Skolbloggen

Inga artiklar funna på dina kriterier.

Kontakt

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Om bloggen

Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKR.

  • 2020-06-26
    Frågor och lästips från Stjernkvists utredning
    Nu har betänkandet Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning gått ut på remiss precis lagom till sommarledigheten. För alla med intresse för hur gymnasieskola och komvux ska styras i framtiden vill jag därför passa på att komma med några lästips till hängmattan.
    Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildningMen först lite bakgrundsinformation och reflektion från min sida. Lars Stjernkvist och hans sekretariat har under 2,5 års tid kartlagt behoven av förändrad styrning av gymnasieskola och komvux. Utöver de flertalet åtgärdsförslagen har utredningen också sammanställt mycket värdefull kunskap om de båda skolformerna.Av betänkandet, som är på över 1000 sidor, framgår exempelvis att redan idag samverkar 274 av landets 290 kommuner om gymnasieutbildning i någon form, i områden som motsvarar cirka 95 procent av eleverna. Inom yrkesvux har kommunerna, sedan kravet för att få statsbidrag kom 2017 om att minst tre kommuner måste samverka, klustrat sig i 48 samverkanskonstellationer. Över hälften av konstellationerna är sju kommuner eller fler. I cirka 100 kommuner är samverkansområdet för gymnasieskolan överlappande med motsvarande inom komvux.För gymnasieskolans del anordnades läsåret 2018/19 nationella program i 223 kommuner och introduktionsprogram i 253 kommuner. Ser man till de enskilda programmen och inriktningarna kan utbudet skilja sig åt. Det är inte så konstigt med tanke på att flera av yrkesprogrammens inriktningar sammantaget i landet bara har runt 200 elever samtidigt som de mest populära inriktningarna på högskoleförberedande program har 20 000 elever.Jag tror också att kommuner på vissa håll i Sverige behöver samverka mer och att förutsättningarna för planering och dimensionering av gymnasial utbildning måste präglas mindre av konkurrens och mer av samarbete mellan huvudmän. Men för detta behövs också stöd för att nå fram till lösningar på de kniviga situationer som kan uppstå. Det låter bra med regionala ramar och att det ska vara i dialog med Skolverket. Men när det behöver bli konkret och beslut ska fattas; hur ska till exempel utbildningar och platser fördelas mellan huvudmän, hur gör vi om vi inte kommer överens om sådana beslut och vad innebär att huvudmän ska få yttra sig? Vem betalar om klassrum blir halvfulla och vad händer om en fristående skola går i konkurs? Det är exempelvis sådana frågor som ordförande för SKRs utbildningsberedning Mats Gerdau hänvisade till som obesvarade när betänkandet överlämnades.
    Stjernkvists förslag lämnar många frågor obesvaradeMålsättningarna för utredningen om att fler ungdomar ska fullfölja gymnasieutbildningen och att stärka kopplingen till arbetslivets behov är något SKR också tror starkt på och arbetar med. Vi har till exempel drivit ett av Europas största projekt för att motverka studieavbrott i gymnasieskolan, Plug In som övergått till Uppdrag fullföljd utbildning. Inom komvux har vi publicerat flera rapporter och skrivelser med förslag om hur till exempel statsbidraget för yrkesvux kan möjliggöra fler platser och breddat utbud samt att systemet behöver hänga ihop med arbetsmarknadsutbildningar som också har en viktig roll för att möta kompetensförsörjningsbehoven.Jag tror att det kommer behövas mer incitament för huvudmän att anordna dyra utbildningar som idag har litet söktryck, men som är av regionalt eller nationellt intresse ur kompetensförsörjnings-perspektiv än att enbart ändra till ska-krav om samverkan i lagar och förordningar. Gällande söktryck och elevernas intresse så är det en del som utredningen själva är inne på som kan bli problematiskt. Jag hade gärna sett mer i konsekvensanalysen kring hur förslagen slår när fler elever inte kommer att komma in på sitt förstaval och effekten för genomströmning när elever kanske läser en utbildning de inte vill gå. Vad innebär exempelvis förslaget att huvudmän aktivt ska verka för en allsidig och social elevsammansättning?Så till lästipsen:
    • För den historieintresserade läsaren: läs kapitel 4 och bilaga 6.
    • Som obligatorisk läsning för alla: Förslagskapitel 6 och författningsändringarna i kapitel 1.
    • Är du istället sugen på en riktig nagelbitare: Läs konsekvensutredningen i kapitel 8.
    • Drama, kanske får det bli finansieringskapitlet?
    • Mer science fictioninriktat om hur en regional planeringsmodell kan komma att se ut i reformens andra steg: Läs bilaga 4.
    • För dig som gillar trilogier är det inte omöjligt med fortsättning, det finns flera förslag om nya direktiv (t.ex. en utredning av gymnasieutbildningarnas innehåll och programstruktur): läs förslag 6.9.2 och bilaga 5.
    Hur epilogen blir återstår att se. Vi planerar för att fånga upp medlemmarnas syn på de förslag som lagts i utredningen - så håll gärna ögonen öppna för kommande inbjudningar om du själv tillhör en av remissinstanserna eller ta kontakt med oss om du ändå har för avsikt att lämna synpunkter på åtgärdsförslagen. Inga kommuner från Västernorrland, Gävleborg, Uppsala, Jönköping, Östergötland, Gotland, Kronoberg, Halland eller Bleking län är med på remisslistan men alla som vill får skicka in synpunkter till regeringskansliet. Jag hoppas att ni gör det så att det blir en bred representation över landet då de lokala och regionala skillnaderna i Sverige är stora. Deadline för att svara är den 30 november i år.Avslutningsvis finns alltså mycket som pekar på att det kommer bli en intressant höst med många möjligheter till konstruktiva diskussioner om skolans styrning och huvudmannaskap. Men först vill jag önska er alla en riktigt skön sommarsemester!

