Skolbloggen

  1. Publicerad: Skribent: Per-Arne Andersson

    SKL tar fram vägledning om webbfilter

    Digitaliseringen av samhället pågår för fullt. Via appar, mobiler och datorer handlar vi mat, lämnar tidrapporter, deltar i undervisning och umgås socialt. Såväl föräldrar som skolan behöver ge unga f

    (7) Kommentarer Webbfilter

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKR.

  • 2020-03-27
    Allt är inte som vanligt – men vi hjälps åt att göra det tillräckligt bra
    Vi är i en mycket speciell situation. Då kan vi inte tänka att allt ska kunna fungera på samma sätt som vanligt. Förskolor och skolor har färre medarbetare och det varierar från dag till dag vilka barn och elever som kommer till förskolan och skolan. Gymnasieskolan och komvux har redan gått över till fjärr- och distansundervisning, vilket ställer nya och stora krav på verksamheten.
    Ett viktigt budskap i detta är att vi alla gör så gott vi kan och anpassar oss efter situationen. Vi ser att många nu delar med sig av metoder och verktyg som fungerar och sociala medier fylls av exempel på hjälpsamhet och kollegialitet.Stöd samlas på skolahemma.seSKR har tillsammans med forskningsinstitutet RISE, Skolverket, UR och Swedish Edtech Industry tagit fram webbplatsen skolahemma.se. Där kan skolpersonal hitta stöd för distansundervisning och länkar till myndighetsinformation och digitala läromedel. En av rekommendationerna är att i första hand arbeta med de verktyg som både lärare och elever är vana vid sedan tidigare.skolahemma.seMed hög sjukfrånvaro pressas verksamheternaI förskolan finns på många håll en hög sjukfrånvaro och runt om i landet hålls verksamheten igång med reducerad kapacitet. I många fall gäller detta även för fritidshemmen. De signaler jag får är att kommunerna gör allt de kan för att undvika att behöva fatta beslut om stängning av dessa verksamheter.På en del håll innebär detta att kommuner vädjar till de föräldrar som har möjlighet att avstå från att nyttja sin plats under en den tid som verksamhet inte kan bedrivas i normal omfattning. Vi hoppas att det finns en lyhördhet för en sådan vädjan. Kommunerna värnar alla barns rätt till förskola och fritidshem, men i den nödsituation vi befinner oss i behöver vi hjälpas åt för att verksamheterna ska fungera.Jag vill passa på att skicka ett särskilt tack till fritidshemmen. De har stor erfarenhet av att anpassa sin verksamhet efter dagssituationen, och bidrar nu med viktig kunskap till andra.Barn och elever mår bra av att förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmen är öppna som vanligtI dagsläget finns ingen rekommendation om att stänga skolor för yngre barn. Detta utifrån både en bedömning av smittspridningen och att verksamheten är viktig för såväl elevernas egna behov som för att hålla igång viktiga samhällsfunktioner.Samtidigt har många skolor hög sjukfrånvaro hos såväl medarbetare som elever. Man prövar hur man kan erbjuda god undervisning både för elever i skolan och elever som är hemma. Att dubblera verksamheten är oftast inte möjligt, utan det behövs en planering om situationen fortsätter under lång tid. Många skolor har en väl utbyggd digital kanal till elever och vårdnadshavare som underlättar skolarbete hemifrån.Samtidigt finns en risk med krav på de vuxna som är hemma som kan vara svåra för alla att möta. Vilken ambition är rimlig? När undervisningen kan återgå till det normala kan vi inte säkert ta vid och fortsätta som om inget hänt.Utmaningar med fjärr- och distansundervisning för gymnasieskolor och vuxenutbildningGymnasieskolan och vuxenutbildningen har redan gått över till att bedriva sin undervisning på distans. Min bild är att lärare och annan skolpersonal gör ett helt fantastiskt arbete. Samtidigt uppstår naturligtvis många frågor. Det handlar dels om praktiska saker som att få all teknik att fungera och en undervisningssituation på plats. Dels om styrning och ledning, om vem som ska undervisa vilka elever, schemaläggning, lärarnas arbetsmiljö och hur skolan ska arbeta med elever som behöver mer stöd. Här planeras för ett stödmaterial som bygger på forskning och som kommer att publiceras på skolahemma.se.Vi får en rad frågor om utrymmet för flexibla lösningar i de verksamheter där fjärr- eller distansundervisning är svårare att genomföra. Det gäller studerande i både gymnasieskola och vuxenutbildning som är i behov av individuella lösningar eller saknar uppkoppling i hemmet. Introduktionsprogram och sfi är två verksamheter där eleverna kan ha behov av att trots allt få undervisning i skolan. För att ge gymnasieskolans avgångselever bästa möjliga chans att i ett pressat läge ta examen i vår, kan även de behöva vara i skolans lokaler för att examineras i vissa moment. En hel del frågor kommer också om vad som gäller för arbetsplatsförlagt lärande under perioden med fjärr- och distansundervisning, och om höstens antagning till både gymnasieskolan och högskolan. Vi har en löpande dialog med regering och myndigheter och hoppas på att vi tillsammans kan hitta fungerande lösningar.Håll dig uppdaterad på skr.seSKR har en löpande dialog med våra medlemmar, regering och myndigheter för att lösa ut de frågor som uppstår. För att hålla er uppdaterade och få svar på frågor som många ställer, gå gärna in på vår hemsida som uppdateras löpande.Covid-19 och det nya coronavirusetVi vet inte hur länge vi kommer att behöva arbeta som vi gör just nu. Vi vet inte hur situationen kommer att vara om någon månad. Men vi vet att det inte är över om någon vecka. Därför måste vi lägga upp arbetet på ett sätt som blir långsiktigt hållbart. Hållbart för såväl barn och elever som för medarbetare och vårdnadshavare. För att lyckas måste vi fortsätta att hjälpas åt, och att göra så gott vi kan. Precis som vi gör idag.

