår. När riksdagen beslutade att öka stödet till kommuner och regioner lades även delar av statsbidraget in i det generella statsbidraget. Det är välkommet – eftersom behoven är så olika behöver resurser användas på olika sätt över landet. Det är generella statsbidrag bäst på att möta.
Nödvändiga förändringar på gång och fjärrundervisning – men ännu mer behövsRegeringen föreslår ökade möjligheter för att bedriva fjärrundervisning och distansundervisning, även på entreprenad. Enligt förslaget ska fjärrundervisning kunna användas om det saknas lärare som uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet, eller om elevunderlaget är begränsat. Det har varit en lång process och vi välkomnar att det nu kommer ett förslag. Fjärrundervisning är ett gott exempel på hur digitalisering kan bidra till en ökad likvärdighet. Vi ser att regeringen delar vår bild om att detta är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för huvudmännen att ge alla elever en kvalitativ och jämlik undervisning. Det är ett stort steg i rätt riktning men vi anser att möjligheterna behöver bli ännu mer omfattande.Även lärarutbildningen behöver förändrasUKÄ har presenterat sina granskningar av lärarutbildningarna som visa att det behövs förändringar även där för att öka kvaliteten, stärka likvärdigheten och bättre förbereda nyexaminerade lärare på arbetet i förskola och skola. Den lärarutbildningsutredning som pågår behöver ta fram förslag som gör att utbildningen förändrar sina former för att främja kompetensförsörjningen i hela landet. Här finns flera lokala initiativ att ta till vara och bygga vidare på, inklusive former som kombinerar arbete och studier. SKR anser att fler former behöver utvecklas för lärarutbildning som bygger på tidigare erfarenhet/ämnesstudier, s k KPU, till exempel avseende KPU för lärare i fritidshem eller KPU med inriktning mot färre ämnen och påbyggbar examen för lärare med inriktning mot F-3 och 4-6. För att i lärarutbildningarna stärka koppling mellan teori och praktik samt öka fokus på metodiken behöver initiativ i handlingsplanen för skolans digitalisering genomföras.
Idag kan behöriga lärare utgöra stöd för obehöriga lärare. Med fler yrkesgrupper som arbetar med barn och elever kommer lärares ledarskap att komma mer i fokus. Det är något som behöver återspeglas i lärarutbildning och kompetensutveckling.Tänk nytt och brettVi som arbetar på nationell nivå ser att det inte kommer att gå att lösa lärarbristen genom ett fåtal snabba åtgärder. Om vi fortsätter som hittills kommer lärarna endast att räcka till för en viss del – vi har helt enkelt inte byggt ut lärarutbildningen i samma takt som vi har byggt ut förskola, skola, fritidshem och vuxenutbildning. Vi måste helt enkelt arbeta med flera insatser samtidigt och tänka nytt för att alla barn och elever ska kunna mötas av behöriga lärare.Vad man ska göra i just den enskilda kommunen beror på de lokala förutsättningarna. Tillsammans med de fackliga organisationerna har vi samlat stöd för det lokala arbetet på vår hemsida.Strategisk kompetensförsörjning skola
Läs mer
-
2020-02-27
Bra att regeringen utreder arbetet med trygghet och studiero
Igår presenterade regeringen ett arbete med en nationell plan för förbättrad trygghet och studiero i skolan. Det är viktigt att diskussionen tar hänsyn till att situationen varierar från skola till skola, ibland också från klassrum till klassrum.
Utredaren, Katarina Håkansson, ska lämna förslag på en nationell plan som anger riktningen för ett förebyggande arbete som är långsiktigt och systematiskt. Här ingår att analysera hur skolor bättre kan förebygga att elever utsätts för hot, våld och sexuella trakasserier samt att identifiera behov av kompetensutveckling eller annat utvecklingsarbete för lärare och andra personalgrupper i skolan.Nationell plan för skolans arbete med trygghet och studieroUtredaren ska också lämna förslag för att stärka och tydliggöra regelverket kring bland annat mobiltelefonförbud under lektionstid, omplaceringar av elever som hotat eller använt våld, och ingripanden från skolpersonal.Trygghet och studiero är centrala för lärande och för skolkvalitet. Det är dock viktigt att diskussionen om studiero och trygghet tar hänsyn till att situationen varierar från skola till skola, ibland också från klassrum till klassrum. Där det finns ordningsproblem och bristande studiero tar sig problemen också olika uttryck, ibland är det sena ankomster, ibland mobbning och så vidare. Därför måste insatserna också kunna anpassas efter de förhållanden som råder lokalt på skolan. Nya förslag om ändringar i lagar och andra regelverk måste ge utrymme för detta.Studiero och trygghet i skolan skapas genom en lång rad samverkande åtgärder som involverar all skolpersonal och alla elever. Hur man styr och leder verksamheten och en lång rad andra faktorer som till exempel värdegrundsarbete, inkluderande lärmiljöer, förtroendefulla relationer, bemötande liksom ett aktivt främjande och förebyggande arbete mot kränkande behandling är alla beståndsdelar i det arbetet. Barn som lever med våldsutsatthet eller andra former av utsatthet i familjen är viktiga att upptäcka och fånga upp. Skolans och elevhälsans samverkan med socialtjänsten och andra aktörer som kan ge stöd är avgörande. En helhetssyn bör prägla planen.Ett verkningsfullt förebyggande arbete minskar risken för att alls behöva ingripa mot eller omplacera elever – därför bör tyngdpunkten i den nationella planen ligga just där. Att långsiktigt och systematiskt höja kompetensen hos skolhuvudmän och alla som arbetar i skolan när det gäller det förebyggande arbetet mot våld och kränkningar är centralt. Kunskaper om hur jämställdhet och normer kring kön spelar roll är av särskild vikt. SKR driver genom en överenskommelse med regeringen en särskild satsning på kvinnofrid. Här ingår insatser för att förbättra det förebyggande arbetet mot våld och kränkningar i skola och förskola.SKR:s kvinnofridssatsningSKR ser ett behov av ett utvecklat stöd till skolhuvudmännen, bland annat genom mer konkreta och handfasta exempel på arbetssätt som fungerar. Vi ser gärna att lärande exempel för trygghet och studiero tas fram tillsammans med skolans huvudmän. Det görs redan mycket gott arbete lokalt som vinner på att beskrivas och spridas.
Läs mer
Kategorier
- Arbetsmarknad
- Avtalsrörelse
- Digitalisering
- Ekonomi
- Elever
- Fritidshem
- Förskola
- Grundskola
- Gymnasieskolan
- Handlingsplan
- Jämställdhet
- Kompetensförsörjning
- Ledning och styrning
- Lärare och yrket
- Resurser och resursfördelning
- Skolans huvudmannaskap
- Skolutveckling
- Uppföljning och resultat
- Utbildning
- Utveckling
- Välfärdens finansiering
- Studie- och yrkesvägledning
- Vuxenutbildning
Kommentarer