Publicerad 17 november 2023

S83 Luxation och distorsion i knäets leder och ligament, råd och åtgärder

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjlig

Tänk på att

Informera arbetsgivare och Försäkringskassan om det är möjligt att återgå i arbete med hjälp av arbetsresor

Arbetsresor är en arbetsanpassning som innebär att en individ som kan arbeta men inte kan ta sig till arbetet på vanligt sätt får ersättning för kostnader för transport till och från arbetsplatsen.

Med arbetsresor kan nedsättningen av arbetsförmågan vid distorsioner och luxationer vanligen minskas till några enstaka veckor.

För de personer som saknar arbete finns en motsvarande åtgärd, sökanderesa, som kan sättas in för att göra det möjligt för en individ att ta sig till och från exempelvis ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Källor: [1, 2]

Uppmuntra till fysisk aktivitet för smärtlindring, bättre funktion och ökad knästabilitet

Mjukdelsskador i knäleden uppkommer ofta i samband med idrottande, ofta av indirekt våld i form av vridning och/eller översträckning men även av direktvåld.

Det är viktigt att betona vikten av fysisk aktivitet, med hjälp av fysioterapeut, eftersom det kan ge ökad funktion och förbättrad stabilitet.

Fysisk aktivitet som direkt och indirekt smärtlindring bör vara regelbunden och kontinuerlig. Aktiviteten bör vid varje tillfälle pågå minst 10 minuter, gärna betydligt längre, och vara av minst måttlig intensitet.

Källor: [3, 4]

Patienter med ortos kan belasta och rörelseträna i ortosen

Ortoser (stödbandage) stödjer och avlastar en skadad kroppsdel, minskar svullnad samt ger värme, trygghet och påminnelse vilket kan underlätta vid rehabilitering.

Det är viktigt att påminna patienten om att det går att träna rörlighet och belasta kroppsdelen med ortosen på, särskilt vid ligamentskador.

Källor: [5, 6, 4]

Utreda hur rörelseinskränkningen begränsar patientens förmåga att arbeta och vad patienten kan utföra även under pågående behandling

Det är viktigt att utreda på vilka sätt eventuell rörelseinskränkning begränsar patientens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter liksom hur dessa kan förändras.

För flertalet patienter med distorsioner eller kontusioner är arbetsförmågan ofta inte nedsatt någon längre tid.

I ett tidigt skede bör arbetstagaren i dialog med arbetsgivaren diskutera ergonomiska och organisatoriska lösningar. Det kan till exempel handla om ergonomiska hjälpmedel alternativt omfördelning av arbetsuppgifter.

Källor: [2, 7]

Heltidssjukskrivning kan försämra tillståndet, särskilt om problemet är kopplat till påfrestningar i privatlivet

Det finns ett samband mellan våld och sjukskrivningar, och genom sjukskrivning blir personen ännu mer isolerad och utsatt.

Källor: [8, 9]

Åtgärder

Arbetsresor, via arbetsgivare (dag 1–14) och Försäkringskassan (från dag 15)

Möjligheten till arbetsresor istället för sjukpenning skall alltid utredas.

Under de första 14 dagarna i sjukperioden är det arbetsgivaren som ersätter merkostnaderna för resorna då man är under sjuklöneperiod.

Från dag 15 är det Försäkringskassan som beslutar om ersättning för arbetsresor. Patienten ansöker då om ersättning för arbetsresor istället för sjukpenning.

Arbetsgivaren måste sjukanmäla medarbetaren till försäkringskassan och patienten skickar in en ansökan om ersättning tillsammans med läkarintyg. Möjligheten till åtgärden arbetsresa gäller även vid deltidssjukskrivning.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare eller Försäkringskassan.

Källor: [1, 2]

Arbetsanpassning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.

Det kan innebära att individen har samma arbetsuppgifter som tidigare, men får stöd t.ex. genom arbetsmetodsanpassning, tillhandahållande av arbetshjälpmedel och ergonomiska åtgärder.

Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt bör ett temporärt byte av arbete eller arbetsplats övervägas.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [7]

Individuellt träningsprogram, via fysioterapeut

Det är viktigt att få ett träningsprogram med excentriska övningar individuellt utprovat av fysioterapeuten.

Excentrisk träning (när muskeln jobbar under förlängning) har visat sig verkningsfull vid rehabilitering även vid mindre tunga belastningar. Fysioterapeuten kan också ge råd om vilka andra fysiska aktiviteter som är lämpliga, tex via FaR.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut.

Källor: [10, 11, 12, 13]

FaR, Fysisk aktivitet på recept, via FaR-förskrivare, (all legitimerad HoS-personal)

FaR kan ordineras till patienter i både öppen-och slutenvård, som bedöms klara av att utföra aktiviteten utanför sjukvårdens regi.

Patienten får, genom FaR, hjälp av en handledare att prova sig fram till vilka fysiska aktiviteter som passar (konditions- eller styrketräning) och sedan ett individuellt träningsprogram.

FaR kan bestå av träning med fokus på bibehållen rörlighet, exempelvis konditions- eller styrketräning alternativt funktionell träning (2–3 gånger per vecka). Det kan innebära hemövningar, promenader och träning på gym. Vanliga träningsformer är cirkulationsträning, styrke- och rörlighetsträning, belastningsträning, samt bassäng- och cykelträning.

Utförs med hjälp av: FaR-förskrivare, FaR-ledare.

Källor: [4]

Tillhandahållande av gånghjälpmedel, via vård- /hälsocentral eller primärvårdsrehab

Om patienten har svårt att gå normalt utan gånghjälpmedel finns t ex kryckor att hyra/låna via vård-/hälsocentral eller primärvårdsrehab och utprovas ofta med hjälp av arbetsterapeut eller fysioterapeut. Reglerna om lån eller hyrkostnad ser olika ut i olika regioner.

Utförs med hjälp av: Arbetsterapeut, Fysioterapeut eller annan vårdpersonal.

Källor: [14]

Källor

Statistik

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.