%20RGB_SKR_Logotype.png)
-
Viktigt att se och motverka könsskillnader i skolresultat
Idag sommarpratar Emma Leijnse, journalist på Sydsvenskan. Hon är en av de personer som pekar på konsekvenserna av att pojkar som grupp uppnår lägre skolresultat än flickor och att vi måste arbeta för
Kontakt
Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?
Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.
Tack för att du hjälper oss!
Om bloggen
Jag som bloggar här heter Per-Arne Andersson och är avdelningschef med ansvar för bland annat skola och förskola på SKR.
-
Dags att starta nytt läsår
Semesterperioden börjar lida mot sitt slut och vi är många som nu börjar jobba igen.
Hoppas att ni alla har haft en skön ledighet, med möjlighet att vila ut efter en väldigt speciell och intensiv vår. Det är dags för landets skolor att starta ett nytt läsår.Nära samarbete och dialog med medarbetarna är alltid viktigt, men på grund av de skiftande förutsättningarna är det om möjligt ännu mer angeläget nu. Jag är medveten om att förutsättningarna skiljer sig åt mellan kommuner, då pandemin har påverkat oss alla på olika sätt. Vissa skolor har drabbats hårt med hög frånvaro bland såväl elever och medarbetare, medan andra skolor inte har upplevt detta. Vissa kommuner har på grund av hårt belastade medarbetare vädjat till föräldrar att hålla sina 15-timmarsbarn hemma medan andra kommuner har arbetat hårt för att få föräldrarna att våga lämna barnen i förskolan. Jag hoppas att alla föräldrar ska känna sig trygga att lämna sina barn till förskola och skola utan rädsla för smitta.I somras gjordes en lagändring som ger möjlighet för gymnasieskolan att kombinera undervisning på plats i skolans lokaler med fjärr- och distansundervisning vid behov. Det ger utrymme för en ökad flexibilitet i gymnasieskolans planering, och kan bland annat medverka till att undvika trängsel i kollektivtrafiken i större kommuner. Extra betydelsefullt tycker jag det är att de elever som börjar gymnasieskolan för första gången får möta sina nya lärare och kamrater på plats i sin nya skolmiljö.Skolverkets preliminära betygsstatistik visar att andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolan ökar jämfört med föregående läsår. Samtidigt har fler avgångselever i gymnasieskolan tagit examen inom tre år. Resultaten har därmed förbättrats i båda skolformerna vilket tyder på att coronapandemin inte, som en del befarat, har påverkat resultaten negativt. Detta är glädjande.Jag vill tipsa om två källor till stöd i samband med planering av uppstart inför läsåret. Det första är ett stöd för planering kopplat till olika scenarier orsakat av pandemin som skolahemma.se har tagit fram. Planeringsstödet finns för tre nivåer; nationell, huvudman och skola. Materialet är framtaget i bred samverkan med experter och sakkunniga, och är förankrat i omvärldsbevakning. Det kommer att omarbetas löpande, är fritt att använda och innehåller bland annat konkret arbetsmaterial att ladda ner och använda. Du hittar materialet, som nu också finns översatt till engelska, på skolahemma.se.Skola Hemma, ett stöd för skolan under coronapandeminDet andra tipset är Skolverket, som också har tagit fram ett stöd inför läsårsstarten. Här hittar du stödmaterial för att utveckla undervisningen för förskola, skola och vuxenutbildning. Du hittar stödet via länken nedan.Stödmaterial, SkolverketFör dig som är ny skolledare har jag ett bonustips: Verktygslådan som SKR har tagit fram i samarbete med föreningen för Sveriges skolchefer, Jönköpings kommun samt Lärarförbundets skolledare. Den innehåller operativt stödmaterial som hjälper dig att erövra ditt uppdrag som rektor under de första hundra dagarna. Du hittar Verktygslådan via länken nedan.En rektors första hundra dagar, LärarförbundetUnder hösten kommer sannolikt flera rapporter om hur coronavåren påverkat skolan. Skolverket har nyligen släppt sin första delredovisning av uppdraget att följa upp och utvärdera konsekvenserna av covid-19-pandemin. Och jag vill redan nu flagga för att SKR inom kort kommer att publicera en rapport som riktar in sig på vad som hände i svensk skola, framför allt inom förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, från mars till juni 2020. Den är inget bokslut över pandemin, utan reflektioner över vad som har hänt under våren 2020. Rapporten ger en bild över hur situationen har hanterats både nationellt och lokalt i kommunerna, men även en framåtblick.Covid-19-pandemins påverkan på skolväsendet, Skolverket
Läs mer
-
Frågor och lästips från Stjernkvists utredning
Nu har betänkandet Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning gått ut på remiss precis lagom till sommarledigheten. För alla med intresse för hur gymnasieskola och komvux ska styras i framtiden vill jag därför passa på att komma med några lästips till hängmattan.
Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildningMen först lite bakgrundsinformation och reflektion från min sida. Lars Stjernkvist och hans sekretariat har under 2,5 års tid kartlagt behoven av förändrad styrning av gymnasieskola och komvux. Utöver de flertalet åtgärdsförslagen har utredningen också sammanställt mycket värdefull kunskap om de båda skolformerna.Av betänkandet, som är på över 1000 sidor, framgår exempelvis att redan idag samverkar 274 av landets 290 kommuner om gymnasieutbildning i någon form, i områden som motsvarar cirka 95 procent av eleverna. Inom yrkesvux har kommunerna, sedan kravet för att få statsbidrag kom 2017 om att minst tre kommuner måste samverka, klustrat sig i 48 samverkanskonstellationer. Över hälften av konstellationerna är sju kommuner eller fler. I cirka 100 kommuner är samverkansområdet för gymnasieskolan överlappande med motsvarande inom komvux.För gymnasieskolans del anordnades läsåret 2018/19 nationella program i 223 kommuner och introduktionsprogram i 253 kommuner. Ser man till de enskilda programmen och inriktningarna kan utbudet skilja sig åt. Det är inte så konstigt med tanke på att flera av yrkesprogrammens inriktningar sammantaget i landet bara har runt 200 elever samtidigt som de mest populära inriktningarna på högskoleförberedande program har 20 000 elever.Jag tror också att kommuner på vissa håll i Sverige behöver samverka mer och att förutsättningarna för planering och dimensionering av gymnasial utbildning måste präglas mindre av konkurrens och mer av samarbete mellan huvudmän. Men för detta behövs också stöd för att nå fram till lösningar på de kniviga situationer som kan uppstå. Det låter bra med regionala ramar och att det ska vara i dialog med Skolverket. Men när det behöver bli konkret och beslut ska fattas; hur ska till exempel utbildningar och platser fördelas mellan huvudmän, hur gör vi om vi inte kommer överens om sådana beslut och vad innebär att huvudmän ska få yttra sig? Vem betalar om klassrum blir halvfulla och vad händer om en fristående skola går i konkurs? Det är exempelvis sådana frågor som ordförande för SKRs utbildningsberedning Mats Gerdau hänvisade till som obesvarade när betänkandet överlämnades.
Stjernkvists förslag lämnar många frågor obesvaradeMålsättningarna för utredningen om att fler ungdomar ska fullfölja gymnasieutbildningen och att stärka kopplingen till arbetslivets behov är något SKR också tror starkt på och arbetar med. Vi har till exempel drivit ett av Europas största projekt för att motverka studieavbrott i gymnasieskolan, Plug In som övergått till Uppdrag fullföljd utbildning. Inom komvux har vi publicerat flera rapporter och skrivelser med förslag om hur till exempel statsbidraget för yrkesvux kan möjliggöra fler platser och breddat utbud samt att systemet behöver hänga ihop med arbetsmarknadsutbildningar som också har en viktig roll för att möta kompetensförsörjningsbehoven.Jag tror att det kommer behövas mer incitament för huvudmän att anordna dyra utbildningar som idag har litet söktryck, men som är av regionalt eller nationellt intresse ur kompetensförsörjnings-perspektiv än att enbart ändra till ska-krav om samverkan i lagar och förordningar. Gällande söktryck och elevernas intresse så är det en del som utredningen själva är inne på som kan bli problematiskt. Jag hade gärna sett mer i konsekvensanalysen kring hur förslagen slår när fler elever inte kommer att komma in på sitt förstaval och effekten för genomströmning när elever kanske läser en utbildning de inte vill gå. Vad innebär exempelvis förslaget att huvudmän aktivt ska verka för en allsidig och social elevsammansättning?Så till lästipsen:- För den historieintresserade läsaren: läs kapitel 4 och bilaga 6.
- Som obligatorisk läsning för alla: Förslagskapitel 6 och författningsändringarna i kapitel 1.
- Är du istället sugen på en riktig nagelbitare: Läs konsekvensutredningen i kapitel 8.
- Drama, kanske får det bli finansieringskapitlet?
- Mer science fictioninriktat om hur en regional planeringsmodell kan komma att se ut i reformens andra steg: Läs bilaga 4.
- För dig som gillar trilogier är det inte omöjligt med fortsättning, det finns flera förslag om nya direktiv (t.ex. en utredning av gymnasieutbildningarnas innehåll och programstruktur): läs förslag 6.9.2 och bilaga 5.