    Läs mer
  • 2020-03-16
    Tydligt i den nya förordningen när en skola kan stängas
    Skolor och förskolor hålls öppna i Sverige. I fredags beslutade regeringen om en förordning som reglerar ansvar och befogenheter när en skola stänger. Beslutet har på vissa håll tolkats som att allt läggs i rektors och huvudmannens knä. Det stämmer inte.
    Sverige står inför en allvarlig utmaning. Vi på SKR förstår de svårigheter som finns i kommuner och på skolor där man möter oroliga elever, vårdnadshavare och personal. Vi kan komma i ett läge då skolor kan behöva stängas, antingen lokalt eller i hela landet.Vi har i helgen uppmärksammat att regeringens beslut har tolkats som att skolor och huvudmän får frihet att fatta egna beslut om en skola ska stängas eller inte. Det stämmer inte. Även om det formella beslutet fattas av huvudmannen är förordningen tydlig på vilka grunder beslutet kan ske:
    • Efter samråd med smittskyddsläkare.
    • Om Folkhälsomyndigeten beslutar att stänga skolor i ett helt område eller om myndigheten rekommenderar att alla skolor ska stängas.
    • Vid sådan personalbrist att det under en viss tid inte går att bedriva verksamhet.
    Däremot får förordningen inte användas för grupper av elever eller på grund av oro bland vårdnadshavare. Jag rekommenderar att ta del av Skolverkets tydliga information om vad förordningen innebär samt huvudmännens ansvar och befogenheter.Coronaviruset (covid 19) – information till skolor och förskolor, SkolverketFörskola och fritidsVi på SKR följer utvecklingen och de frågor som kan uppkomma vid beslut om stängning av både förskolor och skolor. Exempelvis omfattas inte fritidshem och förskolor av denna förordning. Även om tillsynsansvaret övergår till vårdnadshavare när en skola stänger har myndigheterna uttryckt att huvudmännen behöver planera för att barn och ungdomar tas om hand. Om detta för vi en dialog med regeringen.Vi uppdaterar löpande vår information om de frågor som uppkommer. Håll utkik på skr.se. Där kan man till exempel hitta information om vad som gäller för lärare när en skola stängs med kort varsel.Frågor och svar om arbetsgivares ansvar vid epidemi- eller pandemiutbrottViktigt följa rekommendationerVår bild är att kommuner och skolor hanterar situationen väl. Runt om i landet förbereder lärare, rektorer och skolchefer för ett läge då förskolor och skolor kan behöva stängas. Det är fortsatt viktigt att huvudmännen följer Folkhälsomyndighetens och Skolverkets rekommendationer. SKR jobbar nu intensivt för att kunna stödja kommuner och skolor på olika sätt. Mer information om detta kommer inom kort.Med gemensam kraftsamling både på nationell och lokal nivå är min förhoppning att vi kan möta och hantera den situation Sverige och resten av världen är i. Tillsammans ska vi se till att skolans verksamhet fungerar – kanske inte precis som vanligt, men med så god kvalitet som möjligt.Folkhälsomyndigheten har idag, den 15 mars, uppdaterat informationen som ger råd om hantering av sjuka elever och barn samt förslag på åtgärder som skolan kan vidta för att minska risken för smittspridning.Information till skola och förskola om covid-19, Folkhälsomyndigheten
    Läs mer
  • 2020-03-06
    Stort och smått i distans- och fjärrundervisningsfrågorna
    En väl använd klyscha som ändå är på sin plats här och nu; ”Äntligen!” För den återkommande läsaren av denna blogg är det ingen hemlighet att SKR länge arbetat för att vidga utrymmet och lagligt klargöra möjligheterna för och omständigheterna kring distans- och fjärrundervisning i skolan.
    Nu har regeringen presenterat sin lagrådsremiss som sannolikt kommer bli en ny lag från och med senare i år. Jag har länge arbetat, kommunicerat och – ja – tjatat för att dessa frågor får en naturlig, ordinarie plats i utbildningssystemet.Lagrådsremiss: Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenadÄr det dags att fira? Både ja och nejJa – därför att det kommer nu ett skarpt förslag som gör det möjligt för skolan att utvecklas för elevernas bästa med en syn på att digitalisering, rätt använd, kan göra eleverna och skolan bättre. Detta ungefär tre år efter att den statliga utredningen ”Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning” (SOU 2017:44) sagt sitt kommer möjligheten att använda fjärrundervisning i fler ämnen.Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44)Nej – många förslag är omgärdade av hängslen, livrem och mer därtill. Begränsningar som inte gynnar eleverna och deras lärande. SKR vill att distans- och fjärrundervisning ska få kunna användas för alla elever i alla åldrar, för alla ämnen, inte enbart för en särskilt utvald målgrupp som nu, med inbyggda begränsningar.Lagen är ett första steg, inte det sistaJag ser förslaget som det första steget, inte det sista och kanske inte ens det viktigaste. Ett första steg där alla parter gemensamt bär ansvar för att utveckla distans- och fjärrundervisning för elevernas bästa. Detta är ingen fråga för en ensam lärare, en enskild skola eller, för all del, en kommun eller enskild huvudman. Detta är en början på något som länder som exempelvis Australien, Nederländerna och Norge har god erfarenhet av, givet olika förutsättningar. Låt därför Sverige ta ett första steg, dra viktiga lärdomar och därefter ta nästa. Och inte hade vi kommit hit här och nu om inte ett antal kommuner visat mod och gått före lagstiftningen.Ps. Läs gärna tidigare inlägg om fjärr- och distansundervisningsfrågorna.Utmärkt att Skolverket vill tillåta mer fjärrundervisningLimbo när försöksverksamhet med fjärrundervisning upphörFjärrundervisning – en avgörande lösning i glesbygdenFörslag om fjärr- och distansundervisning är alltför begränsade
    Läs mer
  • 2020-03-05
    Öppen förskola en väg till språk och etablering
    På fredag 6 mars träffas 300 deltagare i Stockholm på SKR:s konferens om öppen förskola för språk och integration.
    Då redovisar vi bland annat samlade erfarenheter och ny statistik om etableringen i Sverige för utrikes födda föräldralediga kvinnor:
    • SKR:s kartläggning visar att det går att kombinera föräldraledighet med språkundervisning och andra integrationsinsatser på ett smart sätt i öppna förskolan, med målet att stärka språket och korta etableringstiden.
    • Kortare etableringstid är en dubbel vinst för samhället i och med minskade kostnader för försörjningsstöd, ökade skatteintäkter och fler anställningsbara inom välfärdssektorn, där behovet av medarbetare är enormt.
    • Idag finns över 100 000 utomeuropeiskt födda kvinnor i åldern 20-44 som varit kort tid i Sverige. Trenden visar att ungefär hälften är föräldralediga under de första fem åren i Sverige vilket bidrar till att etableringen försenas.
    Det är positivt att staten de senaste åren fått upp ögonen för såväl föräldralediga utrikes födda kvinnor som för den verksamhet med öppna förskolor som ett hundratal kommuner frivilligt bedrivit i flera år. Regeringens och SKR:s gemensamma satsning Öppen förskola för språk och integration är ett av flera tecken på det. Diskussionerna behöver fortsätta om hur vi kan arbeta vidare med att främja utrikes födda kvinnors etablering, inte minst genom stöd under föräldraledigheten.De insatser som erbjuds på öppna förskolor ligger väl i linje med vad forskning och studier lyfter som betydelsefulla för att korta vägen till etablering och egenförsörjning. Det handlar om en bred palett av insatser, från hälso- och samhällsinformation, föräldraskapsstöd och nätverksskapande till svenskundervisning och praktiskt stöd för att närma sig studier och arbetsmarknad.Vi har samlat erfarenheter och praktiska tips från våra besök i landets kommuner i Verktygslådan, som finns att ladda ner från 6 mars. Här finns massor av tips och exempel som stöd för alla som vill komma igång eller utveckla sin verksamhet.Öppen förskola för språk och integrationStora vinster med kortare etableringstidAtt etableringen i samhället ska ta dubbelt så lång tid för kvinnor som för män är ingen naturlag. Med positiva förväntningar, tydlig information, trygga mötesplatser, individuellt stöd och flexibla program så kan tiden kortas väsentligt. En kortare etableringstid ger dessa kvinnor större möjligheter att bryta sin isolering och delta i samhällslivet, både som förälder och medborgare. Den vilja och de förhoppningar som finns på öppna förskolan uttrycks i SKR:s intervjustudie För mig och mitt barn, bland annat i form av detta citat:Det hjälper att ha sfi här. På vanliga sfi kan man inte ha barn med, men här kan jag göra det med mitt barn. Det har motiverat mig att gå och lära mig. Det är en stor hjälp för mig.För mig och mitt barn - Intervjustudie med utrikes födda kvinnor som besöker öppna förskolor
    Läs mer
  • 2020-03-03
    Glädjande tecken – men mycket återstår att göra för att säkra behöriga lärare
    Skolverkets senaste lärarprognos visar på flera positiva trender men också att behoven är fortsatt stora. I detta inlägg berättar jag om några exempel på förändringar på gång, men pekar även på att mycket återstår att göra.
    Under de två år som har gått sedan senaste prognosen har huvudmännen förmått anställa lärare i den utsträckning som behövdes men alla har inte varit behöriga lärare. Vi vet sedan tidigare att det utbildas för få i förhållande till hur behovet av lärare ökar – och så har det varit under många år, faktiskt i decennier.

