Stöd till kommuner för demokratisk lokaluthyrning

Måste en kommun upplåta sina lokaler till alla som vill hyra, eller finns det utrymme för att säga nej? SKL har tillsammans med Center mot våldsbejakande extremism tagit fram en skrift med goda råd för att navigera med demokratiaspekten i åtanke.

Illustration med människor och ett hyreshus.

Sveriges kommuner spelar en viktig roll för att skapa goda förutsättningar för ett rikt kulturliv och idrotts- och fritidsaktiviteter för barn och unga, och i många kommuner finns också en uttalad politisk ambition att kommunens lokaler ska användas så mycket som möjligt, istället för att stå tomma. De flesta kommuner upplåter därför emellanåt sina idrottsanläggningar, skolor, föreläsningssalar, teatersalonger och andra samlingssalar, för olika sammankomster.

Hjälp att reda ut begreppen

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), har med stöd av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) tagit fram en skrift för att reda ut begreppen och beskriva de förutsättningar och principer som gäller enligt lag, vid uthyrning och upplåtelse av kommunala lokaler.

Råd vid lokaluthyrning. Demokratiska aspekter vid nyttjande av kommunala lokaler, webbutik

Detta innebär att många kommuner sedan länge har behövt ta ställning till hur de ska agera när olika extrema eller våldsbejakande organisationer vill använda deras lokaler. Det har kunnat gälla till exempel motorcykelgäng eller representanter för vit makt-miljön. Idag finns dessutom även andra uttalat våldsbejakande organisationer, som ibland önskar hyra lokaler av kommunen, för kortare eller längre tid.

Krav på likabehandling, opartiskhet och grundläggande MR

Vad är det som gäller, när extremistorganisationer av olika slag vill hyra lokaler av kommunen? Exempelvis finns det i regeringsformen (RF) krav på att kommuner i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet, enligt regeringsformen ska dessutom var och en gentemot det allmänna garanteras yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet.

Kommunallagen kräver också att kommunen ska behandla sina invånare lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Kommuner måste därför göra ett principiellt ställningstagande som ska gälla vid all uthyrning och upplåtelse, så alla potentiella användare behandlas lika.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    1000

    Kontakt

    Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

    Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

    Covid-19 och det nya coronaviruset








    Hjälpte informationen på sidan dig?

    Tack för att du hjälper oss!

    Om bloggen

    Välkommen till SKR:s blogg om Mänskliga rättigheter. Vi som bloggar är Cecilia Berglin, Cecilia Ramqvist och Björn Kullander, och ingår i den projektgrupp som arbetar med överenskommelsen med regeringen fram till 1 sepetember 2020.

    I bloggen berättar vi om olika utbildnings- och utvecklingsprojekt med fokus på praktiskt rättighetsarbete för politik och förvaltning i kommuner och regioner. Vi har också ambitionen att dela med oss av nationella och internationella erfarenheter av aktivt arbete för att respektera, skydda och främja mänskliga rättigheter.