Läs mer
-
Kommunerna behöver tydligare lagstiftning när det gäller webbfilter
Digitaliseringen i samhället pågår för fullt. En viktig arena är förskolan och skolan där barn och elever, lärare och andra medarbetare kan dra nytta av digitala verktyg och tjänster i undervisning och administration.
Vi ser att fördelarna är många och att det finns flera områden där vi kan utveckla användandet. Detta har inte minst blivit tydligt under pågående pandemi. Samtidigt vet jag att det finns en oro för att barn och elever ska exponeras för eller få åtkomst till exempelvis pornografi och extremt våld via internet på skolan genom skolans eller den egna utrustningen.En del kommuner och skolenheter har valt att, utöver värdegrundsarbete och sex- och samlevnadsundervisning, införa webbfilter i förskolor och skolor. Frågan om filter är komplex med många komplicerade avvägningar. Till exempel att filter riskerar att dölja uppgifter/information som elever utifrån styrdokumenten ska ha tillgång till; information om sex och samlevnad, hbtq-rättigheter, relationer och preventivmedel. Debatten är ofta både hård och polariserad men vi kan alla enas om att vi vill ge barn och elever en trygg omsorg, undervisning och skola.SKR har på medlemmarnas uppmaning arbetat med att försöka ta fram verktyg/information om hur webbfilter skulle kunna användas. I det arbetet har SKR undersökt vilka juridiska aspekter som råder kring webbfilter i förskolan och skolan. Under arbetet har det framkommit att lagstiftningen delvis är otydlig och att det saknas praxis för hur lagstiftningen ska tillämpas. Vissa juridiska frågor behöver förtydligas så att skolhuvudmännen kan känna sig trygga oavsett hur de väljer att gå vidare i frågan. Vad gäller till exempel för elevens egna utrustning om den används inom ramen för skolans verksamhet?Därför har SKR skickat en hemställan till regeringen om att utreda ett förtydligade av den lagstiftning som finns inom området. Jag hoppas att Justitiedepartementet och regeringen kan hantera den här frågan snabbt. Sveriges skolhuvudmän har ett viktig uppdrag att ge våra barn och elever en trygg omsorg, undervisning och skola. Därför behövs det klara och tydliga regler för att ge dem bättre verktyg i detta viktiga uppdrag.
SKR vill att regeringen utreder förutsättningarna för webbfilter-lösningar
Läs mer
-
Olycklig låsning i frågan om fjärr- och distansundervisning
Att ha en positiv inställning till fjärr- och distansundervisning kan i debatten vändas mot dig, som att du menar att det skulle vara den saliggörande lösningen på skolans utmaningar. Så är självklart inte fallet. Jag önskar att vi kan öppna upp för samtal som inte polariserar debatten utan istället verkligen leder oss framåt. Är ni med mig?
Många elever, lärare och rektorer – inte minst i glesbygd – har mycket positiva erfarenheter av fjärrundervisning. Det är ibland den enda möjligheten att få behöriga lärare i vissa ämnen. Liknande gäller distansundervisning – för elever som stannar hemma från skolan en längre tid är denna undervisning en räddning till kunskaper och förhoppningsvis behörighet. Fjärr- och distansundervisning kan vara effektivt även i andra situationer, också för elever på större orter och utan särskilda behov.Tyvärr har debatten om fjärr- och distansundervisning spårat ur. Det tycks inte spela någon roll hur ofta SKR understryker att vi med ökad effektivitet menar bättre undervisning av behöriga lärare för eleverna – att det inte handlar om att spara pengar och minska på personal, eller att skärmar inte kan ersätta lärare. Tvärtom kan dessa lösningar ibland både kosta mer och kräva mer personal särskilt som det exempelvis i en fjärrundervisningssituation finns både en lärare i klassrummet och en undervisande lärare digitalt. Vår utgångspunkt är att det är elevernas behov samt lärares och rektors kompetens som ska styra organisation och utformning av fjärr- och distansundervisning.Att digitalisering i vissa fall även kan betyda besparingar, till exempel med minskat resande eller effektivare administration, står inte i motsats till detta. Men våra argument hårdvinklas och förvrängs. Att ha en positiv ansats anses av somliga närmast som att delta i en konspiration där lärare i stora drag byts ut mot skärmar i allt större klasser.Men det är inte SKR det är synd om. Vi kan ta kritik i debattartiklar, även om den är onyanserad. De som dock riskerar att fara illa är de elever som kan bli utan de behöriga lärare de verkligen behöver. Just dessa elever som alla säger sig vilja värna om. För mig går detta inte ihop.SKR kommer att fortsätta lyfta fram framgångsrika exempel från skolkommuner. Vi kommer även att fortsätta att föreslå regeringen nyanseringar av de förslag man lägger för att utveckla fjärr- och distansundervisningen och följa upp förslagen på initiativen i #skolDigiplan, den nationella handlingsplanen för skolväsendets digitalisering.Vi är villiga att lyssna på andras tankar om undervisning med digitala hjälpmedel, liksom vi hoppas att andra är villiga att ta våra synpunkter seriöst. Dessa frågor spelar en stor roll för att stötta skolverksamheten.