    Vilka är då de glädjande tecknen? Jo, vi ser att fler lärare än tidigare återvänder till yrket efter att ha arbetat med annat en period, en högre andel än tidigare börjar arbeta som lärare efter examen och ännu färre lämnar yrket än tidigare. Läraryrket är dessutom sedan tidigare ett yrke med hög kvarvaro. Trots detta kvarstår det ökade behovet, främst för att antalet barn och unga ökar och många kommer att gå i pension framöver.

    Slutsatsen från tidigare, som bland annat presenterats i ”Skolans rekryteringsutmaningar” från 2018 gäller fortfarande. För att alla barn och elever ska få undervisning av behöriga förskollärare och lärare måste vi genomföra flera olika slags åtgärder samtidigt. Lärarutbildningarna måste bli mer flexibla så att fler ska kunna utbilda sig till lärare till exempel genom att arbeta och utbilda sig samtidigt. Arbetsgivarna måste skapa goda förutsättningar för att kvarvaron ska bli ännu högre och huvudmännen måste se till att använda förskollärares och lärares kompetens rätt, vilket kan betyda att förskolan och skolan behöver organisera sig på nya sätt.
    Fler yrkesgrupper i skolan kan ge lärare möjlighet att fokusera på undervisningenI förskolan och skolan finns det olika yrkesgrupper som arbetar, såväl i barngrupp som i andra delar av verksamheten. Om lärarna inte räcker till kan man behöva organisera verksamheten på nya sätt. Ett sätt är att anställa andra yrkesgrupper än lärare som kan genomföra delar av det som lärarna gör idag. Skolverket har tagit fram stöd för de förskolor och skolor som vill kartlägga vilka arbetsuppgifter som kan omfördelas och vad man kan behöva tänka på. Det finns mycket här att hämta – läs och använd stödet för att fundera över hur man kan förändra arbetssättet hos er, utifrån de egna behoven och förutsättningarna. Det kommer se ut på olika sätt runt om i Sverige!Avlasta lärare med lärarassistenter och andra kompetenserStatsbidrag behöver vara flexibla för att möta olika behovPå många håll har man anställt lärarassistenter för att ge lärarna möjlighet att fokusera på undervisningen. På andra håll har andra kompetenser anställts. Sedan i höstas finns ett statsbidrag för dessa tjänster. Inledningsvis sades att statsbidraget endast gällde de som anställdes som lärarassistenter, men Skolverket gjorde sedan nya bedömningar som gör att även andra yrkesgrupper som utgör sådant stöd ingår. När riksdagen beslutade att öka stödet till kommuner och regioner lades även delar av statsbidraget in i det generella statsbidraget. Det är välkommet – eftersom behoven är så olika behöver resurser användas på olika sätt över landet. Det är generella statsbidrag bäst på att möta.
    Nödvändiga förändringar på gång och fjärrundervisning – men ännu mer behövsRegeringen föreslår ökade möjligheter för att bedriva fjärrundervisning och distansundervisning, även på entreprenad. Enligt förslaget ska fjärrundervisning kunna användas om det saknas lärare som uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet, eller om elevunderlaget är begränsat. Det har varit en lång process och vi välkomnar att det nu kommer ett förslag. Fjärrundervisning är ett gott exempel på hur digitalisering kan bidra till en ökad likvärdighet. Vi ser att regeringen delar vår bild om att detta är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för huvudmännen att ge alla elever en kvalitativ och jämlik undervisning. Det är ett stort steg i rätt riktning men vi anser att möjligheterna behöver bli ännu mer omfattande.Även lärarutbildningen behöver förändrasUKÄ har presenterat sina granskningar av lärarutbildningarna som visa att det behövs förändringar även där för att öka kvaliteten, stärka likvärdigheten och bättre förbereda nyexaminerade lärare på arbetet i förskola och skola. Den lärarutbildningsutredning som pågår behöver ta fram förslag som gör att utbildningen förändrar sina former för att främja kompetensförsörjningen i hela landet. Här finns flera lokala initiativ att ta till vara och bygga vidare på, inklusive former som kombinerar arbete och studier. SKR anser att fler former behöver utvecklas för lärarutbildning som bygger på tidigare erfarenhet/ämnesstudier, s k KPU, till exempel avseende KPU för lärare i fritidshem eller KPU med inriktning mot färre ämnen och påbyggbar examen för lärare med inriktning mot F-3 och 4-6. För att i lärarutbildningarna stärka koppling mellan teori och praktik samt öka fokus på metodiken behöver initiativ i handlingsplanen för skolans digitalisering genomföras.

