%20RGB_SKR_Logotype.png)
-
Ekonomirapport pekar på smartare styrning av skolan
Idag kom SKL:s ekonomirapport. Den visar att kommuner, landsting och regioner står inför omfattande utmaningar. De kommande åren ökar andelen elever kraftigt och nära tusen nya förskolor och skolor be
-
Styrning med oönskade konsekvenser
Frågan om statens och kommunernas ansvar för skolan är kanske mer aktuell än någonsin i kölvattnet av Skolkommissionens rapport. När jag nu summerar de diskussioner jag hört i Almedalen tänker jag på
Kontakt
Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKR.
-
Ett år av prövningar – en framtid av möjligheter
När jag för ungefär ett år sen satt mig för att skriva 2019 års sista blogginlägg kunde vi höra de första rapporterna om ett nytt virus i Kina. Vi visste inte då vilken enorm påverkan detta nya coronavirus skulle få på vårt samhälle, våra verksamheter och på vår vardag. 2020 har präglats av prövningar; tuffa prioriteringar, omvandling och omställning. Men även av hopp, för i de svåra stunderna vi tvingas tänka nytt, att hitta lösningar på nya problem.
Många nya utmaningarI mitten av mars meddelade regeringen att all undervisning på gymnasiet och i vuxenutbildningen skulle ske på distans. När jag skriver detta kan jag ändå konstatera att övergången till distansundervisning har fungerat förhållandevis väl. Undervisningen vi har sett under året är kanske det startskott svensk skola behöver för att ta ett reellt kliv in i distansundervisningen. Andra utmaningar som kommunerna har brottats med under året är, för att nämna några, kraven på skyddsutrustning i förskolan, skolplikten när vårdnadshavare hållit friska elever hemma, skolavslutningar, att växla upp antalet platser i yrkesvux, anpassningar av lokaler, arbetsplatsförlagt lärande (APL) och prao, distansarbete för lärare, elevhälsa på distans och skolmåltider.Vikten av lokalt självstyreTrots en hög sjukfrånvaro hos medarbetare inom skola, förskola, fritidshem och Komvux, har stora ansträngningar gjorts under året för att kunna hålla verksamheterna igång, om än med reducerad kapacitet. Att skolan trots allt varit i gång är inte en slump utan ett tydligt kvitto på att mycket har fungerat väl med det lokala självstyret i kommunerna, där vi kunnat lösa utmaningar och åstadkomma lösningar anpassade utifrån lokala förutsättningar och behov. Det handlar bland annat om lokalutnyttjande, olika former av skräddarsytt särskilt stöd och flexibla lösningar för gymnasieskolans yrkesförberedande program.Medarbetarnas avgörande roll, digital kompetens och gott samarbete på nationell nivåMen det som allra mest har bidragit till att Sverige lyckats upprätthålla en fungerande skolverksamhet är det stora engagemang som visats av skolförvaltningar, rektorer och lärare som arbetat hårt för att lösa de situationer som uppstått. Andra faktorer som inte bör glömmas bort är den tekniska infrastruktur och den digitala kompetens som skolorna har byggt uppDen förbättrade digitala kompetensen kommer helt säkert lyftas att fram som en av de bestående förändringar när effekterna av pandemin så småningom utvärderas. Här är vi många som har tagit sjumilakliv, inte minst jag själv. Att undervisning och viktiga möten sker digitalt är inte längre förknippat med samma oro, både förtrogenheten till och möjligheterna med digitala arbetsformer har ökat markant.En annan erfarenhet att ta med sig från året som gått är hur bra och effektivt samarbetet fungerat på nationell nivå – Utbildningsdepartementet, skolmyndigheterna och huvudmannaorganisationerna – där de olika aktörerna tillsammans har åstadkommit otroligt mycket på kort tid. Jag hoppas att alla aktörer kan bära med sig denna konstruktiva och lösningsfokuserade anda till den tid då pandemin ligger bakom oss.Effekter på utbildningen och utbildningsmöjligheterMen allt har inte löpt på smärtfritt. Det finns elever och studerande som av flera skäl har haft svårt att tillgodogöra sig distansundervisning. Samtidigt finns beskrivningar om elever som blommat ut i den digitala kontexten. Det har också blivit enklare för fler vuxna att kunna kombinera arbete och studier. Med detta sagt kommer all inställd och framflyttad undervisning behöva tas igen i framtiden. Om elever och studerande behöver så måste de erbjudas möjlighet att hämta igen förlorad undervisning. Och skolan och vuxenutbildningen kommer fortsatt att behöva anpassa sig efter smittläget, extraordinära insatser kan behöva vidtas och undervisning kommer sannolikt att fortsätta att genomföras helt eller delvis på distans under den närmsta tiden.Men med gemensamma ansträngningar kommer vi att komma igenom den här krisen, det är jag övertygad om. Och inte bara det, krisen kan även öppna för utveckling och nya möjligheter – med ökad tillit mellan skolans aktörer, ett mer flexibelt utbildningssystem och en skola som mer än tidigare vågar se och tänka nytt. En skola som helt enkelt står bättre rustad för framtiden.För mig personligen har året även känts speciellt eftersom det blir mitt sista som avdelningschef på SKR. Om drygt två månader kommer Monica Sonde (nu utbildningsdirektör i Södertälje) att efterträda mig som chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad. Det blir även en annorlunda jul och nyår för många, men jag hoppas att ni får möjlighet till vila efter detta turbulenta år.God Jul och Gott nytt år!