Läs mer
-
Flera viktiga komvux-beslut i riksdagen
För två år sedan skrev jag om att vuxenutbildningen firade 50 år och hur komvux har utvecklats efter hur det svenska samhället sett ut och omvärlden har förändrats.
Denna vår har tydligt visat att bland annat vuxenutbildningen snabbt kan ställa om till nya situationer och behov. Våren har inneburit stora utmaningar men även utvecklingsarbete har skett som kommer att bidra till framtida undervisning och distanskoncept m.m. Det är viktigt vi tar tillvara på erfarenheter från våren och att nationellt utvärdera hur dessa kan nyttjas även när vi återgår till ett normalläge.Nytt mål och nya urvalsreglerI går fattade riksdagen några avgörande beslut, baserat på Komvuxutredningen – en annan och andra chans, som kommer att utveckla komvux ännu mer för att möta samhällsutmaningar som kompetensförsörjningen till arbetslivet och att förbättra individers jobbchanser samt möjlighet att byta yrke.Propositionen Komvux för stärkt kompetensförsörjning röstades igenom som bl.a. innebär ett nytt mål för komvux, nya urvalsregler, en förenklad betygsskala på grundläggande nivå och för svenska för invandrare (sfi). Särskild utbildning för vuxna (särvux) kommer inte heller längre att vara en egen skolform utan ska ingå i skolformen komvux. Flera viktiga förslag som SKR ställt sig bakom i remissvaret till utredningen.Äldreomsorgslyft och förändringar i studiestartsstödetRiksdagen beslutade även om Extra ändringsbudget: Förslag till fler åtgärder på grund av coronaviruset där Äldreomsorgsyftet och ändringar i studiestarsstödet ingår.Äldreomsorgslyftet är en kompetenssatsning för äldreomsorgen där regeringen har avsatt 2,2 miljarder och bygger på ett gemensamt förslag från SKR och Kommunal. I satsningen ingår finansiering för 5 000 heltidsplatser (10 000 halvtid) i yrkesvux. Häften av platserna ska ske i kombination med sfi/sva. En viktig och välkommen satsning.Studiestartsstöd riktar sig till arbetslösa personer med kort utbildning och stort utbildningsbehov där bland annat arbetslöshetsvillkoret nu ändras så att fler individer kan få möjlighet att använda sig av stödet.Studiestartsstödet bidrar till att fler personer vågar ta steget till att utbilda sig och kommunerna behöver ha konkreta rekryteringsverktyg för att få fler att studera. Av de 4 900 som studerade med stödet 2018 läste hälften en yrkesutbildning, varav de flesta inom ett bristyrkesområde.För att möta ökat tryck på komvux krävs möjlighet till goda planeringsförutsättningarUnder 2018 deltog strax under 400 000 elever i komvux, inklusive sfi, och särvux. Komvux kommer att växa ytterligare de kommande åren. Många bra beslut är fattade på nationell nivå men vuxenutbildningen behöver fortsätta utvecklas för att möta samhällets och individernas behov.Kommunerna väntar bland annat på hur den satsning som aviserades 30 mars om slopad kommunal medfinansiering i yrkesvux 2020 och ökat antal yrkesvuxplatser ska hanteras i år. För att kommunerna på ett effektivt sätt ska kunna möta det kraftigt utökade behov av kompetensutveckling och omskolning som är att vänta kommer det vara avgörande med snabb information till kommunerna om hur satsningarna ska implementeras. Det krävs även en ökad långsiktighet i regionalt yrkesvux.
Läs mer
-
Förskolans dag – särskilt speciell i år
Varje år är Förskolans dag något av en folkfest för våra yngsta. I dag är det dags igen, men firandet blir förstås lite annorlunda och mer småskaligt än vanligt.