    • 2020-03-26
      Verka för en positiv utveckling av det demokratiska samtalet
      Att kunna yttra sig och vara delaktig i samhällsutvecklingen är en viktig rättighet – men innebär inte rätt att minska andra människors rättigheter. Den hårda tonen i det demokratiska samtalet riskerar att tysta såväl allmänheten som journalister och förtroendevalda.
      Det svenska demokratiska samtalet bygger på delaktighet och medverkan från olika perspektiv. När samtalstonen hårdnar och hot- och hatfulla uttryck blir vardag och accepteras av allt fler riskerar det att tysta såväl allmänheten som debatten. Mot bakgrund av detta har SKR tillsammans med medieinstitutet Fojo inlett ett pilotprojekt som handlar om hur vi tillsammans kan bidra till ett bättre samtalsklimat och verka för att ingen tystnar. Allmänheten ska känna att de kan delta i det demokratiska samtalet, och medverka med sina tankar och synpunkter, utan att mötas av hot och hat.När det gäller att förändra tonen i det demokratiska samtalet, så behöver hela samhället delta i förändringen. Det kan inte varje enskild person göra själv, vi behöver agera tillsammans, säger Lena Langlet, sektionschef för Demokrati och styrning, SKR.Förtroendevalda och journalister kan vara särskilt utsattaFörtroendevalda som i och med sitt uppdrag bidrar med sin tid och sitt engagemang ska kunna verka under trygga former. Deras uppdrag är viktigt men inte alltid enkelt, de ställs inför svåra prioriteringar som påverkar medborgarnas service och välfärd i deras vardag, som påverkar vår samhällsutveckling och vår demokratiutveckling. Beslut och prioriteringar kan i sin tur leda till hot och hatfulla uttryck och ageranden.De politiska besluten ska naturligtvis också granskas inom ramen för det demokratiska systemet, och det innebär att media och journalister har ett granskande uppdrag som ska förmedlas till allmänheten. Detta uppdrag leder ibland även till att journalister blir utsatta för hot och hat, en situation som riskerar att leda till självcensur där allmänheten kan stå utan viktig information.SKR och medieinstitutet Fojo bjuder in till ett pilotprojekt för ett bättre samtalsklimatKan journalister och förtroendevalda verka för ett bättre samtalsklimat i det offentliga samtalet? SKR och medieinstitutet Fojo samarbetar nu i ett pilotprojekt där förtroendevalda och journalister som två demokratiaktörer möts för att tillsammans verka för en positiv utveckling av det demokratiska samtalet. Målet är att tillsammans påverka utvecklingen i det demokratiska samtalet så att det blir mer respektfullt, och därmed mer tillgängligt och attraktivt för medborgarna att delta i.Vill ni delta i projektet och anordna en lokal workshop? Projektet är avgiftsfritt för de som deltar i pilotprojektet.Delta i pilotprojekt för ett bättre samtalsklimat, intresseanmälan
      Läs mer
    • 2020-03-19
      Härryda och Homa Bay implementerar barnkonventionen genom partnerskap
      Härryda kommun och Homa Bay County i Kenya har samarbetat kring att skapa lokala strukturer för att främja barn och ungas rättigheter och möjliggöras delaktighet i den lokala demokratin.
      FN:s barnkonvention blev svensk lag vid årsskiftet, vilket innebär att det nu ställs krav på kommuner och regioner att leva upp till konventionens artiklar. I den undersökning som SKR och MUCF har gjort om hur kommuner och regioner arbetar med ungas inflytande framkom att majoriteten kommuner saknade en strategisk plan för hur unga ska göras delaktiga. Ett sätt att utveckla lokala verktyg för att stärka barns rättigheter är genom att lära sig av andras erfarenheter inom ett kommunalt partnerskap, vilket Härryda kommun i Västra Götaland och Homa Bay County i Kenya har gjort tillsammans under flera år.I ett kommunalt partnerskap får en kommun eller region i Sverige finansiering från Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) för att under två eller tre år djupdyka och utveckla lösningar inom en angelägen lokal utmaning, tillsammans med en partner i en annan del av världen. Även om Härryda och Homa Bay på många sätt har olika förutsättningar, så upptäckte de genom ICLD att de delade utmaningen att det saknades tillräckliga kommunala strukturer för att kunna ge barn och unga inflytande.Vi hade båda gemensamma utmaningar att få in ungdomar i den demokratiska processen. Vi såg snabbt att vi hittade lösningar och hade mycket att lära genom att jämföra oss, säger kommunalrådet Patrik Linde (S) som ingick i styrgruppen.I barnkonventionen ställs bland annat krav på att barn och unga ska ha rätt att uttrycka sitt perspektiv i frågor som berör dem och få det taget i beaktning, men tillräcklig kunskap om vad konventionen innebär i praktiken saknades bland de anställda. Därför ansökte kommunerna om ett partnerskap till ICLD där de gemensamt började utveckla egna verktyg för att stärka barns