    Läs mer
  • 2020-06-24
    Kommunerna behöver tydligare lagstiftning när det gäller webbfilter
    Digitaliseringen i samhället pågår för fullt. En viktig arena är förskolan och skolan där barn och elever, lärare och andra medarbetare kan dra nytta av digitala verktyg och tjänster i undervisning och administration.
    Vi ser att fördelarna är många och att det finns flera områden där vi kan utveckla användandet. Detta har inte minst blivit tydligt under pågående pandemi. Samtidigt vet jag att det finns en oro för att barn och elever ska exponeras för eller få åtkomst till exempelvis pornografi och extremt våld via internet på skolan genom skolans eller den egna utrustningen.En del kommuner och skolenheter har valt att, utöver värdegrundsarbete och sex- och samlevnadsundervisning, införa webbfilter i förskolor och skolor. Frågan om filter är komplex med många komplicerade avvägningar. Till exempel att filter riskerar att dölja uppgifter/information som elever utifrån styrdokumenten ska ha tillgång till; information om sex och samlevnad, hbtq-rättigheter, relationer och preventivmedel. Debatten är ofta både hård och polariserad men vi kan alla enas om att vi vill ge barn och elever en trygg omsorg, undervisning och skola.SKR har på medlemmarnas uppmaning arbetat med att försöka ta fram verktyg/information om hur webbfilter skulle kunna användas. I det arbetet har SKR undersökt vilka juridiska aspekter som råder kring webbfilter i förskolan och skolan. Under arbetet har det framkommit att lagstiftningen delvis är otydlig och att det saknas praxis för hur lagstiftningen ska tillämpas. Vissa juridiska frågor behöver förtydligas så att skolhuvudmännen kan känna sig trygga oavsett hur de väljer att gå vidare i frågan. Vad gäller till exempel för elevens egna utrustning om den används inom ramen för skolans verksamhet?Därför har SKR skickat en hemställan till regeringen om att utreda ett förtydligade av den lagstiftning som finns inom området. Jag hoppas att Justitiedepartementet och regeringen kan hantera den här frågan snabbt. Sveriges skolhuvudmän har ett viktig uppdrag att ge våra barn och elever en trygg omsorg, undervisning och skola. Därför behövs det klara och tydliga regler för att ge dem bättre verktyg i detta viktiga uppdrag.
    SKR vill att regeringen utreder förutsättningarna för webbfilter-lösningar
    Läs mer
  • 2020-06-18
    Olycklig låsning i frågan om fjärr- och distansundervisning
    Att ha en positiv inställning till fjärr- och distansundervisning kan i debatten vändas mot dig, som att du menar att det skulle vara den saliggörande lösningen på skolans utmaningar. Så är självklart inte fallet. Jag önskar att vi kan öppna upp för samtal som inte polariserar debatten utan istället verkligen leder oss framåt. Är ni med mig?
    Många elever, lärare och rektorer – inte minst i glesbygd – har mycket positiva erfarenheter av fjärrundervisning. Det är ibland den enda möjligheten att få behöriga lärare i vissa ämnen. Liknande gäller distansundervisning – för elever som stannar hemma från skolan en längre tid är denna undervisning en räddning till kunskaper och förhoppningsvis behörighet. Fjärr- och distansundervisning kan vara effektivt även i andra situationer, också för elever på större orter och utan särskilda behov.Tyvärr har debatten om fjärr- och distansundervisning spårat ur. Det tycks inte spela någon roll hur ofta SKR understryker att vi med ökad effektivitet menar bättre undervisning av behöriga lärare för eleverna – att det inte handlar om att spara pengar och minska på personal, eller att skärmar inte kan ersätta lärare. Tvärtom kan dessa lösningar ibland både kosta mer och kräva mer personal särskilt som det exempelvis i en fjärrundervisningssituation finns både en lärare i klassrummet och en undervisande lärare digitalt. Vår utgångspunkt är att det är elevernas behov samt lärares och rektors kompetens som ska styra organisation och utformning av fjärr- och distansundervisning.Att digitalisering i vissa fall även kan betyda besparingar, till exempel med minskat resande eller effektivare administration, står inte i motsats till detta. Men våra argument hårdvinklas och förvrängs. Att ha en positiv ansats anses av somliga närmast som att delta i en konspiration där