Jag är säker på att förskolorna ändå gör det till en speciell dag för barnen.Runtom i landet är förskolorna öppna som vanligt, och jag vill passa på att hylla personalen som fortsätter erbjuda barn den trygghet, lärande och utveckling som är så betydelsefull. På vissa förskolor är det nästan som vanligt, men inte överallt. Det är högre sjukfrånvaro än vanligt bland personalen men vi får tydliga signaler om att det framför allt är barnens frånvaro som sticker ut.Förskolans viktiga kompenserande rollFramför allt är det många barn i socioekonomiskt sårbara områden som inte kommer till förskolan. Många kommuner arbetar mycket aktivt för att hålla kontakten och nå de föräldrar som av oro för smittspridning håller sina barn hemma.Förskolans viktiga kompenserande roll lyfts ofta fram i forskning. Att ha gått i en förskola med god kvalitet ger långvariga positiva effekter, men störst betydelse har förskolan just för barn som tillhör sårbara grupper. I Sverige är de allra flesta barnen inskrivna i förskolan, men det finns grupper som i högre grad står utanför. Just nu pågår en statlig utredning just för att öka deltagandet i förskola bland nyanlända och socioekonomiskt utsatta grupper. Det rådande läget kan leda till att deltagandet i dessa grupper riskerar att minska, och det är viktigt att ha strategier och åtgärder på både kort och lång sikt för att motverka ett lägre deltagande.Mycket på gång för att stärka utveckling och likvärdighet i förskolanÄven på SKR sätter vi likvärdighet i fokus i arbetet med förskolan. I slutet av året kommer den första Öppna jämförelsen för förskolan (ÖJ förskola). Till skillnad från de Öppna jämförelserna för grund- och gymnasieskolan är det inte barnens kunskapsutveckling som står i fokus. Vi arbetar med andra sätt att synliggöra, mäta och jämföra förutsättningar för kvalitet och likvärdighet.Tillgången till statistik och nationella indikatorer för förskolan är begränsad och det finns flera viktiga avvägningar att göra i vad som kan, och kanske inte minst bör, mätas. Vi ser framför oss en fortsatt livlig och konstruktiv diskussion om hur vi följer upp och utvecklar förskolan. Lanseringen av ÖJ förskola kommer att ske på SKR:s förskolekonferens den 30 november där temat kretsar just kring att mäta kvalitet och likvärdighet. Konferensen kommer att äga rum fysiskt i Stockholm om det är lämpligt enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer, men i annat fall planerar vi för en digital konferens. Håll utkik! Anmälan öppnas inom kort.För det mer verksamhetsnära arbetet lanserar vi även KARTA, vår nya modell för kvalitetsutveckling i förskolan. KARTA har under ett par års tid testats och utvecklats i ett antal pilotkommuner. Vi hoppas, trots att det nu kan vara svårt att planera, att vi kan starta upp KARTA för fler kommuner redan i höst. Startskottet blir en digital konferens den 19 oktober. Det finns möjlighet att anmäla sig fram till sista juni. Läs mer nedan.KARTA – en modell för kvalitetsutveckling i förskolanTill alla barn, föräldrar och medarbetare i Sveriges förskolor – jag hoppas att ni får en riktigt fin, om än annorlunda, Förskolans dag.
Läs mer
-
Ingenting är som vanligt – inte heller studentfirandet
I vår ska omkring 100 000 unga människor gå ut gymnasieskolan, en tid som vanligtvis präglas av studentskivor och andra festligheter. På grund av coronapandemin är dock ingenting längre som vanligt. Nu har Folkhälsomyndigheten tagit fram en rekommendation för skolornas studentfirande.
Rekommendation: Inför studentexamen 2020, FolkhälsomyndighetenRekommendationen innebär i korthet att avgångseleverna ska kunna träffas klassvis eller i mindre grupper i skolan för att ha en avslutningsceremoni med betygsutdelning tillsammans. Beroende på hur skolan ser ut, kan de också i vissa fall få någon form av utspring till väntande anhöriga, även om detta måste ske i små grupper i taget. Det gör att studentfirandet på skolorna kan behöva spridas ut över flera dagar. Större gemensamma ceremonier eller samlingar för samtliga avgångselever eller hela skolan är inte tillåtet, varken för studentfirande eller vid några andra skolavslutningar.Många av våra medlemmar har efterfrågat en tydlig rekommendation med ramar för hur skolorna kan ordna bästa möjliga studentceremonier. De är angelägna om både att avgångseleverna får en minnesvärd dag och att begränsa smittspridningen.Ett minne för livetEtt flertal kommuner har redan meddelat att vårens traditionella studentfirande ställs in. Tillsammans med rektorer, skolpersonal och elever arbetar man runt om i landet fram alternativa lösningar för att ändå kunna uppmärksamma denna högtidsdag på ett så bra sätt som möjligt.Jag tror att de allra flesta minns sina egna studentfiranden som en magisk och lycklig dag. Den här våren tar gymnasieskolans sistaårselever ett extra stort ansvar, först med distansundervisning och kanske inställda praktikperioder eller andra moment, och nu med inställda studentbaler, mösspåtagningar och utspring. De gör det för att skydda sina vänner och anhöriga, precis som vi andra. Jag hoppas att den nya rekommendationen ska underlätta för skolorna att tillsammans med eleverna utforma en så minnesvärd studentavslutning som möjligt trots rådande läge.För att sprida inspiration och idéer kring årets studentfirande kommer några kommuner att dela med sig av sina lösningar på den konferens som skolahemma.se anordnar online den 7 maj. Mer information om programmet kommer inom kort!