inflytande och deltagande. Grunden för samarbetet är det gemensamma utbytet av erfarenheter och metoder där kommunerna drar nytta av varandras styrkor för att engagera och delaktiggöra barn och unga. Genom finansiering av ICLD genomfördes bland annat ömsesidiga studieresor, utbildningar i barnkonventionen och workshops om barns rättigheter för att hitta lösningar för hur barnkonventionen bäst kunde implementeras lokalt. Med inspiration från Homa Bays metoder att använda debatter som utbildningsmetod har Härryda bland annat utvecklat ett nytt ungdomsforum för att främja demokratisk diskussion bland unga.Som lärare blev jag väldigt inspirerad av deras metoder för att låta ungdomarna lära sig genom att debattera frågor som en del av lektionerna. Det ger barnen en möjlighet att tidigt bli en aktiv del av den demokratiska processen, vilket är ett bra sätt för att ge unga sin rätt till inflytande och leva upp till barnkonventionen, säger Patrik Linde, kommunalråd (S).Härryda har även inrättat en koordinator för att samordna skolornas demokratiuppdrag. Homa Bay har samtidigt lärt sig av Härrydas metoder att involvera unga i samhällsplanering. Deras samarbete är ett exempel på hur kommuner kan använda partnerskap genom ICLD som en språngbräda till att implementera barnkonventionen i sitt lokala arbete.Ömsesidig nytta är A och O för oss i ett partnerskap, det är därför en stor inspiration att se att Härryda och Homa Bay båda fått positiva och varaktiga resultat genom partnerskapet. Deras partnerskap visar också en väg framåt för hur andra kommuner som har utmaningar med hur man ska implementera barnkonvention kan gå tillväga, säger Johan Lilja, generalsekreterare på ICLD.
      Läs mer
    • 2020-03-05
      Om ungas delaktighet i podcasten Demokratiresan
      Podcasten Demokratiresan gästas av Lena Nyberg, Generaldirektör på MUCF, Barnombudsman Elisabeth Dalin samt Christina Mattisson som är ordförande för SKR:s beredning för demokratifrågor. Samtalet handlar om möjliga vägar till inflytande för barn och unga och deras tillit till demokratin.
      SKR:s podcast Demokratiresan tar upp olika aspekter av demokrati på lokal och regional nivå. I tidigare avsnitt har podden fördjupat sig i ämnen som medborgardialog, medskapande och mänskliga rättigheter. Arbete som utvecklar demokratin och stärker relationen mellan medborgare och kommunen eller regionen är i fokus. Poddavsnitt 18 om barn och ungas inflytande leds av Lena Langlet, SKR.Poddavsnittet Barn och unga i DemokratiresanBarnkonventionen blev den 1 januari i år en del av svensk lagstiftning. Regeringen håller dessutom på att ta fram en ungdomspolitisk skrivelse till riksdagen. Det händer med andra ord mycket på området för barnets rättigheter, inte minst vad gäller ungas rätt till delaktighet och inflytande.Inte valfritt om vi ska göra barn delaktiga eller inteI och med att Barnkonventionen blev svensk lag är det inte längre valfritt huruvida kommuner och regioner ska arbeta för barn och ungas delaktighet – det är obligatoriskt och en rättighet som tydligt följer av konventionen.Barns rättigheter är inte längre ett perspektiv bland andra – det är svensk lag, säger Elisabeth Dalin, generaldirektör Barnombudsmannen.Barnombudsman Elisabeth Dalin menar att lagändringen kommer märkas allra mest i kommuner och regioner, där det redan idag bedrivs mycket bra arbete. Många kommuner och regioner samarbetar i nätverk där man lär av varandra genom praktiskt erfarenhetsutbyte. En nyckel för att lyckas i arbetet är att göra barn och unga delaktiga och lyssna på dem riktigt, med möjlighet till inflytande.Unga vill påverka, och kommuner vill ha deras perspektivMyndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tar varje år fram en fokusrapport som lyfter fram olika frågor som är särskilt viktiga för unga. Förra årets rapport, som lanserades i november 2019, handlar om ungas inflytande på lokal och regional nivå.Fokus 19: Det vore ju kul om de frågade nån gång, MUCFLena Nyberg är generaldirektör för MUCF, och berättar om några slutsatser från rapporten:Unga vill gärna vara med och påverka! Unga är väldigt samhällsintresserade och tycker till exempel att mänskliga rättigheter och rättvisefrågor är väldigt viktig, säer Lena Nyberg, generaldirektör MUCF.På samma gång visar rapporten att barn och unga tycker att det är svårt att veta hur man kan gå till väga för att vara med och påverka. Detta trots att kommuner och regioner gärna vill ha barn och ungas perspektiv, bland annat för att höja kvaliteten och träffsäkerheten på de beslut som fattas. Här ser vi ett kommunikationsproblem. 