Meny
Publicerad: Skolutveckling

Bra skolutveckling bygger på gemensam analys och tydliga prioriteringar

Vad handlar skolutveckling om? Frågan är het i sociala medier. Kritiska röster likställer skolutveckling med externa projekt och insatser som blir kortsiktiga tomtebloss i verksamheten. Denna tolkning av begreppet går tvärtemot min och många andras bild av vad skolutveckling egentligen innebär.

Några reflektioner med anledning av debatten:

  • Skolutveckling sker när professionen och ledningen efter sin analys tillsammans arbetar för att förbättra verksamheten. Om skolan då får externt stöd i detta lokala utvecklingsarbete – till exempel i form av metodstöd från forskare, vägledning från experter från kommunen eller medel från staten – är detta inte samma sak som skolutveckling. Det är bara ett smörjmedel.
  • Skolutveckling sker inte av sig själv. Det krävs förutsättningar i form av en fungerande styrning och ledning och en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Det är här huvudmannen spelar en viktig roll. Ledningen behöver arbeta för en gemensam syn där lärarnas kompetens, samarbete och höga förväntningar är avgörande för verksamhetens kvalitet. Det behövs en tydlig rollfördelning och bra samarbete mellan nämnd, förvaltningsledning, rektor och lärare. Gemensamma rutiner för systematisk uppföljning och återkoppling är centralt – inte minst med tanke på att omsättningen av rektorer och chefer har ökat. Att arbetet dokumenteras är därför mycket viktigt.
  • Skolutveckling handlar om att arbeta systematiskt för att utveckla undervisning och arbetssätt. Analys, insatser och uppföljning måste ske på varje förskola och skola utifrån de lokala behov som finns.
  • Skolutveckling kräver också infrastruktur i form av tid och mötesplatser. Det gäller såväl inom en skola som mellan förskolor, skolor och huvudmän.

Långsiktighet och ständiga förbättringar

För att skolutveckling ska ge bestående effekt krävs utveckling ”inifrån”. Det finns inga enkla lösningar eller ”quick fixes”. Långsiktighet och ständiga förbättringar – naturligtvis med elevernas utveckling i fokus – behöver vara ledord. Det tror jag de flesta är helt överens om.

Håller du med, vill du nyansera eller kritisera? Kom gärna med synpunkter på mina tankar!

 

Skribent

Per-Arne Andersson

Avdelningschef

Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    1000

    Kontakt

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKR.


    •  Fortsatt lärarbrist kräver fortsatta åtgärder
      Vi ser flera indikationer på ökat intresse för att arbeta som lärare. Det behövs. I budgetpropositionen för 2021 skriver regeringen om behovet av fler behöriga lärare och föreslår flera åtgärder för att stärka utbildningarna. Samtidigt föreslås reformer som kräver ännu fler lärare. Den ekvationen går inte riktigt ihop.
      Inledningsvis vill jag påminna om några saker, där det i debatten ofta påstås motsatsen:
      • Många vill utbilda sig till lärare, det är den största yrkesutbildningen i högskolan.
      • Läraryrket är ett av de yrken med högst ”träffsäkerhet” dvs att man efter utbildningen arbetar med det som man är utbildad för.
      • Läraryrket är ett av de yrken som flest stannar kvar i.
      • Fler utbildade lärare än tidigare har även kommit tillbaka till yrket, vilket är glädjande.
      Utvecklingen går åt rätt håll, vilket bland annat visas i Skolverkets lärarprognos från 2019. UKÄ har nyligen publicerat en samlad bild över lärarutbildningarna för den som vill läsa mer.Lärarprognos 2019 – uppdrag att ta fram återkommande prognoser över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier, SkolverketOm lärarutbildning, UKÄFortsatta åtgärder behövsDe mått vi har för att bedöma lärarbehovet visar alltså att utvecklingen går åt rätt håll. Trots detta har andelen behöriga som anställts de senaste åren varit på tok för låg. Det beror huvudsakligen på att det under lång tid inte har utbildats tillräckligt många lärare för att motsvara hur utbildningssystemet har byggts ut. Dels av demografiska skäl – barn och elever har blivit allt fler. Dels genom ambitionsökningar där till exempel ökad undervisningstid krävt fler lärare.För att komma till rätta med situationen krävs en bred palett av åtgärder. Vad föreslår då regeringen för åtgärder som påverkar lärarförsörjningen? Jo flera positiva förslag som kommer att ge fler behöriga lärare framöver, både genom att utbilda fler – men även att utbilda på fler sätt:
      • Att kunna kombinera arbete och utbildning i hela landet
      • att kunna utbilda sig utan att behöva flytta från kommunen man bor i
      • att kunna byta yrkesbana mitt i livet
      • att kunna validera tidigare kunskaper för att tillvarata den kunskap som redan finns hos de som arbetar i förskola, skola och vuxenutbildning
      Det finns ökade ambitioner för lärcentra och för att utveckla pågående program som riktar sig till dem som arbetar i skolan utan lärarexamen. Särskilt stöd för att stärka kvaliteten och genomströmningen i lärarutbildningarna föreslås också, genom till exempel sommarkurser, mer resurser till ökad lärarledd tid samt fortsatta satsningar på övningsskolor.Nya åtgärder som kräver fler lärare…Samtidigt presenteras en del åtgärder som riskerar att bli svåra att genomföra givet den situation jag nyss beskrivit. Till exempel aviseras att extra medel under 2021 kan gå till ökad undervisningstid, mer läxhjälp, mer lovskola och bättre arbetsmiljö för lärare. Det senare kan gå att genomföra exempelvis genom att andra kompetenser finns som stöd i det som lärare inte behöver göra. Men de två förra? Oavsett goda ambitioner med ökad undervisningstid, läxhjälp och lovskola innebär dessa reformer att vi behöver ännu fler lärare. Även om det kan behövas mer stöd för elever måste det finnas lärare som kan undervisa vid dessa tillfällen.En sak i taget – fler lärare förstDet pågår ett stort arbete runt om i landet för att få fler behöriga lärare i förskola, skola och vuxenutbildning. Vi som verkar på nationell nivå måste fortsätta kraftsamlingen för att behöriga lärare ska ansvara för alla elevers undervisning. Som beskrivs ovan finns flera inslag i budgetpropositionen som stödjer detta arbete. För att de ska ge effekt behöver nya åtgärder som kräver fler lärare och ytterligare ambitionsökningar vänta.PS: Analysen i budgetpropositionen utgår från Skolverkets senaste prognos som publicerades i december 2019. Jag skrev då om denna:Glädjande tecken – men mycket återstår att göra för att säkra behöriga lärare
      Läs mer