Läs mer
-
Med rätt insatser kan svensk matematikundervisning utvecklas!
Igår redovisades resultaten från TIMSS och jag vill särskilt passa på att kommentera matematikresultaten som fortsatt ligger på samma nivå som 2015. Trots att jag, som många andra, önskat högre resultat är det positivt att trendbrottet från 2015 håller och att Sverige har förbättrat kunskapsresultaten och fortsatt ligger på samma som 2003.
TIMSS 2019. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektivTyvärr har vi lägre resultat än snittet i OECD och EU. De svenska elever som presterar bäst har ökat något medan de elever som presterar sämst också har ökat, vilket innebär större spridning i kunskapsutvecklingen. Vi har fortsatt en utmaning framför oss att lyfta matematikresultaten för svensk skola.SKR har tillsammans med Nationellt centrum för matematikundervisning (NCM) erbjudit kommuner delta i satsningen ”Styrning och ledning – Matematik”. Fjorton kommuner har succesivt anslutit sedan 2018. Fram till idag har minst 375 lärare förändrat sin matematikundervisning vilket berör ungefär 7 500 elever i årskurs 1-3 och förberedelser pågår för ytterligare lärare från nästa läsår.Det sker genom en forskningsbaserad modell, både gällande innehåll och undervisningsupplägg. I modellen ingår kompetensutveckling som genom kollegialt lärande löpande granskar den undervisning som ska ske i klassrummet.De kommuner som varit med från början lyfter särskilt att det nya sättet att arbeta ger en kvalitativ och likvärdig matematikundervisning både mellan klassrum och skolor.Förutom att undervisningsmodellen undanröjer matematiska missuppfattningar som ofta ger elever problem i senare årskurser är det en språkstödjande undervisning. Och kanske det viktigaste, eleverna resonerar matematik på ett helt annat sätt och även om det är tidigt, kan vissa förbättrade resultat skönjas redan efter ett läsår med undervisningen.Vad krävs då för att så radikalt förändra undervisningen?Jag är säker på att det inte fungerat så väl som det gjort om inte styrning och ledning på alla nivåer involverats. Förutsättningar, tillit och höga förväntningar på lärarnas profession krävs likaväl som det omvänt ställs höga krav på stöd och förutsättningar genom styrning och ledning. Det är inte en modell som förenklar matematikundervisningen utan istället lyfter lärares undervisningsskicklighet till en högre nivå.Mer behöver göras, men kan denna satsning bidra till en likvärdig matematikundervisning i svensk skola är det ett steg i rätt riktning för att nå en ökad kunskapsnivå i matematik.
Läs mer
-
Risken är att yrkesutbildningarna påverkas negativt om elever tvingas in i utbildningar
Idag kan vi läsa på Svenska Dagbladets debattsida om Svenskt Näringslivs syn på systemfelen i gymnasieskola och komvux. Jag vill lyfta några delar i deras text som ger en missvisande bild samt kommentera den utredning som är ifråga, Gemensamt ansvar (SOU 2020:33).