2018 års fokusrapport från MUCF visar att endast hälften av de unga känner sig inkluderade i samhället. Samtalsdeltagarna i podden diskuterar hur vi måste skapa vägar för ungas inflytande. Inte bara för att samhället behöver få ta del av deras kloka och viktiga synpunkter, utan också för att inkludering i sig är en faktor som är enormt viktig för att skapa tillit till demokratin.Delaktighet för bättre beslutskvalitetAtt delaktiggöra barn och unga är inte bara något vi måste göra för att säkerställa barns rättigheter. Det handlar också om ett förhållningssätt för att fatta bättre beslut. Processer för delaktighet kan hjälpa oss bygga skolgårdar och cykelbanor som är anpassade för de som de är till för från början. Christina Mattisson menar att barns perspektiv måste få komma fram inte bara inom skolan, som traditionellt sett är ett område där vi försöker delaktiggöra barn. Barn och ungas perspektiv behövs lika mycket när vi planerar kollektivtrafik eller gör kommunala översiktsplaner, som faktiskt är barnens framtid.Vi har inte råd att inte ta med barn och ungas perspektiv när vi fattar beslut, säger Christina Mattisson, ordförande SKR:s demokratiberedning och oppositionsråd i Region Blekinge.
      Läs mer
    • 2020-02-26
      En grupp människor som sitter på golvet och arbetar som en workshop.
      Mötesplats social hållbarhet – Människan, mötet och platsen 
      Mötesplats social hållbarhet är ett forum som drivs av SKR och Folkhälsomyndigheten tillsammans. Syftet är att utveckla välfärden på ett socialt hållbart sätt. Den 12-13 maj anordnas det en nationell konferens i Örebro. Det arrangeras ett större antal seminarier och workshoppar.
      ”Människan, mötet och platsen – socialt hållbara och hälsofrämjande samhällen” är rubriken på konferensen som går av stapeln på Conventum i Örebro, och som vänder sig till förtroendevalda, beslutsfattare, tjänstepersoner, forskare, strateger inom kommun, region, stat, akademi, näringsliv och civilsamhällets organisationer. Arrangörer är vid sidan av SKR och Folkhälsomyndigheten även Örebro kommun och Region Örebro län.Program och anmälan, Mötesplats social hållbarhetSverige glider isär – sanning eller mytSverige glider isär- sanning eller myt är en av programpunkterna vid konferensen. Ett antal frågeställningar som lyfts fram som centrala teman i konferensen är:
      • Hur synliggör och integrerar vi hälsa, tillit, jämlikhet och jämställdhet?
      • Hur gör vi för att öka tillgängligheten i olika välfärdstjänster och service?
      • Hur förstärker vi samverkan mellan olika aktörer?
      • Hur använder vi Agenda 2030 som hävstång för vårt arbete?
      Mötesplats social hållbarhet är ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte vars aktiviteter ska bidra till minskade hälsoskillnader och att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter. Arbetet för socialt hållbara och hälsofrämjande samhällen är i allra högsta grad att betrakta som ett arbete för mänskliga rättigheter.Under konferensen får deltagarna möjlighet att lyssna till presentationer och diskussioner av bland andra författaren och journalisten Po Tidholm, Hans Abrahamsson som är docent i Freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet och Ulrika Modéer, som är chef för avdelningen för externa relationer och påverkansarbete inom FN:s utvecklingsprogram (UNDP). Fler spännande talare kommer offentliggöras inom kort.Ur programmet:
      • Globalt samarbete i en polariserad tid
      • Sverige glider isär – sanning eller myt?
      • Samhällskontrakt – varför, hur, vem, vad?
      • WHO får fakta att flyga – landar det till nytta på alla nivåer för en jämlik hälsa?
      • Hur mäter vi livskvalitet och hur använder vi resultaten?
      • Leave no one behind – samverkan för god och jämlik hälsa
      Vid konferensen arrangeras ett större antal seminarier och workshoppar av Brottsförebyggande rådet, Delegationen mot segregation, Folkhälsomyndigheten, SKR, Healthy Cities, Svenska FN-förbundet, Örebro kommun och Region Örebro län.
      Läs mer
    • 2020-02-12
      Reykjavik gör invånare delaktiga i lokala råd 
      Reykjavik var tidigt ute i arbetet för jämställdhet och lika rättigheter. Redan 1979 inrättades en jämställdhetskommitté. Arbetet har vidgats utifrån denna, och stadens systematiska MR-arbete omfattar idag alla rättighetsområden. Sedan 2006 har man en MR-policy med ett tillhörande Office of Human Rights and Democracy.