    • Ett litet steg på vägen
      Frågan om statistik på skolans område har varit i hetluften efter att Statistiska centralbyrån (SCB) för ett år sedan beslutade om en reviderad sekretesspolicy, som innebär att uppgifter om fristående skolor omfattas av sekretess på huvudmanna- och skolnivå.
      Konsekvensen är att ny statistik redovisas endast på riksnivå och att äldre statistik på lokal nivå plockades bort från Skolverkets hemsida. Det nationella skolenhetsregistret togs också ner. Sammantaget innebär detta stora svårigheter för skolhuvudmän men gör det också bekymmersamt för alla de familjer som står inför ett val av skola. SKR har varit mycket aktiv i frågan och vi har samlat information och våra ställningstaganden här.Sekretess för uppgifter om fristående skolor och deras huvudmänDärför är det mycket glädjande att Skolverket i går meddelade att tidigare års statistik nu blir tillgänglig igen.Tidigare skolstatistik blir tillgänglig igen, SkolverketDet innebär till exempel att familjer bättre kan ta del av information om skolor inför vårens skolval. Även om jämförelser inte kan göras utifrån den senaste betygsstatistiken är det viktigt att information om alla landets kommunala och fristående skolor finns tillgänglig för allmänheten. Samtidigt meddelade utbildningsminister Anna Ekström att en ny förordning om skolenhetsregistret träder i kraft i november. Ett angeläget besked som tryggar tillgången till ett nationellt register med vissa basuppgifter om landets alla skolor.Skolenhetsregistret blir tillgängligt igen i november, regeringskanslietMen det här löser inte det större problemet med statistiksekretessen utan det kvarstår mycket, statens olika myndigheter har verkligen trasslat till det för oss. Det blev också tydligt när SCB och Skolverket redovisade sina förslag till hur statistikproblematiken ska lösas. För även om vi ser att förslagen till stor del säkerställer skolmyndigheternas behov av att inhämta och publicera uppgifter så täcker de inte kommunernas behov. En utestående fråga är kommuners behov av att själva bestämma och inhämta de uppgifter som behövs för att göra en träffsäker resursfördelning.Oavsett vilken lösning regeringen väljer att gå vidare med, efter beredning och remiss, så måste det gå snabbt. Det är också av största vikt att en övergångslösning kommer på plats. SKR kommer att fortsätta bevaka och driva den här viktiga frågan, där alla verkar vara överens men utmaningarna fortfarande kvarstår.
      Läs mer