Fler behöver läsa en yrkesutbildning och söktrycket i många fall är alldeles för lågt, här är SKR och Svenskt Näringsliv eniga. Ett lågt söktryck är också ett centralt skäl till att inte alla kommuner erbjuder alla yrkesutbildningar. Enligt skollagen (15 kap. 30 §) ska kommunernas erbjudande av utbildningar och antalet platser på dessa så långt som möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål. När Svenskt Näringsliv talar om att minska antalet platser på vissa utbildningar för att fler ska läsa yrkesprogram behöver man fundera på vilka ungdomar som staten ska tvinga in i yrkesutbildningar. Det finns en stor risk att vissa elevgrupper får litet utrymme att välja utbildning. Även Skolinspektionen varnar för detta i sitt remissvar: ”[…] att dimensionera ned högskoleförberedande program trots ett stort elevintresse, innebär att en elevgrupp med fullständiga men inte höga betyg inte möts av ett allsidigt utbud av utbildningar, vilket är ett mål enligt skollagen.”Utredningens förslag löser inte problemenDen stora bristen med utredningen är att den inte löser huvudproblemet, dvs att göra yrkesutbildningar attraktiva för ungdomar och studerande i komvux. Yrkesutbildningarna blir inte mer populära för att staten bestämmer hur många platser det ska finnas på olika utbildningar. Om yrkesutbildning blir ett alternativ som elever tvingas in i, snarare än väljer, finns risk för att såväl programmens attraktivitet som elevernas motivation att fullfölja dem påverkas negativt. Risker som Skolinspektionen också lyfter i sitt remissvar.Svenskt Näringsliv beskriver att det är många som studerar vård och omsorg inom regionalt yrkesvux. Det behövs 60 000 personer till vård och omsorg under en tio årsperiod. Därtill förväntas 8 500 årligen gå i pension. De knappt 3 000 som examineras från gymnasieskolan årligen räcker inte alls.Det behövs fler med en yrkesutbildning inom många områden. Men det behövs inte färre som utbildar sig inom vård.Det är en ofärdig och byråkratisk modell som föreslåsFlera frågor vad gäller ansvarsfördelningen är fortfarande utan svar eller överskjutna till skolmyndigheterna att bereda vidare, vilket gör det svårt att ta ställning till förslagen och bedöma deras sammantagna effekt.- Hur ska beslut om dimensionering parera för konjunkturcykler, där fastställande av utbud ger effekt med omkring fyra till fem års fördröjning? 2020 har visat att hela arbetsmarknaden kan förändras på en månad.
- Vem som ska stå för finansieringen av halvfulla klassrum och överkapacitet?
- Vilka möjligheter har eleverna att byta program till år 2 eller 3? Får eleverna byta till högskoleförberedande program eller måste de välja ett annat yrkesprogram?
Läs mer
-
Allvarligt smittläge ger anledning att arbeta på annat sätt
Smittspridningen ökar snabbt i Sverige och beslut om skarpare restriktioner har fattats i flera regioner. I många skolor ges möjligheter till distansarbete för lärare. Nu är tid för eftertanke hur dessa möjligheter kan öka.
Från våra medlemmar hör vi att lärarnas arbete anpassas och att detta sker i dialog mellan rektorerna och lärarna på enskilda skolor. En del lärare vill göra sitt för- och efterarbete i hemmet, medan andra föredrar att vara på skolan. Digitala möten eftersträvas så långt det går. Huvudmännen pekar också på att de försöker ordna så att lärare kan undervisa hemifrån när de har symtom men ändå är så pass friska att de kan jobba.Nu är det ett extra vaksamt läge. Smittspridningen är allvarlig. Samtidigt har skolan stor betydelse - både för att kunna ge elever den utbildning de har rätt till samt den trygghet och det stöd de behöver i en orolig vardag. Vi behöver därför värna om att hålla våra skolor öppna så långt som möjligt med hänsyn till smittspridningen. Då är det viktigt att de vuxna som arbetar i skolan ska kunna hålla avstånd till varandra så gott som möjligt och att man som rektor och medarbetare tillsammans funderar på vad som är nödvändigt att göra på plats och vad som kan göras på distans. Bedömning görs i varje enskilt fall av närmaste chef med utgångspunkt från Folkhälsmyndighetens rekommendationer.Under höstterminen har många elever i gymnasieskolan haft undervisning delvis på distans i syfte att minska trängseln i kollektivtrafiken på väg till och från skolan. Det är nu ett bra läge för huvudmännen att se vad som kan göras för att även lärare kan vara på distans i så stor utsträckning som möjligt. Det handlar främst om de arbetsuppgifter som ligger utöver den direkta tiden med eleverna, som till exempel för- och efterarbete. Kollegiala möten går att genomföra på distans genom olika former av digitalt stöd. Det gäller också olika former av kompetensutveckling. Även sådant som utvecklingssamtal kan ofta göras på distans och fungera väl. Många arbetar redan på detta sätt.Vilka arbetsuppgifter som behöver genomföras på skolan och vilka som kan göras på distans är något som varje skola behöver besluta, i samråd mellan skolans ledning och medarbetarna. Att sådan dialog hålls är viktigt. Vi befinner oss i ett avgörande läge för att kunna stoppa vidare smittspridning.