      Alla isländska kommuner är ålagda att jämställdhetsintegrera samtliga verksamheter och beslutsprocesser. I Reykjavik har man breddat ansatsen till att omfatta alla rättighetsområden. Den första versionen av den utvidgade MR-policyn antogs 2006. Sedan dess har den reviderats och utvidgats, bland annat genom inrättandet av en MR-kommitté och ett Office of Human Rights and Democracy. Det sistnämnda har idag 14 anställda, och fungerar både som ett stöd i stadens politiska beslutsfattande och som utredande instans med klagomålshantering. En annan viktig uppgift är att utbilda all personal i kommunens olika verksamheter om mänskliga rättigheter och att sprida information om stadens MR-policy. Det övergripande målet är att säkerställa lika rättigheter- och möjligheter för alla som vistas i Reykjavik eller på något sätt berörs av stadens verksamheter.Reykjavik är förutom att vara Islands huvudstad landets i särklass största kommun. Detta innebär förstås att man har andra förutsättningar än övriga isländska kommuner, och att man ofta får agera pilot, driva utvecklingsarbete och vara ett stöd till mindre kommuner.Långsiktigt MR-arbete tack vare brett stödMR-policyn har starkt stöd över hela det politiska spektrumet, vilket lyfts fram som en framgångsfaktor och innebär att tjänstepersonerna kan arbeta långsiktigt för dess implementering oavsett politiskt styre. För att säkerställa att man faktiskt har förankring hos stadens invånare arbetar man fortlöpande tillsammans med 14 olika råd. En del kopplade till specifika frågor, exempel på dessa är det interkulturella rådet, rådet för funktionshinderfrågor och det våldspreventiva rådet.Distriktsråd för invånarnas perspektivAndra råd är kopplade till avgränsade geografiska områden, så kallade distriktsråd. En intressant ny aspekt av dessa som testas just nu är att en representant i varje distriktsråd väljs in slumpvis bland områdets boende. Detta gör man för att öka representationen och få tillgång till perspektiv som annars kanske inte skulle komma fram. Rent praktiskt sker utnämningen genom en lottningsprocess kopplad till folkbokföringen. Den person som slumpas fram erbjuds att mot ett arvode delta i det aktuella distriktsrådets arbete under ett år. Kravet på motprestation är att man åtar sig att delta aktivt och kontinuerligt i rådens sammanträden. Staden försöker stötta de slumpmässigt utvalda representanterna lite extra, då dessa vanligtvis inte har någon organisation (exempelvis från civilsamhället) i ryggen.Distriktsråden håller möten varje månad, dessa är öppna för allmänheten att delta i och alla invånare kan skicka in ämnen för diskussion. En aspekt som lyfts fram från kommunens håll är att det är viktigt att säkerställa att råden är välinformerade, så att de kan hjälpa till att hitta lösningar på samma premisser som staden.Arbetet med mänskliga rättigheter och delaktighet för invånarna kopplas över lag i stor utsträckning till innovation och de möjligheter som kommer med att en större mångfald av röster och perspektiv får komma fram. Här tror vi att mycket inspiration finns att hämta!City of Reykjavík’s Human Rights Policy, engelska
      Läs mer
    • 2020-01-29
      Uppsala kommuns MR-år 2020
      I Uppsala finns stor vana av att arbeta systematiskt med mänskliga rättigheter - 2020 blir särskilt händelserikt på området. I december är de värd för nordens största mänskliga rättighetsforum, och kommunen har beslutat att hela 2020 är ett år med särskilt fokus på mänskliga rättigheter. De har även kommit långt i arbetet mot att bli en MR-kommun.
      Kommunfullmäktige i Uppsala har beslutat att kommunen som helhet ska genomföra ett temaår 2020 för mänskliga rättigheter med fokus på fred, demokrati och yttrandefrihet.Det omfattar samtliga nämnder och bolagsstyrelser inom kommunen och görs mot bakgrund av att Uppsala ska vara en öppen och inkluderande kommun med lika rättigheter och möjligheter för varje människa. Uppsala vill vara ett föredöme för andra när det gäller skyddet av de mänskliga rättigheterna. Kommunen kommer löpande under året att kommunicera hur olika verksamheter arbetar med att främja mänskliga rättigheter. Informationen kommer spridas både på extern och intern webb, samt i sociala medier. Evenemang som anordnas i kommunen under året kommer också ha tydlig koppling till mänskliga rättigheter. 3-5 december genomförs Mänskliga rättighetersdagarna, MR-dagarna, i Uppsala.Gro Hansen och Nina Klinge-Nygård arbetar som utvecklingsledare på kommunledningskontorets hållbarhetsavdelning och har ansvaret för att samordna temaåret och det lokala värdskapet för MR-dagarna.MR-bloggen har intervjuat dem för att ta reda på mer om vad som händer i Uppsala kommun under MR-året 2020.– På vilket sätt kommer Uppsalas invånare märka att 2020 är ett MR-år i kommunen?Det kommer invånarna – och besökarna – märka på en mängd olika sätt. Det kommer att finnas program och aktiviteter under hela året som på olika sätt knyter an till de mänskliga rättigheterna. Det kommer att finnas seminarier, föreläsningar, kulturaktiviteter, panelsamtal och mycket mer, som på olika sätt anknyter till mänskliga rättigheter. Varje månad lyfter vi någon aktivitet lite extra, det kan handla om sådant som är av stort allmänintresse. Vidare kommer det att märkas genom att vanliga evenemang som vi har årligen, till exempel Kulturnatten i september och ljusfestivalen Allt ljus på Uppsala i november tydligt har temat Mänskliga rättigheter. Vi kommer också att på kommunens webb synliggöra berättelser där människors rättigheter inte alltid blir respekterade, där den personliga berättelsen visar på exempel när bemötande kanske inte var bra eller andra situationer. Det gör vi i syfte att kunna utveckla och förbättra oss som kommun. Internt i vår egen organisation kommer MR-året att märkas genom olika former av seminarier och möten som vänder sig till chefer och medarbetare i kommunen.