    • Staten måste hålla sina löften
      Sedan mars i år och i budgeten för 2021 har regeringen presenterat flera satsningar inom utbildningsområdet för att ta Sverige ur krisen. En av dessa är en utökad satsning på gymnasiala yrkesutbildningar i komvux (regionalt yrkesvux) som ger fler individer möjlighet att läsa till t.ex. målare, elektriker och vårdbiträden. Det här är en bra satsning som möter både behovet av kompetensförsörjning för många branscher och samtidigt behovet av kompetensutveckling eller omskolning/karriärväxling som är att vänta i en trolig lågkonjunktur.
      I förslaget till budget ökas statsbidraget för regionalt yrkesvux med 1 miljard 2021, totalt blir det ca 3,3 miljarder kronor för 2021 och även för 2022 tillförs extra resurser.Från SKRs sida har vi arbetat för en utökad satsning under lång tid och är mycket glada över beskedet. Men vi är också oroliga för hur utfallet av denna satsning kommer att bli.Redan i mars i år lovade staten att stå för kostnaderna för yrkesvux 2020, dvs att ersätta den kommunala medfinansieringen på 50 procent som gäller för att kunna söka statsbidraget. Dessutom meddelades att staten även tillför medel för nya utbildningsplatser redan under 2020. Processen har tagit på tok för lång tid med ett komplicerat ansökningsförfarande till Skolverket mitt under sommarsemestrarna. Och det var inte förrän häromdagen, ett halvår efter att satsningen aviserades, som kommunerna fick besked från Skolverket om hur mycket pengar de får och om de får extra platser i år. Många kommuner fick inte heller den summa som de sökt utan väsentligt mindre. Göteborgsregionen som satsat stort på fler platser i höst sökte ersättning för ca 80 miljoner i år men fick 63 miljoner. Det betyder att staten alltså inte står för den fulla finansieringen, som regeringen sade i mars.Väntan på hur satsningen i år skulle hanteras av Skolverket har också inneburit att några kommuner inte vågat satsa på fler platser i höst, trots ett högre söktryck.Sammantaget gör detta att den viktiga satsningen på yrkesvux riskerar att missa målet. SKR är helt enig med regeringen om att det behövs mer arbetsmarknad i utbildningspolitiken, vi måste ge fler möjlighet att utbilda sig och komma in på arbetsmarknaden. Men då måste kommunerna kunna lita på att staten håller sina löften samt ger kommunerna rimliga budget- och planeringsförutsättningar.Nu inväntar vi besked för hur den extra miljarden 2021 ska fördelas. Jag hoppas att det blir ett snabbt och enkelt förfarande med tydlig information. Kommunerna har nämligen redan lagt mycket tid på att försöka tolka, sätta sig in i ändringar och söka de medel som hittills har funnits att söka. Tid som skulle kunna läggas på huvuduppdraget att skapa en utbildning med hög måluppfyllelse, att utveckla branschsamverkan och flexibla utbildningsvägar.Vi befinner oss i ett historisk oroande läge med rekordhöga varsel på arbetsmarknaden och grupper som fortfarande står långt ifrån arbetsmarknaden som behöver utbildning för att kunna etablera sig. Regeringens satsningar är bra, att fler ska få utbildning som leder till jobb tjänar både individen och samhället på. Men om satsningarna på yrkesvux ska nå framgång är det avgörande med snabb information till kommunerna om hur satsningar ska fördelas lokalt. Komvux är en stor utbildningsform, strax under 400 000 elever, som också förtjänar bättre planeringsförutsättningar.
      Läs mer