Läs mer
-
Fortsatt lärarbrist kräver fortsatta åtgärder
Vi ser flera indikationer på ökat intresse för att arbeta som lärare. Det behövs. I budgetpropositionen för 2021 skriver regeringen om behovet av fler behöriga lärare och föreslår flera åtgärder för att stärka utbildningarna. Samtidigt föreslås reformer som kräver ännu fler lärare. Den ekvationen går inte riktigt ihop.
Inledningsvis vill jag påminna om några saker, där det i debatten ofta påstås motsatsen:- Många vill utbilda sig till lärare, det är den största yrkesutbildningen i högskolan.
- Läraryrket är ett av de yrken med högst ”träffsäkerhet” dvs att man efter utbildningen arbetar med det som man är utbildad för.
- Läraryrket är ett av de yrken som flest stannar kvar i.
- Fler utbildade lärare än tidigare har även kommit tillbaka till yrket, vilket är glädjande.
- Att kunna kombinera arbete och utbildning i hela landet
- att kunna utbilda sig utan att behöva flytta från kommunen man bor i
- att kunna byta yrkesbana mitt i livet
- att kunna validera tidigare kunskaper för att tillvarata den kunskap som redan finns hos de som arbetar i förskola, skola och vuxenutbildning
Läs mer
-
Ett litet steg på vägen
Frågan om statistik på skolans område har varit i hetluften efter att Statistiska centralbyrån (SCB) för ett år sedan beslutade om en reviderad sekretesspolicy, som innebär att uppgifter om fristående skolor omfattas av sekretess på huvudmanna- och skolnivå.
Konsekvensen är att ny statistik redovisas endast på riksnivå och att äldre statistik på lokal nivå plockades bort från Skolverkets hemsida. Det nationella skolenhetsregistret togs också ner. Sammantaget innebär detta stora svårigheter för skolhuvudmän men gör det också bekymmersamt för alla de familjer som står inför ett val av skola. SKR har varit mycket aktiv i frågan och vi har samlat information och våra ställningstaganden här.Sekretess för uppgifter om fristående skolor och deras huvudmänDärför är det mycket glädjande att Skolverket i går meddelade att tidigare års statistik nu blir tillgänglig igen.Tidigare skolstatistik blir tillgänglig igen, SkolverketDet innebär till exempel att familjer bättre kan ta del av information om skolor inför vårens skolval. Även om jämförelser inte kan göras utifrån den senaste betygsstatistiken är det viktigt att information om alla landets kommunala och fristående skolor finns tillgänglig för allmänheten. Samtidigt meddelade utbildningsminister Anna Ekström att en ny förordning om skolenhetsregistret träder i kraft i november. Ett angeläget besked som tryggar tillgången till ett nationellt register med vissa basuppgifter om landets alla skolor.Skolenhetsregistret blir tillgängligt igen i november, regeringskanslietMen det här löser inte det större problemet med statistiksekretessen utan det kvarstår mycket, statens olika myndigheter har verkligen trasslat till det för oss. Det blev också tydligt när SCB och Skolverket redovisade sina förslag till hur statistikproblematiken ska lösas. För även om vi ser att förslagen till stor del säkerställer skolmyndigheternas behov av att inhämta och publicera uppgifter så täcker de inte kommunernas behov. En utestående fråga är kommuners behov av att själva bestämma och inhämta de uppgifter som behövs för att göra en träffsäker resursfördelning.Oavsett vilken lösning regeringen väljer att gå vidare med, efter beredning och remiss, så måste det gå snabbt. Det är också av största vikt att en övergångslösning kommer på plats. SKR kommer att fortsätta bevaka och driva den här viktiga frågan, där alla verkar vara överens men utmaningarna fortfarande kvarstår.