    Idag kan behöriga lärare utgöra stöd för obehöriga lärare. Med fler yrkesgrupper som arbetar med barn och elever kommer lärares ledarskap att komma mer i fokus. Det är något som behöver återspeglas i lärarutbildning och kompetensutveckling.
    Tänk nytt och brettVi som arbetar på nationell nivå ser att det inte kommer att gå att lösa lärarbristen genom ett fåtal snabba åtgärder. Om vi fortsätter som hittills kommer lärarna endast att räcka till för en viss del – vi har helt enkelt inte byggt ut lärarutbildningen i samma takt som vi har byggt ut förskola, skola, fritidshem och vuxenutbildning. Vi måste helt enkelt arbeta med flera insatser samtidigt och tänka nytt för att alla barn och elever ska kunna mötas av behöriga lärare.Vad man ska göra i just den enskilda kommunen beror på de lokala förutsättningarna. Tillsammans med de fackliga organisationerna har vi samlat stöd för det lokala arbetet på vår hemsida.Strategisk kompetensförsörjning skola
    Läs mer
  • 2020-02-27
    Bra att regeringen utreder arbetet med trygghet och studiero
    Igår presenterade regeringen ett arbete med en nationell plan för förbättrad trygghet och studiero i skolan. Det är viktigt att diskussionen tar hänsyn till att situationen varierar från skola till skola, ibland också från klassrum till klassrum.
    Utredaren, Katarina Håkansson, ska lämna förslag på en nationell plan som anger riktningen för ett förebyggande arbete som är långsiktigt och systematiskt. Här ingår att analysera hur skolor bättre kan förebygga att elever utsätts för hot, våld och sexuella trakasserier samt att identifiera behov av kompetensutveckling eller annat utvecklingsarbete för lärare och andra personalgrupper i skolan.Nationell plan för skolans arbete med trygghet och studieroUtredaren ska också lämna förslag för att stärka och tydliggöra regelverket kring bland annat mobiltelefonförbud under lektionstid, omplaceringar av elever som hotat eller använt våld, och ingripanden från skolpersonal.Trygghet och studiero är centrala för lärande och för skolkvalitet. Det är dock viktigt att diskussionen om studiero och trygghet tar hänsyn till att situationen varierar från skola till skola, ibland också från klassrum till klassrum. Där det finns ordningsproblem och bristande studiero tar sig problemen också olika uttryck, ibland är det sena ankomster, ibland mobbning och så vidare. Därför måste insatserna också kunna anpassas efter de förhållanden som råder lokalt på skolan. Nya förslag om ändringar i lagar och andra regelverk måste ge utrymme för detta.Studiero och trygghet i skolan skapas genom en lång rad samverkande åtgärder som involverar all skolpersonal och alla elever. Hur man styr och leder verksamheten och en lång rad andra faktorer som till exempel värdegrundsarbete, inkluderande lärmiljöer, förtroendefulla relationer, bemötande liksom ett aktivt främjande och förebyggande arbete mot kränkande behandling är alla beståndsdelar i det arbetet. Barn som lever med våldsutsatthet eller andra former av utsatthet i familjen är viktiga att upptäcka och fånga upp. Skolans och elevhälsans samverkan med socialtjänsten och andra aktörer som kan ge stöd är avgörande. En helhetssyn bör prägla planen.Ett verkningsfullt förebyggande arbete minskar risken för att alls behöva ingripa mot eller omplacera elever – därför bör tyngdpunkten i den nationella planen ligga just där. Att långsiktigt och systematiskt höja kompetensen hos skolhuvudmän och alla som arbetar i skolan när det gäller det förebyggande arbetet mot våld och kränkningar är centralt. Kunskaper om hur jämställdhet och normer kring kön spelar roll är av särskild vikt. SKR driver genom en överenskommelse med regeringen en särskild satsning på kvinnofrid. Här ingår insatser för att förbättra det förebyggande arbetet mot våld och kränkningar i skola och förskola.SKR:s kvinnofridssatsningSKR ser ett behov av ett utvecklat stöd till skolhuvudmännen, bland annat genom mer konkreta och handfasta exempel på arbetssätt som fungerar. Vi ser gärna att lärande exempel för trygghet och studiero tas fram tillsammans med skolans huvudmän. Det görs redan mycket gott arbete lokalt som vinner på att beskrivas och spridas.
    Läs mer
  • 2020-01-31
    Regeringen har lyssnat på kommunsverige - nu kommer fler att kunna läsa på komvux
    Vuxenutbildningen har en central roll för att möta arbetslivets behov av utbildad arbetskraft och för att fler individer ska komma i arbete. SKR har länge drivit att vuxenutbildningen behöver stärkas för att möta allt fler politikområdens förväntningar och för att möta dagens målgrupp som finns i komvux.
    De förslag som presenterades i budgetpropositionen för 2020 och som regeringen nu går ut med information om, är ett steg i rätt riktning.Regeringens besked om att sänka medfinansieringen för regionalt yrkesvux kommer att få effekt och möjliggöra för fler vuxna att läsa en yrkesutbildning. För att fler individer ska kunna yrkesväxla är komvuxutredningens förslag om ändrade urvalsregler av central betydelse. En lagrådsremiss ska nu skickas till Lagrådet och riksdagen förväntas behandla propositionens förslag i mars. Vi behöver skapa ett flexiblare system som inte leder till stängda dörrar.