    • En innehållsrik budget med välkommet samarbete
      Nu är nästa års budget presenterad efter ett speciellt år där ändringsbudgetar har avlöst varandra. Vi är fortfarande mitt i den pandemi som har påverkat verksamheten i förskola, skola och vuxenutbildning på ett sätt som vi inte har upplevt tidigare. I budgeten finns satsningar som tar avstamp i effekterna av dessa förändringar, vilket är välkommet.
      Det finns en del att glädjas åt och en del att fundera mer över. Jag kommer därför återkomma med flera tankar den närmsta tiden, till exempel om hur vi kan få fler behöriga lärare.Välkomna satsningar på fullföljd utbildning och skolans digitaliseringAtt fullfölja gymnasiet är det i särklass viktigaste steget för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden eller fortsätta till vidare studier. Därför är det välkommet att regeringen ser det arbete som SKR tillsammans med ett stort antal skolhuvudmän har lagt ner på att främja genomströmningen i gymnasieskolan, och som har landat i projektet ”Uppdrag Fullföljd Utbildning”, UFU. Vi ser fram emot att fortsatt samarbete med regeringen och skolhuvudmännen, både de kommunala och enskilda, tack vare delfinansiering genom statsbudgeten.Vi ser även fram emot att komma vidare i arbetet med skolans digitalisering. SKR redovisade 2019 en handlingsplan med ett antal initiativ för att realisera den strategi som regeringen beslutade 2017. SKR har ivrigt väntat på att en ny överenskommelse ska etableras, samtidigt som vi har fortsatt arbetet på vårt håll. Nu aviserar regeringen att en ny överenskommelse är på gång, vilket är särskilt välkommet för att ta erfarenheterna från senaste läsåret vidare på ett samordnat sätt så att det kan nå alla huvudmän.Corona har gett ökade – men olika – behovRegeringen avsätter extra medel under 2021 för att stödja extra åtgärder som kan behövas utifrån hur skolorna har fått ställa om under coronapandemin. Det kvarstående intrycket är den professionalism som visades på alla nivåer när undervisningen över en dag ställdes om. Elever i gymnasieskolan behövde undervisas på distans. Grundskolan fick hantera en större frånvaro än vanligt, såväl hos elever som hos medarbetarna. Elever som varit hemma länge med milda symptom har på en del håll fått kombinera när- och distansundervisning. Denna hösttermin fortsätter arbetet med att begränsa smittspridningen för många gymnasieskolor, bland annat genom att begränsa antalet elever som befinner sig på skolan samtidigt.Det är viktigt att dessa resurser blir ett tillskott som skolor och huvudmän kan använda flexibelt utifrån de behov som finns i den egna verksamheten. Pandemins effekter varierar stort mellan skolor, och då behöver också insatserna se olika ut. Det kan handla om att elever behöver extra stöd för att komma ikapp, läxläsning, extra undervisningstid eller extra studiehandledning för elever med annat modersmål än svenska. Eller att kompletterande kompetenser behöver täcka upp för lärare i större utsträckning än vanligt på grund av hög frånvaro. Det kan handla om att elevhälsan behöver förstärkas med extra insatser, och en rad andra situationer.Tillskottet är välkommet, och det finns risk att än mer kommer att behövas när vi så småningom summerar pandemin.Arbetet med att minska de riktade statsbidragen måste fortsättaSKR är överens med regeringen om att det stora antalet riktade statsbidrag är ett problem, och att skolområdet är särskilt hårt drabbat. Därför är arbetet för att de riktade statsbidragen ska bli färre och enklare mycket angeläget och vi välkomnar regeringens fortsatta ambitioner på detta område. Jag kan ändå konstatera att årets budgetproposition är full av nya riktade statsbidrag. Förhoppningsvis är dock detta ett undantag för att hantera effekterna av coronapandemin.Ett steg i rätt riktning är att regeringen avser att samla statsbidragen till förskolan i ett bidrag. SKR vill se klustrade bidrag även för andra skolformer, när de inte är möjliga att lägga in i det generella bidraget.I den mån riktade statsbidrag förekommer är utformningen central, så att resurserna verkligen kan gå till det som regeringen avser. Här finns mycket arbete kvar att göra och SKR är gärna med i dialogen. Ett gott exempel är förändringarna som gjordes med likvärdighetsbidraget. En översyn skulle behöva göras även av de sammanslagna bidragen för karriärtjänsterna så att fler kan söka och använda bidraget på ett bra sätt.Det är svårt att summera budgetpropositionen för 2021. Mycket för att vi inte kan se alla effekter och därmed kostnaderna för coronapandemin än. Från SKRs sida ser vi fram emot ett fortsatt nära samarbete med regeringen och skolmyndigheterna för att se till att vi tillsammans kan ge kommuner och huvudmän de allra bästa förutsättningarna.

      Läs mer

    • Dags att starta nytt läsår
      Semesterperioden börjar lida mot sitt slut och vi är många som nu börjar jobba igen.
      Hoppas att ni alla har haft en skön ledighet, med möjlighet att vila ut efter en väldigt speciell och intensiv vår. Det är dags för landets skolor att starta ett nytt läsår.Nära samarbete och dialog med medarbetarna är alltid viktigt, men på grund av de skiftande förutsättningarna är det om möjligt ännu mer angeläget nu. Jag är medveten om att förutsättningarna skiljer sig åt mellan kommuner, då pandemin har påverkat oss alla på olika sätt. Vissa skolor har drabbats hårt med hög frånvaro bland såväl elever och medarbetare, medan andra skolor inte har upplevt detta. Vissa kommuner har på grund av hårt belastade medarbetare vädjat till föräldrar att hålla sina 15-timmarsbarn hemma medan andra kommuner har arbetat hårt för att få föräldrarna att våga lämna barnen i förskolan. Jag hoppas att alla föräldrar ska känna sig trygga att lämna sina barn till förskola och skola utan rädsla för smitta.I somras gjordes en lagändring som ger möjlighet för gymnasieskolan att kombinera undervisning på plats i skolans lokaler med fjärr- och distansundervisning vid behov. Det ger utrymme för en ökad flexibilitet i gymnasieskolans planering, och kan bland annat medverka till att undvika trängsel i kollektivtrafiken i större kommuner. Extra betydelsefullt tycker jag det är att de elever som börjar gymnasieskolan för första gången får möta sina nya lärare och kamrater på plats i sin nya skolmiljö.Skolverkets preliminära betygsstatistik visar att andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolan ökar jämfört med föregående läsår. Samtidigt har fler avgångselever i gymnasieskolan tagit examen inom tre år. Resultaten har därmed förbättrats i båda skolformerna vilket tyder på att coronapandemin inte, som en del befarat, har påverkat resultaten negativt. Detta är glädjande.Jag vill tipsa om två källor till stöd i samband med planering av uppstart inför läsåret. Det första är ett stöd för planering kopplat till olika scenarier orsakat av pandemin som skolahemma.se har tagit fram. Planeringsstödet finns för tre nivåer; nationell, huvudman och skola. Materialet är framtaget i bred samverkan med experter och sakkunniga, och är förankrat i omvärldsbevakning. Det kommer att omarbetas löpande, är fritt att använda och innehåller bland annat konkret arbetsmaterial att ladda ner och använda. Du hittar materialet, som nu också finns översatt till engelska, på skolahemma.se.Skola Hemma, ett stöd för skolan under coronapandeminDet andra tipset är Skolverket, som också har tagit fram ett stöd inför läsårsstarten. Här hittar du stödmaterial för att utveckla undervisningen för förskola, skola och vuxenutbildning. Du hittar stödet via länken nedan.Stödmaterial, SkolverketFör dig som är ny skolledare har jag ett bonustips: Verktygslådan som SKR har tagit fram i samarbete med föreningen för Sveriges skolchefer, Jönköpings kommun samt Lärarförbundets skolledare. Den innehåller operativt stödmaterial som hjälper dig att erövra ditt uppdrag som rektor under de första hundra dagarna. Du hittar Verktygslådan via länken nedan.En rektors första hundra dagar, LärarförbundetUnder hösten kommer sannolikt flera rapporter om hur coronavåren påverkat skolan. Skolverket har nyligen släppt sin första delredovisning av uppdraget att följa upp och utvärdera konsekvenserna av covid-19-pandemin. Och jag vill redan nu flagga för att SKR inom kort kommer att publicera en rapport som riktar in sig på vad som hände i svensk skola, framför allt inom förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, från mars till juni 2020. Den är inget bokslut över pandemin, utan reflektioner över vad som har hänt under våren 2020. Rapporten ger en bild över hur situationen har hanterats både nationellt och lokalt i kommunerna, men även en framåtblick.Covid-19-pandemins påverkan på skolväsendet, Skolverket
      Läs mer