Läs mer
-
Staten måste hålla sina löften
Sedan mars i år och i budgeten för 2021 har regeringen presenterat flera satsningar inom utbildningsområdet för att ta Sverige ur krisen. En av dessa är en utökad satsning på gymnasiala yrkesutbildningar i komvux (regionalt yrkesvux) som ger fler individer möjlighet att läsa till t.ex. målare, elektriker och vårdbiträden. Det här är en bra satsning som möter både behovet av kompetensförsörjning för många branscher och samtidigt behovet av kompetensutveckling eller omskolning/karriärväxling som är att vänta i en trolig lågkonjunktur.
I förslaget till budget ökas statsbidraget för regionalt yrkesvux med 1 miljard 2021, totalt blir det ca 3,3 miljarder kronor för 2021 och även för 2022 tillförs extra resurser.Från SKRs sida har vi arbetat för en utökad satsning under lång tid och är mycket glada över beskedet. Men vi är också oroliga för hur utfallet av denna satsning kommer att bli.Redan i mars i år lovade staten att stå för kostnaderna för yrkesvux 2020, dvs att ersätta den kommunala medfinansieringen på 50 procent som gäller för att kunna söka statsbidraget. Dessutom meddelades att staten även tillför medel för nya utbildningsplatser redan under 2020. Processen har tagit på tok för lång tid med ett komplicerat ansökningsförfarande till Skolverket mitt under sommarsemestrarna. Och det var inte förrän häromdagen, ett halvår efter att satsningen aviserades, som kommunerna fick besked från Skolverket om hur mycket pengar de får och om de får extra platser i år. Många kommuner fick inte heller den summa som de sökt utan väsentligt mindre. Göteborgsregionen som satsat stort på fler platser i höst sökte ersättning för ca 80 miljoner i år men fick 63 miljoner. Det betyder att staten alltså inte står för den fulla finansieringen, som regeringen sade i mars.Väntan på hur satsningen i år skulle hanteras av Skolverket har också inneburit att några kommuner inte vågat satsa på fler platser i höst, trots ett högre söktryck.Sammantaget gör detta att den viktiga satsningen på yrkesvux riskerar att missa målet. SKR är helt enig med regeringen om att det behövs mer arbetsmarknad i utbildningspolitiken, vi måste ge fler möjlighet att utbilda sig och komma in på arbetsmarknaden. Men då måste kommunerna kunna lita på att staten håller sina löften samt ger kommunerna rimliga budget- och planeringsförutsättningar.Nu inväntar vi besked för hur den extra miljarden 2021 ska fördelas. Jag hoppas att det blir ett snabbt och enkelt förfarande med tydlig information. Kommunerna har nämligen redan lagt mycket tid på att försöka tolka, sätta sig in i ändringar och söka de medel som hittills har funnits att söka. Tid som skulle kunna läggas på huvuduppdraget att skapa en utbildning med hög måluppfyllelse, att utveckla branschsamverkan och flexibla utbildningsvägar.Vi befinner oss i ett historisk oroande läge med rekordhöga varsel på arbetsmarknaden och grupper som fortfarande står långt ifrån arbetsmarknaden som behöver utbildning för att kunna etablera sig. Regeringens satsningar är bra, att fler ska få utbildning som leder till jobb tjänar både individen och samhället på. Men om satsningarna på yrkesvux ska nå framgång är det avgörande med snabb information till kommunerna om hur satsningar ska fördelas lokalt. Komvux är en stor utbildningsform, strax under 400 000 elever, som också förtjänar bättre planeringsförutsättningar.
Läs mer
-
En innehållsrik budget med välkommet samarbete
Nu är nästa års budget presenterad efter ett speciellt år där ändringsbudgetar har avlöst varandra. Vi är fortfarande mitt i den pandemi som har påverkat verksamheten i förskola, skola och vuxenutbildning på ett sätt som vi inte har upplevt tidigare. I budgeten finns satsningar som tar avstamp i effekterna av dessa förändringar, vilket är välkommet.