Konferens online, Skola Hemma, vad tar vi med oss framåt?
Läs mer
-
Fortsatt stora behov av fler lärare i fritidshem
Skolverket har presenterat sin årliga statistik om elever och personal i fritidshem och det är, föga förvånande, ingen upplyftande läsning. Förvisso inga stora försämringar – gruppstorlekarna fortsätter till exempel att minska – men det finns all anledning att oroa sig över lärarbristen.
Statistik över elever och personal i fritidshemmet läsåret 2019/20, SkolverketDen första statistiken efter skarpt legitimationskravDet här är den första lärarstatistiken som presenteras sen det blev ett skarpt legitimationskrav och det gör att behörighetsgraden ser betydligt högre ut än i fjol – drygt 38 procent av de som har läraranställning har rätt behörighet, jämfört med knappt 26 procent i fjol – men det beror på att det helt enkelt är fler fritidspedagoger som har hunnit få sin legitimation.Att jämföra behörighetsgraden i olika skolor och kommuner med detta sätt att mäta är svårt. Siffran visar hur stor andel av de läraranställda som är behöriga, men säger inget om hur stor andel av den totala personalstyrkan i fritidshem som är anställda som lärare (eller fritidspedagog, som Skolverket också räknar in i läraranställda). I fritidshem kan man ju även vara anställd som till exempel fritidsledare eller barnskötare. Klart är dock att behörighetsgraden varierar mellan kommuner.Idéer för fler lärare i fritidshem måste realiseras och olika yrkesroller behöver utvecklasSKR har under många år efterlyst statliga satsningar på att få fler utbildade lärare i fritidshem, ett bygge som måste börjas från grunden via fler disputerade lärarutbildare, större kapacitet på lärosätena och fler vägar till examen. Utan den grunden kan legitimationskravet vara hur skarpt som helst – där det inte finns några lärare får det ingen effekt.På lärosätena planeras det redan. Vi har under ett par års tid tagit del av konstruktiva upplägg av arbetsintegrerade modeller för utbildningen, något som har varit efterfrågat av många kommuner. De börjar så smått komma på plats, och det är viktigt att detta arbete inte helt tappar fart i kölvattnet av covid -19 eller kommer i skymundan i en möjlig behörighetssatsning när grundskolan väntas bli tioårig.Den viktigaste nyckeln till höjd kompetens i fritidshem finns bland de redan yrkesverksamma i fritidshem. Där finns medarbetare med lång erfarenhet och olika utbildningsbakgrunder som inte alltid synliggörs. Här finns dessutom en möjlighet att utbilda personer som kan tillgodogöra sig en lärarutbildning på kortare tid.Men huvudmännen behöver inte vänta på lärosätena. Lika viktigt är arbetet med att tydliggöra och utveckla andra yrkesroller än lärare. På många håll finns stor kompetens, på andra håll möjliggörs kompetenshöjning genom vuxenutbildning, yrkeshögskola eller folkhögskola.Likvärdighet i fokusEn djupare titt i statistiken visar hur förutsättningarna varierar över landet. Antal elever per legitimerad lärare är i genomsnitt 68 elever per leg. lärare, vilket är högt i sig, men värre är att det finns ett antal kommuner där det går uppemot 300 elever på varje behörig lärare. I ett stort antal fritidshem i landet finns det, trots ihärdiga försök, inga behöriga lärare att rekrytera. Det är här vi måste hitta lösningar. Genom att utveckla rollerna kan vi kanske öka möjligheterna för en mer jämn fördelning av de legitimerade lärarna i fritidshem. Men framför allt behöver staten säkerställa till att utbildningarna når hela landet.Ett positivt besked har i dagarna kommit just från statligt håll. Nu är det klart att likvärdighetsbidraget även kommer att omfatta fritidshemmen, något SKR har drivit länge. Det kan vara ett stöd i arbetet med att utveckla fritidshemmens inre arbete och de olika medarbetarnas yrkesroller. Fritidshemmen kan spela en viktig roll för elevernas välmående och utveckling. Det är ett glädjande besked från regeringens vårbudget att fritidshemmen inkluderas, det bör ingå som en naturlig del i alla satsningar som görs på grundskolan.
Läs mer
-
Välkomna utbildningssatsningar för vuxna
Vi befinner oss i en komplex situation som är svår att hantera, eller ens att ta in ibland. Mycket måste lösas här och nu men det är också svårt att planera för nästa vecka, månad eller höstens intag. Att investera i människors utbildning är det dock alltid rätt läge för. Både för individen men också för samhället. Regeringen och samarbetspartiernas satsningar på utbildning i måndags är därför välkomna och innehåller förslag som SKR efterfrågat och haft dialog med regeringen om.