    • Frågor och lästips från Stjernkvists utredning
      Nu har betänkandet Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning gått ut på remiss precis lagom till sommarledigheten. För alla med intresse för hur gymnasieskola och komvux ska styras i framtiden vill jag därför passa på att komma med några lästips till hängmattan.
      Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildningMen först lite bakgrundsinformation och reflektion från min sida. Lars Stjernkvist och hans sekretariat har under 2,5 års tid kartlagt behoven av förändrad styrning av gymnasieskola och komvux. Utöver de flertalet åtgärdsförslagen har utredningen också sammanställt mycket värdefull kunskap om de båda skolformerna.Av betänkandet, som är på över 1000 sidor, framgår exempelvis att redan idag samverkar 274 av landets 290 kommuner om gymnasieutbildning i någon form, i områden som motsvarar cirka 95 procent av eleverna. Inom yrkesvux har kommunerna, sedan kravet för att få statsbidrag kom 2017 om att minst tre kommuner måste samverka, klustrat sig i 48 samverkanskonstellationer. Över hälften av konstellationerna är sju kommuner eller fler. I cirka 100 kommuner är samverkansområdet för gymnasieskolan överlappande med motsvarande inom komvux.För gymnasieskolans del anordnades läsåret 2018/19 nationella program i 223 kommuner och introduktionsprogram i 253 kommuner. Ser man till de enskilda programmen och inriktningarna kan utbudet skilja sig åt. Det är inte så konstigt med tanke på att flera av yrkesprogrammens inriktningar sammantaget i landet bara har runt 200 elever samtidigt som de mest populära inriktningarna på högskoleförberedande program har 20 000 elever.Jag tror också att kommuner på vissa håll i Sverige behöver samverka mer och att förutsättningarna för planering och dimensionering av gymnasial utbildning måste präglas mindre av konkurrens och mer av samarbete mellan huvudmän. Men för detta behövs också stöd för att nå fram till lösningar på de kniviga situationer som kan uppstå. Det låter bra med regionala ramar och att det ska vara i dialog med Skolverket. Men när det behöver bli konkret och beslut ska fattas; hur ska till exempel utbildningar och platser fördelas mellan huvudmän, hur gör vi om vi inte kommer överens om sådana beslut och vad innebär att huvudmän ska få yttra sig? Vem betalar om klassrum blir halvfulla och vad händer om en fristående skola går i konkurs? Det är exempelvis sådana frågor som ordförande för SKRs utbildningsberedning Mats Gerdau hänvisade till som obesvarade när betänkandet överlämnades.
      Stjernkvists förslag lämnar många frågor obesvaradeMålsättningarna för utredningen om att fler ungdomar ska fullfölja gymnasieutbildningen och att stärka kopplingen till arbetslivets behov är något SKR också tror starkt på och arbetar med. Vi har till exempel drivit ett av Europas största projekt för att motverka studieavbrott i gymnasieskolan, Plug In som övergått till Uppdrag fullföljd utbildning. Inom komvux har vi publicerat flera rapporter och skrivelser med förslag om hur till exempel statsbidraget för yrkesvux kan möjliggöra fler platser och breddat utbud samt att systemet behöver hänga ihop med arbetsmarknadsutbildningar som också har en viktig roll för att möta kompetensförsörjningsbehoven.Jag tror att det kommer behövas mer incitament för huvudmän att anordna dyra utbildningar som idag har litet söktryck, men som är av regionalt eller nationellt intresse ur kompetensförsörjnings-perspektiv än att enbart ändra till ska-krav om samverkan i lagar och förordningar. Gällande söktryck och elevernas intresse så är det en del som utredningen själva är inne på som kan bli problematiskt. Jag hade gärna sett mer i konsekvensanalysen kring hur förslagen slår när fler elever inte kommer att komma in på sitt förstaval och effekten för genomströmning när elever kanske läser en utbildning de inte vill gå. Vad innebär exempelvis förslaget att huvudmän aktivt ska verka för en allsidig och social elevsammansättning?Så till lästipsen:
      • För den historieintresserade läsaren: läs kapitel 4 och bilaga 6.
      • Som obligatorisk läsning för alla: Förslagskapitel 6 och författningsändringarna i kapitel 1.
      • Är du istället sugen på en riktig nagelbitare: Läs konsekvensutredningen i kapitel 8.
      • Drama, kanske får det bli finansieringskapitlet?
      • Mer science fictioninriktat om hur en regional planeringsmodell kan komma att se ut i reformens andra steg: Läs bilaga 4.
      • För dig som gillar trilogier är det inte omöjligt med fortsättning, det finns flera förslag om nya direktiv (t.ex. en utredning av gymnasieutbildningarnas innehåll och programstruktur): läs förslag 6.9.2 och bilaga 5.
      Hur epilogen blir återstår att se. Vi planerar för att fånga upp medlemmarnas syn på de förslag som lagts i utredningen - så håll gärna ögonen öppna för kommande inbjudningar om du själv tillhör en av remissinstanserna eller ta kontakt med oss om du ändå har för avsikt att lämna synpunkter på åtgärdsförslagen. Inga kommuner från Västernorrland, Gävleborg, Uppsala, Jönköping, Östergötland, Gotland, Kronoberg, Halland eller Bleking län är med på remisslistan men alla som vill får skicka in synpunkter till regeringskansliet. Jag hoppas att ni gör det så att det blir en bred representation över landet då de lokala och regionala skillnaderna i Sverige är stora. Deadline för att svara är den 30 november i år.Avslutningsvis finns alltså mycket som pekar på att det kommer bli en intressant höst med många möjligheter till konstruktiva diskussioner om skolans styrning och huvudmannaskap. Men först vill jag önska er alla en riktigt skön sommarsemester!
      Läs mer