Det finns en del att glädjas åt och en del att fundera mer över. Jag kommer därför återkomma med flera tankar den närmsta tiden, till exempel om hur vi kan få fler behöriga lärare.Välkomna satsningar på fullföljd utbildning och skolans digitaliseringAtt fullfölja gymnasiet är det i särklass viktigaste steget för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden eller fortsätta till vidare studier. Därför är det välkommet att regeringen ser det arbete som SKR tillsammans med ett stort antal skolhuvudmän har lagt ner på att främja genomströmningen i gymnasieskolan, och som har landat i projektet ”Uppdrag Fullföljd Utbildning”, UFU. Vi ser fram emot att fortsatt samarbete med regeringen och skolhuvudmännen, både de kommunala och enskilda, tack vare delfinansiering genom statsbudgeten.Vi ser även fram emot att komma vidare i arbetet med skolans digitalisering. SKR redovisade 2019 en handlingsplan med ett antal initiativ för att realisera den strategi som regeringen beslutade 2017. SKR har ivrigt väntat på att en ny överenskommelse ska etableras, samtidigt som vi har fortsatt arbetet på vårt håll. Nu aviserar regeringen att en ny överenskommelse är på gång, vilket är särskilt välkommet för att ta erfarenheterna från senaste läsåret vidare på ett samordnat sätt så att det kan nå alla huvudmän.Corona har gett ökade – men olika – behovRegeringen avsätter extra medel under 2021 för att stödja extra åtgärder som kan behövas utifrån hur skolorna har fått ställa om under coronapandemin. Det kvarstående intrycket är den professionalism som visades på alla nivåer när undervisningen över en dag ställdes om. Elever i gymnasieskolan behövde undervisas på distans. Grundskolan fick hantera en större frånvaro än vanligt, såväl hos elever som hos medarbetarna. Elever som varit hemma länge med milda symptom har på en del håll fått kombinera när- och distansundervisning. Denna hösttermin fortsätter arbetet med att begränsa smittspridningen för många gymnasieskolor, bland annat genom att begränsa antalet elever som befinner sig på skolan samtidigt.Det är viktigt att dessa resurser blir ett tillskott som skolor och huvudmän kan använda flexibelt utifrån de behov som finns i den egna verksamheten. Pandemins effekter varierar stort mellan skolor, och då behöver också insatserna se olika ut. Det kan handla om att elever behöver extra stöd för att komma ikapp, läxläsning, extra undervisningstid eller extra studiehandledning för elever med annat modersmål än svenska. Eller att kompletterande kompetenser behöver täcka upp för lärare i större utsträckning än vanligt på grund av hög frånvaro. Det kan handla om att elevhälsan behöver förstärkas med extra insatser, och en rad andra situationer.Tillskottet är välkommet, och det finns risk att än mer kommer att behövas när vi så småningom summerar pandemin.Arbetet med att minska de riktade statsbidragen måste fortsättaSKR är överens med regeringen om att det stora antalet riktade statsbidrag är ett problem, och att skolområdet är särskilt hårt drabbat. Därför är arbetet för att de riktade statsbidragen ska bli färre och enklare mycket angeläget och vi välkomnar regeringens fortsatta ambitioner på detta område. Jag kan ändå konstatera att årets budgetproposition är full av nya riktade statsbidrag. Förhoppningsvis är dock detta ett undantag för att hantera effekterna av coronapandemin.Ett steg i rätt riktning är att regeringen avser att samla statsbidragen till förskolan i ett bidrag. SKR vill se klustrade bidrag även för andra skolformer, när de inte är möjliga att lägga in i det generella bidraget.I den mån riktade statsbidrag förekommer är utformningen central, så att resurserna verkligen kan gå till det som regeringen avser. Här finns mycket arbete kvar att göra och SKR är gärna med i dialogen. Ett gott exempel är förändringarna som gjordes med likvärdighetsbidraget. En översyn skulle behöva göras även av de sammanslagna bidragen för karriärtjänsterna så att fler kan söka och använda bidraget på ett bra sätt.Det är svårt att summera budgetpropositionen för 2021. Mycket för att vi inte kan se alla effekter och därmed kostnaderna för coronapandemin än. Från SKRs sida ser vi fram emot ett fortsatt nära samarbete med regeringen och skolmyndigheterna för att se till att vi tillsammans kan ge kommuner och huvudmän de allra bästa förutsättningarna.
Läs mer
-
Dags att starta nytt läsår
Semesterperioden börjar lida mot sitt slut och vi är många som nu börjar jobba igen.