Fler vuxna kommer ges möjlighet att studeraÄven om situationen är påfrestande för vissa branscher i nuläget vet vi att det finns många bristyrken där behovet av utbildade är och framöver kommer vara stort samt att många individer har behov av kompetensutveckling. Det finns också individer som har behov av mer utbildning för att kunna få ett arbete och unga vuxna behöver läsa in några ytterligare ämnen för att nå en gymnasieexamen. Förslagen om fler utbildningsplatser och slopat krav på kommunal medfinansiering i statsbidraget för regionalt yrkesvux i år är därför välkommet och kommer få effekt.Regeringen föreslog 30 mars också flera satsningar inom högre utbildning och folkbildning. Den högre utbildningen byggs ut genom bl.a. fler platser på prioriterade utbildningar, fler sommarkurser och ökade resurser för distansutbildning. SKR ser positivt på dessa åtgärder.Komvux en allt viktigare verksamhet men kommer behöva …Jag är så imponerad av den snabba omställningen till digital undervisning som skett och hur huvudmän hittar lösningar för personal och studerande. Jag får ta del av många berättelser från komvux, där flera uttrycker att det gått över förväntan och att många individer tar del av undervisningen. Komvux är en utbildningsform som 2018 nästan hade 400 000 elever.Utmaningen är dock att det finns grupper som inte har tillgång till eller möjlighet att hantera digitala lärmiljöer. Det finns också farhågor om att en del individer får en förlängd studietid nu, vilket kan ge en ketchupeffekt längre fram då det samtidigt kommer nya stora elevgrupper till komvux. Här har SKR lyft tidigare att det behövs nationella insatser för att utveckla stödfunktionerna inom vuxenutbildningen och att behoven av språkstöd är stora. Ett annat stort orosmoln är hur arbetsplatsförlagt lärande (APL) och lärlingsplatser ska hanteras vid distansundervisning. På vissa håll fungerar det fortfarande väl, medan det på andra håll är totalt stopp när arbetsplatser stänger ned. Oron för APL gäller även för gymnasieskolan, något som även Skolverket lyfter i en ny rapport om uppföljning av distansundervisning. Här behöver villkoren ses över tillfälligt för att möjliggöra mer flexibla lösningar....fler satsningarAndra satsningar som efterfrågas i nuläget är t.ex. stöd till utveckling av lärcentrum och distansundervisningen samt satsningar på studie- och yrkesvägledning. För att fler individer ska kunna yrkesväxla är komvuxutredningens förslag om ändrade urvalsregler av central betydelse. Studiestödssystemet behöver även möjliggöra studier vid flera tidpunkter under ett yrkesliv och studiestartsstödet skulle kunna utvecklas ytterligare för att kunna rekrytera vuxna till studier.Nu står Sverige inför en väldigt allvarlig utmaning men med rätt förutsättningar kommer komvux att ha en stor betydelse för individen, för etablering i samhället och för offentlig och privat sektors kompetensförsörjning. SKR ser gärna en fortsatt dialog med regeringen om hur vuxenutbildningen kan möta ett ökat behov av utbildning på kort och lång sikt.
Läs mer
-
Allt är inte som vanligt – men vi hjälps åt att göra det tillräckligt bra
Vi är i en mycket speciell situation. Då kan vi inte tänka att allt ska kunna fungera på samma sätt som vanligt. Förskolor och skolor har färre medarbetare och det varierar från dag till dag vilka barn och elever som kommer till förskolan och skolan. Gymnasieskolan och komvux har redan gått över till fjärr- och distansundervisning, vilket ställer nya och stora krav på verksamheten.