– Vilka förtjänster ser ni med att arbeta rättighetsbaserat och systematiskt med mänskliga rättigheter?När det gäller ett rättighetsbaserat arbetssätt så genomförde vi i Uppsala år 2018 ett utvecklingsarbete där till en början fyra verksamheter inom kommunen var engagerade; förskola, arbetsmarknad, fritidsverksamhet och Uppsala konstmuseum. Verksamheterna fick utbildning och handledning i att arbeta rättighetsbaserat. Arbetet var mycket framgångsrikt och vi har under hösten 2019 fortsatt att utbilda olika verksamheter och tillhandahålla metodstöd. Fokus i vårt arbete är att stärka delaktighet och tillgänglighet i verksamheterna. Vårt arbete med mänskliga rättigheter handlar i grunden om att kommunens verksamheter ska fungera för alla oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet eller funktionalitet. Just nu ser vi över våra olika utbildningsinsatser för att se hur vi fortsatt ska göra för bästa genomslag och effekt. Mycket av årets arbete koncentreras nu till MR-året.Läs vidare om Uppsalas utvecklingsarbete i en skrift om Mänskliga rättigheter i praktiken– Finns det några särskilda datum eller händelser under året som vi intresserade bör hålla extra koll på?Ni ska naturligtvis hålla koll på hela året! Vi hjälper till med det genom att tillhandahålla ett kalendarium för MR-året. Kalendariet kommer löpande att uppdateras eftersom. Vi ska givetvis samverka med en mängd olika organisationer och partners kring MR-året. Rivstarten i januari blir Förintelsens minnesdag – Uppsala har valt att ha arrangemang under hela veckan för att på olika sätt lyfta minnesdagen och hedra offren för Förintelsen.Uppsala kommuns kalendarium för MR-året 2020– Slutligen - vad betyder det för Uppsala att bli en MR-kommun?Det kommer att betyda mycket för kommunen. Vi är redan långt framme när det gäller samverkan med olika organisationer, främst civilsamhället men även andra offentliga aktörer. Att bli en MR-kommun innebär inte för oss att vi är klara , utan snarare en uppmaning att fortsätta ett systematiskt och metodiskt arbete.
      Läs mer
    • 2020-01-15
      Unga utbildare – delaktighet på riktigt i Borås arbete mot våld 
      Vi har tidigare berättat om Borås stads arbete med våldsprevention under parollen En kommun fri från våld. Som en del av projektet arbetar man med Unga utbildare som är en insats där ungar arvoderas för att lära om sambandet mellan lindrigt och grovt våld; sambandet mellan destruktiva könsnormer och våld; samt medvetenhet om hur man kan vara en aktiv åskådare.
      En kommun fri från våld omfattar många olika delar, bland annat kommunens ungdomsverksamheter, bibliotek, skola och medborgarhus. Projektet genomsyrar också en lång rad verksamheter där kommunen inte har rådighet eller inte är ensam aktör. Borås stad har inom En kommun fri från våld krokat arm med bl.a. hyresgästföreningen, kyrkan, scouterna, idrottsföreningar och studieförbund. Kommunen och dess samarbetspartners är samlade i tre ”kluster”, kring vilka arbetet organiseras. Klustren är boendetrygghet, ungas delaktighet och invånarnas fritid.Utbildning är en nyckel i arbetet med våldspreventionEtt mycket viktigt verktyg för projektets genomförande är givetvis utbildningsinsatser, som kommunen arbetar med på olika sätt. Borås stad erbjuder en grundutbildning i våldsprevention som tar avstamp i de tre förändringsprinciper som enligt forskningen har störst effekt på våld: kunskap om sambandet mellan lindrigt och grovt våld; kunskap om sambandet mellan destruktiva könsnormer och våld, samt kännedom om hur man är en aktiv åskådare. Sambandet mellan lindrigt och grovt våld utgår ifrån våldspyramiden, som visar att grövre former av våld möjliggörs av lindrigare typer av våld, som rasistiska och sexistiska skämt, och nedvärderande blickar och kommentarer.För den som har genomgått grundutbildningen finns möjligheten att gå en handledarutbildning i våldsprevention. Handledarutbildningen erbjuder metoder för att bemöta motstånd i det våldspreventiva arbetet, verktyg för planering och uppföljning, samt kunskap om hur de våldspreventiva principerna kan förankras i organisationer, nätverk och arbetsgrupper.En av verksamheter inom En kommun fri från våld är satsningen Unga utbildare, där Natalie Rohani Mardokh, 20 år, är aktiv. Unga utbildare är en ungdomsdriven verksamhet som är väldigt efterfrågad. Förvaltningens ambition är att verka utifrån ett rättighetsbaserat arbetssätt, med anledning av detta är Unga utbildare ett arvoderat uppdrag för de unga personer som utför utbildningsuppdragen.Det handlar om att inte engagera unga som dekoration , utan att de ska engageras så högt upp i delaktighetstrappan som möjligt på riktigt , på liknande premisser som man hade engagerat en vuxen person för ett uppdrag.