Hoppas att ni alla har haft en skön ledighet, med möjlighet att vila ut efter en väldigt speciell och intensiv vår. Det är dags för landets skolor att starta ett nytt läsår.Nära samarbete och dialog med medarbetarna är alltid viktigt, men på grund av de skiftande förutsättningarna är det om möjligt ännu mer angeläget nu. Jag är medveten om att förutsättningarna skiljer sig åt mellan kommuner, då pandemin har påverkat oss alla på olika sätt. Vissa skolor har drabbats hårt med hög frånvaro bland såväl elever och medarbetare, medan andra skolor inte har upplevt detta. Vissa kommuner har på grund av hårt belastade medarbetare vädjat till föräldrar att hålla sina 15-timmarsbarn hemma medan andra kommuner har arbetat hårt för att få föräldrarna att våga lämna barnen i förskolan. Jag hoppas att alla föräldrar ska känna sig trygga att lämna sina barn till förskola och skola utan rädsla för smitta.I somras gjordes en lagändring som ger möjlighet för gymnasieskolan att kombinera undervisning på plats i skolans lokaler med fjärr- och distansundervisning vid behov. Det ger utrymme för en ökad flexibilitet i gymnasieskolans planering, och kan bland annat medverka till att undvika trängsel i kollektivtrafiken i större kommuner. Extra betydelsefullt tycker jag det är att de elever som börjar gymnasieskolan för första gången får möta sina nya lärare och kamrater på plats i sin nya skolmiljö.Skolverkets preliminära betygsstatistik visar att andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolan ökar jämfört med föregående läsår. Samtidigt har fler avgångselever i gymnasieskolan tagit examen inom tre år. Resultaten har därmed förbättrats i båda skolformerna vilket tyder på att coronapandemin inte, som en del befarat, har påverkat resultaten negativt. Detta är glädjande.Jag vill tipsa om två källor till stöd i samband med planering av uppstart inför läsåret. Det första är ett stöd för planering kopplat till olika scenarier orsakat av pandemin som skolahemma.se har tagit fram. Planeringsstödet finns för tre nivåer; nationell, huvudman och skola. Materialet är framtaget i bred samverkan med experter och sakkunniga, och är förankrat i omvärldsbevakning. Det kommer att omarbetas löpande, är fritt att använda och innehåller bland annat konkret arbetsmaterial att ladda ner och använda. Du hittar materialet, som nu också finns översatt till engelska, på skolahemma.se.Skola Hemma, ett stöd för skolan under coronapandeminDet andra tipset är Skolverket, som också har tagit fram ett stöd inför läsårsstarten. Här hittar du stödmaterial för att utveckla undervisningen för förskola, skola och vuxenutbildning. Du hittar stödet via länken nedan.Stödmaterial, SkolverketFör dig som är ny skolledare har jag ett bonustips: Verktygslådan som SKR har tagit fram i samarbete med föreningen för Sveriges skolchefer, Jönköpings kommun samt Lärarförbundets skolledare. Den innehåller operativt stödmaterial som hjälper dig att erövra ditt uppdrag som rektor under de första hundra dagarna. Du hittar Verktygslådan via länken nedan.En rektors första hundra dagar, LärarförbundetUnder hösten kommer sannolikt flera rapporter om hur coronavåren påverkat skolan. Skolverket har nyligen släppt sin första delredovisning av uppdraget att följa upp och utvärdera konsekvenserna av covid-19-pandemin. Och jag vill redan nu flagga för att SKR inom kort kommer att publicera en rapport som riktar in sig på vad som hände i svensk skola, framför allt inom förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, från mars till juni 2020. Den är inget bokslut över pandemin, utan reflektioner över vad som har hänt under våren 2020. Rapporten ger en bild över hur situationen har hanterats både nationellt och lokalt i kommunerna, men även en framåtblick.Covid-19-pandemins påverkan på skolväsendet, Skolverket
Läs mer
-
Frågor och lästips från Stjernkvists utredning
Nu har betänkandet Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning gått ut på remiss precis lagom till sommarledigheten. För alla med intresse för hur gymnasieskola och komvux ska styras i framtiden vill jag därför passa på att komma med några lästips till hängmattan.
Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildningMen först lite bakgrundsinformation och reflektion från min sida. Lars Stjernkvist och hans sekretariat har under 2,5 års tid kartlagt behoven av förändrad styrning av gymnasieskola och komvux. Utöver de flertalet åtgärdsförslagen har utredningen också sammanställt mycket värdefull kunskap om de båda skolformerna.Av betänkandet, som är på över 1000 sidor, framgår exempelvis att redan idag samverkar 274 av landets 290 kommuner om gymnasieutbildning i någon form, i områden som motsvarar cirka 95 procent av eleverna. Inom yrkesvux har kommunerna, sedan kravet för att få statsbidrag kom 2017 om att minst tre kommuner måste samverka, klustrat sig i 48 samverkanskonstellationer. Över hälften av konstellationerna är sju kommuner eller fler. I cirka 100 kommuner är samverkansområdet för gymnasieskolan överlappande med motsvarande inom komvux.För gymnasieskolans del anordnades läsåret 2018/19 nationella program i 223 kommuner och introduktionsprogram i 253 kommuner. Ser man till de enskilda programmen och inriktningarna kan utbudet skilja sig åt. Det är inte så konstigt med tanke på att flera av yrkesprogrammens inriktningar sammantaget i landet bara har runt 200 elever samtidigt som de mest populära inriktningarna på högskoleförberedande program har 20 000 elever.Jag tror också att kommuner på vissa håll i Sverige behöver samverka mer och att förutsättningarna för planering och dimensionering av gymnasial utbildning måste präglas mindre av konkurrens och mer av samarbete mellan huvudmän. Men för detta behövs också stöd för att nå fram till lösningar på de kniviga situationer som kan uppstå. Det låter bra med regionala ramar och att det ska vara i dialog med Skolverket. Men när det behöver bli konkret och beslut ska fattas; hur ska till exempel utbildningar och platser fördelas mellan huvudmän, hur gör vi om vi inte kommer överens om sådana beslut och vad innebär att huvudmän ska få yttra sig? Vem betalar om klassrum blir halvfulla och vad händer om en fristående skola går i konkurs? Det är exempelvis sådana frågor som ordförande för SKRs utbildningsberedning Mats Gerdau hänvisade till som obesvarade när betänkandet överlämnades.
Stjernkvists förslag lämnar många frågor obesvaradeMålsättningarna för utredningen om att fler ungdomar ska fullfölja gymnasieutbildningen och att stärka kopplingen till arbetslivets behov är något SKR också tror starkt på och arbetar med. Vi har till exempel drivit ett av Europas största projekt för att motverka studieavbrott i gymnasieskolan, Plug In som övergått till Uppdrag fullföljd utbildning. Inom komvux har vi publicerat flera rapporter och skrivelser med förslag om hur till exempel statsbidraget för yrkesvux kan möjliggöra fler platser och breddat utbud samt att systemet behöver hänga ihop med arbetsmarknadsutbildningar som också har en viktig roll för att möta kompetensförsörjningsbehoven.Jag tror att det kommer behövas mer incitament för huvudmän att anordna dyra utbildningar som idag har litet söktryck, men som är av regionalt eller nationellt intresse ur kompetensförsörjnings-perspektiv än att enbart ändra till ska-krav om samverkan i lagar och förordningar. Gällande söktryck och elevernas intresse så är det en del som utredningen själva är inne på som kan bli problematiskt. Jag hade gärna sett mer i konsekvensanalysen kring hur förslagen slår när fler elever inte kommer att komma in på sitt förstaval och effekten för genomströmning när elever kanske läser en utbildning de inte vill gå. Vad innebär exempelvis förslaget att huvudmän aktivt ska verka för en allsidig och social elevsammansättning?Så till lästipsen:- För den historieintresserade läsaren: läs kapitel 4 och bilaga 6.
- Som obligatorisk läsning för alla: Förslagskapitel 6 och författningsändringarna i kapitel 1.
- Är du istället sugen på en riktig nagelbitare: Läs konsekvensutredningen i kapitel 8.
- Drama, kanske får det bli finansieringskapitlet?
- Mer science fictioninriktat om hur en regional planeringsmodell kan komma att se ut i reformens andra steg: Läs bilaga 4.
- För dig som gillar trilogier är det inte omöjligt med fortsättning, det finns flera förslag om nya direktiv (t.ex. en utredning av gymnasieutbildningarnas innehåll och programstruktur): läs förslag 6.9.2 och bilaga 5.
Läs mer
Kategorier
- Arbetsmarknad
- Avtalsrörelse
- Digitalisering
- Ekonomi
- Elever
- Fritidshem
- Förskola
- Grundskola
- Gymnasieskolan
- Handlingsplan
- Jämställdhet
- Kompetensförsörjning
- Ledning och styrning
- Lärare och yrket
- Resurser och resursfördelning
- Skolans huvudmannaskap
- Skolutveckling
- Uppföljning och resultat
- Utbildning
- Utveckling
- Välfärdens finansiering
- Studie- och yrkesvägledning
- Vuxenutbildning