    • Kommunerna behöver tydligare lagstiftning när det gäller webbfilter
      Digitaliseringen i samhället pågår för fullt. En viktig arena är förskolan och skolan där barn och elever, lärare och andra medarbetare kan dra nytta av digitala verktyg och tjänster i undervisning och administration.
      Vi ser att fördelarna är många och att det finns flera områden där vi kan utveckla användandet. Detta har inte minst blivit tydligt under pågående pandemi. Samtidigt vet jag att det finns en oro för att barn och elever ska exponeras för eller få åtkomst till exempelvis pornografi och extremt våld via internet på skolan genom skolans eller den egna utrustningen.En del kommuner och skolenheter har valt att, utöver värdegrundsarbete och sex- och samlevnadsundervisning, införa webbfilter i förskolor och skolor. Frågan om filter är komplex med många komplicerade avvägningar. Till exempel att filter riskerar att dölja uppgifter/information som elever utifrån styrdokumenten ska ha tillgång till; information om sex och samlevnad, hbtq-rättigheter, relationer och preventivmedel. Debatten är ofta både hård och polariserad men vi kan alla enas om att vi vill ge barn och elever en trygg omsorg, undervisning och skola.SKR har på medlemmarnas uppmaning arbetat med att försöka ta fram verktyg/information om hur webbfilter skulle kunna användas. I det arbetet har SKR undersökt vilka juridiska aspekter som råder kring webbfilter i förskolan och skolan. Under arbetet har det framkommit att lagstiftningen delvis är otydlig och att det saknas praxis för hur lagstiftningen ska tillämpas. Vissa juridiska frågor behöver förtydligas så att skolhuvudmännen kan känna sig trygga oavsett hur de väljer att gå vidare i frågan. Vad gäller till exempel för elevens egna utrustning om den används inom ramen för skolans verksamhet?Därför har SKR skickat en hemställan till regeringen om att utreda ett förtydligade av den lagstiftning som finns inom området. Jag hoppas att Justitiedepartementet och regeringen kan hantera den här frågan snabbt. Sveriges skolhuvudmän har ett viktig uppdrag att ge våra barn och elever en trygg omsorg, undervisning och skola. Därför behövs det klara och tydliga regler för att ge dem bättre verktyg i detta viktiga uppdrag.
      SKR vill att regeringen utreder förutsättningarna för webbfilter-lösningar
      Läs mer