      Karin Ljung Aust, Projektledare, En kommun fri från våld.
      En Ung utbildare berättarNatalie Rohani Mardokh, Ung utbildare, En kommun fri från våld, Borås stad, har arbetat som Ung utbildare sedan satsningen startade i augusti 2018. Uppdraget går ut på att synliggöra våld genom att föreläsa och utbilda andra om våldsprevention, civilkurage och om hur våld på olika nivåer påverkar varandra. Den utbildning de unga utbildarna genomgår för att i sin tur kunna hålla utbildningar består i tre kvällar och en utbildningshelg där de får lära sig om våldsförebyggande arbete globalt, lokalt och i vardagen. Natalie berättar om sitt engagemang:–Det var en självklarhet för mig att engagera mig i frågan om våldsprevention, då jag alltid varit en person som stått upp för mig själv och andra, i alla situationer. Jag har själv varit i flera situationer där jag blivit utsatt av våld på offentliga platser, där ingen ställt upp och hjälpt till. Jag tror att det berott på att de varit för rädda och inte vetat hur de ska ingripa, därför bestämde jag mig för att utbilda andra om civilkurage och våldsprevention. För att sprida kunskap om ämnet och ge människor förutsättningar att agera mot våld. På så sätt tror jag att fler i längden kommer att våga stå upp för varandra och för mänskligheten.Vilka fördelar finns med att ni som unga lär ut, hellre än att det är en äldre person? – Unga når ut till unga bäst eftersom att vi talar samma språk och vi har samma sätt att kommunicera. Unga relaterar mer till unga än vad de relaterar till vuxna. Jag lyssnar hellre på någon i min ålder prata om våld än att lyssna på någon äldre göra det, det är en helt annan situation och känsla. Att man som ung se en annan ung lära ut leder till att man själv inspireras till att göra samma sak.Att vara medskapande i sin omgivning
      Samtalet med Natalie Rohani Mardokh glider vidare in på vikten av att möjliggöra för unga att vara delaktiga på riktigt i medskapandet av sin omgivning:– Vi unga är framtiden - vi är framtidens läkare, lärare, fritidsledare, politiker och så vidare. Det är vi som formar framtiden och det är även vi som har möjlighet att göra framtiden bättre. Att som ung få vara delaktig och skapa förändring, gör att man känner sig som en del av samhället och man får en chans att säga sitt, vilket är viktigt eftersom att vi unga också är en del av samhället.Varför ska vi involvera unga i exempelvis arbetet för trygga bostadsområden?– Jag som kommer från bor i ett utsatt bostadsområde vet med egna erfarenheter att det är många som känner att de inte får synas och höras. Det är många som har starka åsikter om hur man på rätt sätt ska lyfta upp dessa områden. Politiker, polis, media och debattörer har sin bild. Personerna som oftast får störst uppmärksamhet och som för vår talan är någon som själv inte är från området och som inte vet hur vi känner. Vi som bor i området ska ha rätt att uttrycka vår egen röst. För att få ett större förtroende från de som kommer från utsatta bostadsområden är det en stor fördel att ge unga från just dessa områden chansen att få sin röst hörd.Natalie framhåller vidare att kommunen har ett stort ansvar för att möjliggöra för unga att vara mer delaktiga. Ett sätt att göra detta är att ge fler tillfällen för unga att engagera sig; det ska finnas reella chanser för unga att vara med och påverka. Kommunen kan göra ansträngningar för att nå ut till så många unga som möjligt, exempelvis genom att sätta upp affischer på skolor och fritidsgårdar och annonsera i sociala medier med information om hur unga får vara med och påverka. Det är viktigt att den som är ung enkelt kan få information om var man kan vända sig om man har idéer och vill vara delaktig i beslut och verksamheter.– Istället för att unga ska behöva försöka nå ut till kommunerna borde kommunerna sikta mer på att nå ut till unga. Det gör så att unga känner sig sedda och viktiga!Våldpyramiden beskriver sambandet mellan lindrigt våld och grovt våld
      I bilden nedan visas en modell som används för att beskriva sambandet mellan lindrigt våld och grovt våld. Den kallas för våldspyramiden.
      • Längst ned i pryramiden visar bilden hur det lindriga våldet har hög förekomst men lågt erkännande som våld.
      • Längst upp i pyramiden har det grova våldet däremot låg förekomst men högt erkännande som våld.
      • Modellen visar också att det grova våldet bygger på det lindriga våldet. Därför måste man börja reagera tidigt i våldspyramiden och ingripa även mot det lindriga våldet för att förhinda och förebygga grövre våld.