Ett viktigt budskap i detta är att vi alla gör så gott vi kan och anpassar oss efter situationen. Vi ser att många nu delar med sig av metoder och verktyg som fungerar och sociala medier fylls av exempel på hjälpsamhet och kollegialitet.Stöd samlas på skolahemma.seSKR har tillsammans med forskningsinstitutet RISE, Skolverket, UR och Swedish Edtech Industry tagit fram webbplatsen skolahemma.se. Där kan skolpersonal hitta stöd för distansundervisning och länkar till myndighetsinformation och digitala läromedel. En av rekommendationerna är att i första hand arbeta med de verktyg som både lärare och elever är vana vid sedan tidigare.skolahemma.seMed hög sjukfrånvaro pressas verksamheternaI förskolan finns på många håll en hög sjukfrånvaro och runt om i landet hålls verksamheten igång med reducerad kapacitet. I många fall gäller detta även för fritidshemmen. De signaler jag får är att kommunerna gör allt de kan för att undvika att behöva fatta beslut om stängning av dessa verksamheter.På en del håll innebär detta att kommuner vädjar till de föräldrar som har möjlighet att avstå från att nyttja sin plats under en den tid som verksamhet inte kan bedrivas i normal omfattning. Vi hoppas att det finns en lyhördhet för en sådan vädjan. Kommunerna värnar alla barns rätt till förskola och fritidshem, men i den nödsituation vi befinner oss i behöver vi hjälpas åt för att verksamheterna ska fungera.Jag vill passa på att skicka ett särskilt tack till fritidshemmen. De har stor erfarenhet av att anpassa sin verksamhet efter dagssituationen, och bidrar nu med viktig kunskap till andra.Barn och elever mår bra av att förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmen är öppna som vanligtI dagsläget finns ingen rekommendation om att stänga skolor för yngre barn. Detta utifrån både en bedömning av smittspridningen och att verksamheten är viktig för såväl elevernas egna behov som för att hålla igång viktiga samhällsfunktioner.Samtidigt har många skolor hög sjukfrånvaro hos såväl medarbetare som elever. Man prövar hur man kan erbjuda god undervisning både för elever i skolan och elever som är hemma. Att dubblera verksamheten är oftast inte möjligt, utan det behövs en planering om situationen fortsätter under lång tid. Många skolor har en väl utbyggd digital kanal till elever och vårdnadshavare som underlättar skolarbete hemifrån.Samtidigt finns en risk med krav på de vuxna som är hemma som kan vara svåra för alla att möta. Vilken ambition är rimlig? När undervisningen kan återgå till det normala kan vi inte säkert ta vid och fortsätta som om inget hänt.Utmaningar med fjärr- och distansundervisning för gymnasieskolor och vuxenutbildningGymnasieskolan och vuxenutbildningen har redan gått över till att bedriva sin undervisning på distans. Min bild är att lärare och annan skolpersonal gör ett helt fantastiskt arbete. Samtidigt uppstår naturligtvis många frågor. Det handlar dels om praktiska saker som att få all teknik att fungera och en undervisningssituation på plats. Dels om styrning och ledning, om vem som ska undervisa vilka elever, schemaläggning, lärarnas arbetsmiljö och hur skolan ska arbeta med elever som behöver mer stöd. Här planeras för ett stödmaterial som bygger på forskning och som kommer att publiceras på skolahemma.se.Vi får en rad frågor om utrymmet för flexibla lösningar i de verksamheter där fjärr- eller distansundervisning är svårare att genomföra. Det gäller studerande i både gymnasieskola och vuxenutbildning som är i behov av individuella lösningar eller saknar uppkoppling i hemmet. Introduktionsprogram och sfi är två verksamheter där eleverna kan ha behov av att trots allt få undervisning i skolan. För att ge gymnasieskolans avgångselever bästa möjliga chans att i ett pressat läge ta examen i vår, kan även de behöva vara i skolans lokaler för att examineras i vissa moment. En hel del frågor kommer också om vad som gäller för arbetsplatsförlagt lärande under perioden med fjärr- och distansundervisning, och om höstens antagning till både gymnasieskolan och högskolan. Vi har en löpande dialog med regering och myndigheter och hoppas på att vi tillsammans kan hitta fungerande lösningar.Håll dig uppdaterad på skr.seSKR har en löpande dialog med våra medlemmar, regering och myndigheter för att lösa ut de frågor som uppstår. För att hålla er uppdaterade och få svar på frågor som många ställer, gå gärna in på vår hemsida som uppdateras löpande.Covid-19 och det nya coronavirusetVi vet inte hur länge vi kommer att behöva arbeta som vi gör just nu. Vi vet inte hur situationen kommer att vara om någon månad. Men vi vet att det inte är över om någon vecka. Därför måste vi lägga upp arbetet på ett sätt som blir långsiktigt hållbart. Hållbart för såväl barn och elever som för medarbetare och vårdnadshavare. För att lyckas måste vi fortsätta att hjälpas åt, och att göra så gott vi kan. Precis som vi gör idag.
Läs mer
Kategorier
- Arbetsmarknad
- Avtalsrörelse
- Digitalisering
- Ekonomi
- Elever
- Fritidshem
- Förskola
- Grundskola
- Gymnasieskolan
- Handlingsplan
- Jämställdhet
- Kompetensförsörjning
- Ledning och styrning
- Lärare och yrket
- Resurser och resursfördelning
- Skolans huvudmannaskap
- Skolutveckling
- Uppföljning och resultat
- Utbildning
- Utveckling
- Välfärdens finansiering
- Studie- och yrkesvägledning
- Vuxenutbildning