    • Olycklig låsning i frågan om fjärr- och distansundervisning
      Att ha en positiv inställning till fjärr- och distansundervisning kan i debatten vändas mot dig, som att du menar att det skulle vara den saliggörande lösningen på skolans utmaningar. Så är självklart inte fallet. Jag önskar att vi kan öppna upp för samtal som inte polariserar debatten utan istället verkligen leder oss framåt. Är ni med mig?
      Många elever, lärare och rektorer – inte minst i glesbygd – har mycket positiva erfarenheter av fjärrundervisning. Det är ibland den enda möjligheten att få behöriga lärare i vissa ämnen. Liknande gäller distansundervisning – för elever som stannar hemma från skolan en längre tid är denna undervisning en räddning till kunskaper och förhoppningsvis behörighet. Fjärr- och distansundervisning kan vara effektivt även i andra situationer, också för elever på större orter och utan särskilda behov.Tyvärr har debatten om fjärr- och distansundervisning spårat ur. Det tycks inte spela någon roll hur ofta SKR understryker att vi med ökad effektivitet menar bättre undervisning av behöriga lärare för eleverna – att det inte handlar om att spara pengar och minska på personal, eller att skärmar inte kan ersätta lärare. Tvärtom kan dessa lösningar ibland både kosta mer och kräva mer personal särskilt som det exempelvis i en fjärrundervisningssituation finns både en lärare i klassrummet och en undervisande lärare digitalt. Vår utgångspunkt är att det är elevernas behov samt lärares och rektors kompetens som ska styra organisation och utformning av fjärr- och distansundervisning.Att digitalisering i vissa fall även kan betyda besparingar, till exempel med minskat resande eller effektivare administration, står inte i motsats till detta. Men våra argument hårdvinklas och förvrängs. Att ha en positiv ansats anses av somliga närmast som att delta i en konspiration där lärare i stora drag byts ut mot skärmar i allt större klasser.Men det är inte SKR det är synd om. Vi kan ta kritik i debattartiklar, även om den är onyanserad. De som dock riskerar att fara illa är de elever som kan bli utan de behöriga lärare de verkligen behöver. Just dessa elever som alla säger sig vilja värna om. För mig går detta inte ihop.SKR kommer att fortsätta lyfta fram framgångsrika exempel från skolkommuner. Vi kommer även att fortsätta att föreslå regeringen nyanseringar av de förslag man lägger för att utveckla fjärr- och distansundervisningen och följa upp förslagen på initiativen i #skolDigiplan, den nationella handlingsplanen för skolväsendets digitalisering.Vi är villiga att lyssna på andras tankar om undervisning med digitala hjälpmedel, liksom vi hoppas att andra är villiga att ta våra synpunkter seriöst. Dessa frågor spelar en stor roll för att stötta skolverksamheten.
      Läs mer

    • Flera viktiga komvux-beslut i riksdagen
      För två år sedan skrev jag om att vuxenutbildningen firade 50 år och hur komvux har utvecklats efter hur det svenska samhället sett ut och omvärlden har förändrats.
      Denna vår har tydligt visat att bland annat vuxenutbildningen snabbt kan ställa om till nya situationer och behov. Våren har inneburit stora utmaningar men även utvecklingsarbete har skett som kommer att bidra till framtida undervisning och distanskoncept m.m. Det är viktigt vi tar tillvara på erfarenheter från våren och att nationellt utvärdera hur dessa kan nyttjas även när vi återgår till ett normalläge.Nytt mål och nya urvalsreglerI går fattade riksdagen några avgörande beslut, baserat på Komvuxutredningen – en annan och andra chans, som kommer att utveckla komvux ännu mer för att möta samhällsutmaningar som kompetensförsörjningen till arbetslivet och att förbättra individers jobbchanser samt möjlighet att byta yrke.Propositionen Komvux för stärkt kompetensförsörjning röstades igenom som bl.a. innebär ett nytt mål för komvux, nya urvalsregler, en förenklad betygsskala på grundläggande nivå och för svenska för invandrare (sfi). Särskild utbildning för vuxna (särvux) kommer inte heller längre att vara en egen skolform utan ska ingå i skolformen komvux. Flera viktiga förslag som SKR ställt sig bakom i remissvaret till utredningen.Äldreomsorgslyft och förändringar i studiestartsstödetRiksdagen beslutade även om Extra ändringsbudget: Förslag till fler åtgärder på grund av coronaviruset där Äldreomsorgsyftet och ändringar i studiestarsstödet ingår.Äldreomsorgslyftet är en kompetenssatsning för äldreomsorgen där regeringen har avsatt 2,2 miljarder och bygger på ett gemensamt förslag från SKR och Kommunal. I satsningen ingår finansiering för 5 000 heltidsplatser (10 000 halvtid) i yrkesvux. Häften av platserna ska ske i kombination med sfi/sva. En viktig och välkommen satsning.Studiestartsstöd riktar sig till arbetslösa personer med kort utbildning och stort utbildningsbehov där bland annat arbetslöshetsvillkoret nu ändras så att fler individer kan få möjlighet att använda sig av stödet.Studiestartsstödet bidrar till att fler personer vågar ta steget till att utbilda sig och kommunerna behöver ha konkreta rekryteringsverktyg för att få fler att studera. Av de 4 900 som studerade med stödet 2018 läste hälften en yrkesutbildning, varav de flesta inom ett bristyrkesområde.För att möta ökat tryck på komvux krävs möjlighet till goda planeringsförutsättningarUnder 2018 deltog strax under 400 000 elever i komvux, inklusive sfi, och särvux. Komvux kommer att växa ytterligare de kommande åren. Många bra beslut är fattade på nationell nivå men vuxenutbildningen behöver fortsätta utvecklas för att möta samhällets och individernas behov.Kommunerna väntar bland annat på hur den satsning som aviserades 30 mars om slopad kommunal medfinansiering i yrkesvux 2020 och ökat antal yrkesvuxplatser ska hanteras i år. För att kommunerna på ett effektivt sätt ska kunna möta det kraftigt utökade behov av kompetensutveckling och omskolning som är att vänta kommer det vara avgörande med snabb information till kommunerna om hur satsningarna ska implementeras. Det krävs även en ökad långsiktighet i regionalt yrkesvux.
      Läs mer