    Ett annat viktigt besked är att kommunerna ska få besked om tilldelning av statsbidrag tidigare och att det ska vara möjligt att ingå ekonomiska åtaganden för kommande år. Det behövs för att underlätta utbyggnaden och för att kunna satsa på investeringstunga yrkesutbildningar. Det ettåriga statsbidraget har inte möjliggjort detta.

    Extra medel till yrkesvux i kombination med sfi kommer också att vara väldigt välkommet ute hos kommunerna. Antalet elever som studerade yrkesvux i kombination med sfi eller svenska som andraspråk har mer än fördubblats mellan 2017 och 2018. Detta är en dyr utbildningsform vilket bland annat SKR:s undersökning 2019 visar på. Det som är beklagligt är att medlen inte kommer redan i år utan först 2021.
    Kostnader för yrkesvux i kombination med sfi/svaNär det gäller kompetensförsörjning spelar arbetsmarknadsutbildningar en viktig roll för många branscher. I den rapport SKR presenterade i december om arbetsmarknadsutbildning och gymnasiala yrkesutbildningar framträder även andra behov. För att kunna planera och dimensionera utbildningssystemet och bedriva en strategisk kompetensförsörjning krävs bättre statistik över antalet yrkesutbildade i Sverige. SKR uppmanar regeringen att via sina myndigheter se till att statistiken utvecklas för att kunna fylla denna viktiga funktion.Yrkesutbildning i SverigeEtt annat behov som framträder är ett mer sammanhållet system kring utbildning för arbetslösa. Detta behöver innefatta en analys av hur utbildning kopplad till arbetsmarknads-, närings- och utbildningspolitik samt folkbildningens område ska samspela framöver. En del i detta är även elevernas möjligheter till studiefinansiering i de olika insatserna.

    Kommunal vuxenutbildning har växt under senare år och under 2018 deltog närmare 400 000 elever i komvux inklusive sfi. Det är nu en utbildningsform som inte längre kan ses som en sidovagn till övriga utbildningsformer. Komvux är avgörande för att klara kompetensförsörjningen, för nyanländas etablering i arbetslivet och för unga som lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg. För att kunna svara upp mot de allt större förväntningarna behövs bättre förutsättningar för verksamheterna – bra att regeringen hörsammat detta.

