Hur ska vi möta rekryteringsbehoven i förskolan? Är förskolans uppdrag oändligt? Dessa angelägna frågor lyftes på SKL:s konferens om förskolans kompetensförsörjning tidigare i veckan. Klart är att det behövs rad åtgärder för att möta rekryteringsbehoven inom förskolan.
Vi vet att den demografiska utvecklingen innebär att förskolan – liksom hela välfärden – har stora rekryteringsbehov. En av föreläsarna på konferensen ställde det på sin spets: även om staten skulle ösa pengar över förskolan skulle vi i alla fall inte kunna rekrytera tillräckligt med utbildade medarbetare. De förskollärare och barnskötare som skulle behövas finns helt enkelt inte.
Att utöka antalet platser på lärarutbildningen är långt ifrån tillräckligt. Det krävs en bred palett av åtgärder både från statens och kommunernas sida. Det handlar om fler och flexibla vägar till examen för befintliga medarbetare, ökade möjligheter att arbeta och studera samtidigt, distansutbildningar och bättre möjligheter till validering.
Du kan läsa mer om SKL:s förslag till åtgärder i den rapport som vi publicerade i samband med konferensen.
Rapport: Förskolans kompetensförsörjning
I dag är andelen förskollärare i landet 40 procent. Men denna siffra säger egentligen inte så mycket eftersom skillnaderna mellan kommunerna är mycket stora. SKL:s rapport visar hur stora skillnaderna är. Vissa kommuner har en andel långt under det nationella genomsnittet samtidigt som andra ligger högt över
Att höja andelen förskollärare nationellt stärker således inte likvärdigheten om det är de kommuner som redan har utbildade förskollärare som ökar sin andel. Insatserna behöver riktas dit behoven är som störst.
På konferensen lyftes också att skillnaderna mellan förskolor inom kommunerna kan vara stora. Vi fick höra flera intressanta exempel på hur kommuner arbetar för att jämna ut dem.
Malmö stad och Krokoms kommun har bland annat satsat på förste förskollärare respektive pedagogiska utvecklare och ser en ökad förståelse och samsyn kring uppdraget. Örebro kommun har riktlinjer för likvärdig bemanning. Om en förskollärare slutar vid en förskola där fler än hälften av medarbetarna är förskollärare, ska den förskolan istället annonsera efter barnskötare, och vice versa. Detta i syfte att få en jämnare spridning av förskollärarna inom kommunen.
Under konferensen fick vi också höra både Luleå och Halmstad berätta om de kompetensutvecklingssatsningar som gjorts för att stärka barnskötarna i sin yrkesroll. Utvärderingarna visar att barnskötarna förstått sitt uppdrag bättre, fått verktyg och idéer i vardagen och en ökad yrkesstolthet.
I ljuset av rekryteringsläget frågade sig Christian Eidevald, forskare och numera utvecklingschef i Göteborgs stad, om förskolans uppdrag är oändligt. Han nämnde ökade krav på dokumentation och administration samt högre krav från föräldrar, utifrån vilkas nöjdhet vi mäter resultat.
Så som styrdokumenten är formulerade idag kan det ibland upplevas som att målen aldrig går att nå, oavsett hur många kompetenta kollegor man har. Behöver vi omdefiniera förskolans uppdrag så att målen blir mer rimliga?
Ett intressant perspektiv tycker jag. Både inom förskolan och skolan ser vi att ambitionerna ständigt höjs utan att analys av konsekvenser, som till exempel tillgång på personal. Självklart ska vi ha höga ambitioner för förskolan, men om samhällets resurser inte är oändliga kan inte heller mål och uppdrag vara det.
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKR.
Kommentarer