    • Förskolans dag – särskilt speciell i år
      Varje år är Förskolans dag något av en folkfest för våra yngsta. I dag är det dags igen, men firandet blir förstås lite annorlunda och mer småskaligt än vanligt.
      Jag är säker på att förskolorna ändå gör det till en speciell dag för barnen.Runtom i landet är förskolorna öppna som vanligt, och jag vill passa på att hylla personalen som fortsätter erbjuda barn den trygghet, lärande och utveckling som är så betydelsefull. På vissa förskolor är det nästan som vanligt, men inte överallt. Det är högre sjukfrånvaro än vanligt bland personalen men vi får tydliga signaler om att det framför allt är barnens frånvaro som sticker ut.Förskolans viktiga kompenserande rollFramför allt är det många barn i socioekonomiskt sårbara områden som inte kommer till förskolan. Många kommuner arbetar mycket aktivt för att hålla kontakten och nå de föräldrar som av oro för smittspridning håller sina barn hemma.Förskolans viktiga kompenserande roll lyfts ofta fram i forskning. Att ha gått i en förskola med god kvalitet ger långvariga positiva effekter, men störst betydelse har förskolan just för barn som tillhör sårbara grupper. I Sverige är de allra flesta barnen inskrivna i förskolan, men det finns grupper som i högre grad står utanför. Just nu pågår en statlig utredning just för att öka deltagandet i förskola bland nyanlända och socioekonomiskt utsatta grupper. Det rådande läget kan leda till att deltagandet i dessa grupper riskerar att minska, och det är viktigt att ha strategier och åtgärder på både kort och lång sikt för att motverka ett lägre deltagande.Mycket på gång för att stärka utveckling och likvärdighet i förskolanÄven på SKR sätter vi likvärdighet i fokus i arbetet med förskolan. I slutet av året kommer den första Öppna jämförelsen för förskolan (ÖJ förskola). Till skillnad från de Öppna jämförelserna för grund- och gymnasieskolan är det inte barnens kunskapsutveckling som står i fokus. Vi arbetar med andra sätt att synliggöra, mäta och jämföra förutsättningar för kvalitet och likvärdighet.Tillgången till statistik och nationella indikatorer för förskolan är begränsad och det finns flera viktiga avvägningar att göra i vad som kan, och kanske inte minst bör, mätas. Vi ser framför oss en fortsatt livlig och konstruktiv diskussion om hur vi följer upp och utvecklar förskolan. Lanseringen av ÖJ förskola kommer att ske på SKR:s förskolekonferens den 30 november där temat kretsar just kring att mäta kvalitet och likvärdighet. Konferensen kommer att äga rum fysiskt i Stockholm om det är lämpligt enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer, men i annat fall planerar vi för en digital konferens. Håll utkik! Anmälan öppnas inom kort.För det mer verksamhetsnära arbetet lanserar vi även KARTA, vår nya modell för kvalitetsutveckling i förskolan. KARTA har under ett par års tid testats och utvecklats i ett antal pilotkommuner. Vi hoppas, trots att det nu kan vara svårt att planera, att vi kan starta upp KARTA för fler kommuner redan i höst. Startskottet blir en digital konferens den 19 oktober. Det finns möjlighet att anmäla sig fram till sista juni. Läs mer nedan.KARTA – en modell för kvalitetsutveckling i förskolanTill alla barn, föräldrar och medarbetare i Sveriges förskolor – jag hoppas att ni får en riktigt fin, om än annorlunda, Förskolans dag.
      Läs mer

    Prenumeration

    Så hanterar SKR dina personuppgifter

    Skribenter

    Till toppen av sidan