    Läs mer
  • 2019-12-18
    Ny praxis hos SCB gör hål i statistiken om skolan
    I förra veckan kom Skolverket med glädjande statistik att allt fler elever totalt sett når gymnasieexamen. Men det kanske är sista gången som resultatstatistik kan visas för alla skolor.
    En nytolkning av begreppet ”ekonomisk information” på Statistiska centralbyrån (SCB) kan leda till att tillgången till information om det svenska skolväsendet kraftigt försämras.Från september 2019 anser SCB att bland annat uppgifter om skolors elevsammansättning och elevers studieresultat utgör ekonomisk information när det handlar om fristående skolor. Bakom SCB:s nytolkning ligger bedömningen att enskilda huvudmän och fristående skolor kan lida skada eller men om informationen direkt eller indirekt kan härledas till dem. Vad vi inte vet ännu är var myndigheten drar gränsen för vilka uppgifter som kan utgöra ekonomisk information och därmed inte kommer att lämnas ut.Dom från Kammarrätten ger SCB rättVarje år publicerar vi på SKR tillsammans med Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) statistik om skolan i databasen Kolada och i Öppna jämförelser. I samband med vår årliga (i relation till tidigare år oförändrade) beställning av modellberäknade värden för gymnasieskolans resultat för våren 2019 som vi fick kännedom om SCB:s nya praxis för sekretessprövning. Efter att vi fått avslag på de delar av beställningen som rör fristående skolors resultat valde vi att överklaga till Kammarrätten som i veckan gav SCB rätt i frågan.Enligt domen instämmer Kammarrätten i SCB:s bedömning att uppgifter om elevsammansättning och betygsresultat avser ekonomiska förhållanden när det handlar om fristående skolor.I TT:s nyhetsrapportering med anledning av domen, citeras SCB:s avslagsbeslut där det står att ”På det fria skolvalets marknad får samtliga dessa uppgifter anses vara sådan som friskolorna konkurrerar med". Och likaså att uppgifterna kan "kan komma att påverka potentiella elevers val av skola på ett sätt som leder till skada för en enskild friskola. Det är heller inte otänkbart att uppgifterna kan komma att användas av konkurrenter".Hål i statistiken kan leda till flera svårigheterFöljden av SCBs nya praxis är att statistik kommer att saknas på huvudmannanivå för enskilda huvudmän, på kommunnivå för kommunala och fristående skolor i de fall det bara finns en fristående skola i kommunen samt på skolenhetsnivå för fristående skolor.Enligt uppgift från Skolverket är det 73 kommuner som enbart har en fristående skolenhet i grundskolan, medan motsvarande antal är 45 i gymnasieskolan. I dessa fall kommer kommunerna inte ha något annat statistikunderlag för sitt systematiska kvalitetsarbete än de uppgifter som går att hämta i de egna systemen.Det jag ser framför mig som troliga konsekvenser är att det blir svårare för många kommuner att bedriva ett framgångsrikt kvalitetsarbete när centrala underlag saknas. Kommuner kommer också att få svårare att informera vårdnadshavare om skolors resultat på ett jämförbart sätt. Det sistnämnda är bekymmersamt när det på nationell nivå pågår en diskussion om obligatoriskt skolval för alla. Följden av SCBs beslut blir nämligen att viktig information kommer att falla bort i statistiken för alla landets fristående skolor på enhetsnivå.I slutändan kan det också bli svårare för kommuner att fördela resurser till skolor, fristående och kommunala, efter elevernas olika förutsättningar och behov.När kommer förändringarna att märkas?SKR överväger nu om vi ska gå vidare med en överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen. För att domen ska gå att överklaga krävs i så fall att ett prövningstillstånd utfärdas. Om beskedet från SCB ligger fast även efter en sådan eventuell prövning kommer deras förändrade praxis få effekt på statistikredovisningar i Öppna jämförelser och i Kolada från hösten 2020.Vi tittar nu på hur vi kan förändra i vår redovisning av skolstatistik så att vi kan publicera mesta möjliga information om kommunala skolor. Även Skolverket ser över hur de ska hantera domslutet i sin redovisning av skolstatistik.Vi känner till att kommuner som beställer statistik direkt från SCB har fått avslag av samma orsak. Om ni har varit med om detta eller vill dela med er av tankar som rör myndighetens förändrade praxis får ni gärna höra av er till oss.Mer om ny praxis för sekretessprövning hos SCB
    Läs mer
  • 2019-12-16
    Skolan har klarat behoven av fler lärare bra – men för framtiden krävs mer samarbete
    I onsdags var jag på Utbildningsdepartementet och träffade ministrarna tillsammans med en rad andra centrala aktörer för att diskutera lärarbristen och hur vi kan organisera skolan på bästa sätt framöver.
    Jag hoppas på många goda samtal framöver som kan resultera i åtgärder som går att genomföra och som verkligen kan ge de resultat som behövs.Antalet lärare har ökat med i stort sett bibehållen utbildningsnivåPå mötet presenterade Skolverket sin nya prognos över behovet av lärare och förskollärare fram till 2033. Jag kan konstatera att de totala behoven inte bedöms öka lika snabbt och lika mycket som man trodde för några år sedan. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en prognos alltid bygger på antaganden om framtiden. Vi måste noggrant analysera vilka effekter olika antaganden har, t.ex. när det gäller det beräknade antalet examinerade per år som är högre än i tidigare prognos.Vi behöver också fortsätta analysera hur prognosen ser ut för olika lärargrupper och vad som behöver göras för att få behöriga lärare i alla skolor. Och i hela landet. Med årets prognos finns även möjligheten att göra egna sökningar per län, en funktion som jag hoppas kan bli användbar framöver.Jag vill dock redan nu lyfta ett av de diagram som Skolverket visade. Här ser man den tidigare prognosen från 2017 sida vid sida med den nya prognosen, kompletterade med faktiska värden för åren 2016-2018. Det visar att huvudmännen lyckats möta den mycket skarpa behovsökningen de senaste åren.Skolverket visade även att många obehöriga har en pedagogisk högskoleexamen och att andelen läraranställda utan pedagogisk högskoleexamen är i stort sett den samma som 2016, trots att många lärare har behövt nyanställas. Det är värt att ge huvudmännen en eloge för att man har lyckats med dessa rekryteringar.
    Läs mer
  • 2019-12-04
    Tankar dagen efter PISA
    Om jag för tre år sedan skrev att vi var många som kände lättnad över den tydliga återhämtningen och resultatförbättringen i PISA, skulle jag nog säga att det var med en känsla av tillförsikt och glädje jag läste Skolverkets rapport igår.
    De svenska resultaten i läsförståelse, matematik och naturvetenskap är nu tillbaka på samma nivåer som 2006, innan nedgången började. Svenska elever presterar över OECD-genomsnittet inom alla ämnesområden. Utvecklingen beskrivs som ett trendbrott och ett styrkebesked för svensk skola. Elever, lärare, rektorer och kommuner har all anledning att känna sig stolta idag.Samtidigt kvarstår den oro över ojämlikheten som jag också uttryckte för tre år sedan. Även om vi i PISA 2018 inte kan se att likvärdigheten har försämrats (och Sverige ligger på OECD-genomsnittet), slår elevers socioekonomiska bakgrund igenom i alla resultat.Färre behöriga lärare i socioekonomiskt svagare skolorEtt problem, inte bara i Sverige utan också generellt inom OECD, är att skolor med en mindre gynnsam socioekonomisk sammansättning i större utsträckning upplever brist på kvalificerade lärare som ett hinder i undervisningen jämfört med skolor som har en mer gynnsam socioekonomisk sammansättning.Detta var faktiskt OECD:s generalsekreterares, Àngel Gurrías, starkaste budskap på den internationella presskonferensen igår. Han menade att OECD, ända sedan den första undersökningen presenterades år 2000, gång på gång sagt att de bästa lärarna behövs på de skolor med tuffast utmaningar. I merparten av länderna som deltar i PISA ser det dock inte ut så idag.OECD:s bild bekräftas av LångtidsutredningenSkolverket beskriver att det sker en kompensatorisk resursfördelning när det gäller mängden resurser, det vill säga att lärartätheten är högre och klasstorleken mindre på skolor med mindre gynnsam sammansättning.Däremot råder alltså det motsatta när det gäller kvalitet, det vill säga lärares kompetens och erfarenhet. Någon slags omvänd kompensatorisk resursfördelning skulle man kunna säga. Denna bild bekräftas också i den intressanta bilagan till Långtidsutredningen (Jämlikhet i utfall och möjligheter i den svenska skolan) som presenterades i augusti.Ny bilaga till Långtidsutredningen 2019: Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolanDetta skulle jag mena är en av de största utmaningarna för skolan.Vad göra?Hur denna utveckling ska vändas är dock inte helt given. Som sagt är läget detsamma i de flesta andra länder som deltagit i PISA. Vi vet från kommuner som försökt att det krävs mer än höga löner för att locka de mest erfarna och skickligaste lärarna till dessa skolor.En viktig nyckel är att få till ett bra professionellt klimat med goda pedagogiska miljöer. Det kan till exempel handla om bra ledarskap, ett kollegium som främjar samarbete, fortlöpande kompetensutveckling, bra organisation och kultur, insikt i och kompetens för de särskilda utmaningar som finns på den aktuella skolan och så vidare.Kloka ord från SkolverketDet finns all anledning att återkomma till PISA 2018 framöver. Både den svenska och den internationella rapporten är som en skatt av spännande resultat för alla som är intresserade av skolan.Eftersom den svenska utvecklingen var så positiv hoppas jag på ett visst lugn i debatten och att de mest högljudda ropen efter systemreformer bedarrar. Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, sa klokt på gårdagens presskonferens att PISA inte säger något alls om vilka reformer och förändringar som skolan eventuellt behöver. Det som behövs är istället noggranna analyser, konsekvensutredningar och beaktande av forskningsresultat. Jag håller med. Dessa bör utgå från det vi vet kännetecknar framgångsrik skolutveckling.

    Läs mer

Prenumeration

Skribenter