      Läs mer
    • 2019-12-10
      SKR bjuder in till regionala konferenser om mänskliga rättigheter
      SKR anordnar under mars och april 2020 konferenser på temat mänskliga rättigheter på tre platser i landet. De aktuella orterna är Umeå (11 mars), Göteborg (31 mars) och Stockholm (3 april).
      SKR delar med sig av erfarenheter och lärdomar från det arbete som bedrivits inom den överenskommelse som slutits SKR och regeringen om att stärka mänkliga rättigheter på lokal nivå. Deltagarna kommer även få möjlighet att ta av praktiska och verksamhetsnära exempel från några av våra medlemmar som har varit delaktiga i arbetet på olika sätt.Konferensseriens målgrupp är chefer och förtroendevalda i kommun- och regionledningar, tillsammans med strateger inom områden som mänskliga rättigheter, Agenda 2030 och social hållbarhet.Programinnehåll
      Delar av programmet skiljer sig mellan orterna, men här nedan presenteras ett urval av de programpunkter erbjuds. Gemensamt för samtliga konferenser är att deltagarna får ta del av SKR:s arbete med:
      • mänskliga rättigheter och rättighetsbaserat arbete som metod,
      • MR i styrning och ledning,
      • initiativet kring MR-kommuner och regioner.
      Internationellt Centrum för Lokal Demokrati - om samarbetspartnersVid samtliga konferenser kommer Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) att delta. ICLD arbetar för att stärka mänskliga rättigheter och lokal demokrati runt om i världen. Ett sätt att göra detta är genom det Kommunala Partnerskapsprogrammet, där svenska kommuner paras ihop med en samarbetspartner någonstans i världen. Mänskliga rättigheter är ett område kring vilket många partnerskap kretsar. ICLD kommer under konferenserna dela med sig av inspirerande samarbeten.Raoul Wallenberginstitutet - om internationell spaningEn annan gemensam programpunkt är Raoul Wallenberginstitutet för mänskliga rättigheter och humanitär rätt (RWI). RWI är verksamma både i Sverige och internationellt, och har samarbetat med SKR i arbetet med att identifiera utmärkande egenskaper för svenska MR-kommuner och regioner. RWI bjuder på en internationell spaning på den globala rörelsen Human Rights Cities. Ni får även en uppdatering om svenska kommuner och regioners arbete med mänskliga rättigheter utifrån den kartläggning SKR genomfört under våren 2020.Kommuner och regioner delar med sig av erfarenheter
      Utöver de gemensamma programpunkterna ovan tillkommer kommuner och regioner som delar med sig av sitt arbete med mänskliga rättigheter och rättighetsbaserat arbetssätt.Exempelvis kommer de som deltar vid konferensen i Kalmar den 4 mars få höra om Klippans arbete med att kartlägga kommunens verksamheter utifrån diskrimineringsgrunderna, och om Uppsala kommuns nya handlingsplan för mänskliga rättigheter.Anmälan och fler programpunkter i Umeå, 11 marsI Göteborg den 31 mars och Stockholm 3 april får deltagarna lära sig mer om Västra Götalandsregionens långtgående och metodiska arbete med rättighetsbaserat arbete, som givit stora effekter inom bland annat psykiatrin.Anmälan och fler programpunker i Göteborg, 31 marsAnmälan och fler programpunkter i Stockholm, 3 aprilÖverenkommelsen mellan regeringen och SKRSKR har sedan 2014 arbetat i en överenskommelse med regeringen för att stärka mänskliga rättigheter på lokal och regional nivå. Överenskommelsen har omfattat en lång rad utvecklingsinsatser på området, och tillsammans med kommuner och regioner har vi skapat kunskap om hur mänskliga rättigheter kan integreras i ordinarie styrning och ledning. Vi har även utvecklat det rättighetsbaserade arbetssättet som förhållningssätt och metod, och utforskat vad det innebär att vara en MR-kommun eller MR-region i en svensk kontext. På senare år har även kopplingen mellan mänskliga rättigheter och Agenda 2030 fått allt större betydelse.Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter
      Läs mer
    • 2019-11-26
       Rajka Vujovic från Serbien
      Demokratihjältar i fokus
      Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) uppmärksammar lokala demokratihjältar i en serie personporträtt. Det är personer från olika håll i världen, som alla spelar en betydande roll för utvecklingen av lokal demokrati där de bor och verkar. I ett av porträtten får du möta Rajka, som arbetar för jämställdhet i sin region i Serbien. 
      I skrivande stund finns sex personporträtt att ta del av på ICLD:s webbplats. Där kan du läsa om den personliga historien bakom individer som har varit viktiga förkämpar för demokratin och som även varit en del av ICLD:s verksamhet. Kön eller status spelar ingen roll det viktiga är att personen vi letar efter får demokratiska värden att leva och inspirera andra. De kan ha tagit sig igenom besvärliga situationer – men aldrig backat från demokratins frontlinje.Personporträtt - Hjältar inom lokal demokrati, ICLDJämställdhetskämpe från SerbienI ett av de första personporträtten får vi möta Rajka Vujovic från Serbien. Liksom många andra politiker började Rajka engagera sig politiskt för att hon hade en önskan om att förbättra sin hemstad. Efter några år blev hon invald till regionförsamlingen, och för att ytterligare utveckla sin kapacitet sökte hon till ICLD:s utbildningsprogram - Local Political Leaders – Capacitating Women in Politics.Att få ha arbetat med ICLD är en verkligt kraftfull upplevelse!
      - Rajka Vujovic, förtroendevald regionförsamlingen i Vojvodina, Serbien
      Rajka hade intresse av att lära sig mer om jämställdhet och hållbarhet och uppgav efter utbildningen att hon uppskattat att ta del av inspirerande exempel från Sverige och andra länder. Utbildningen har givit Rajka möjlighet att ta steg mot en högre kunskapsnivå genom att ta del av andras erfarenheter. Bland annat bidrog Rajka till att hennes hemstad Novi Sad fick vara värd för en ICLD-aktivitet där en forskningsrapport och en verktygslåda med fokus på implementeringen av mål 5 – jämställdhet – i FN:s globala mål för hållbar utveckling presenterades. Målet var att inspirera och få ett starkare stöd i arbetet med genusfrågor. Med på arrangemanget var även representanter ur ICLD:s Forskarnätverk, vilket bidrog till att ge ytterligare legitimitet till det arbete som Rajka utför.Rajka är en fantastisk förändringsagent och har varit av betydelse i vår organisation. Hon har med sin drivkraft och mod lyft frågor om jämställdhet på den politiska agendan i sin region. Rajka är också en inspirerande förebild för den kommande generationen av politiker.
      - Björn Möller, kvalitetsstrateg på ICLD
      När vi frågar Rajka hur hon själv ser på närmaste framtiden säger hon:—De kommande fem åren ser jag mig själv arbeta med att stärka och uppmuntra ungdomar och ta ansvar genom att bli politisk engagerade!40 svenska kommuner och regioner aktiva inom programmetICLD hoppas kunna fortsätta att sammanlänka utbildning, partnerskap och forskning och stödja politiker som Rajka. Resan mot jämlikhet är lång men i Vojvodina hoppas politikerna på att bygga ett partnerskap med en annan kommun i Sverige för att fortsätta arbetet med att stärka jämställdhetspolitiken i sin region.Är du verksam i en kommun som är intresserad av att ingå ett kommunalt partnerskap med internationellt samarbete för demokratiutveckling? Just nu är cirka 40 svenska kommuner och regioner aktiva inom programmet, men det behövs fler!
      Läs mer
    • 2019-10-30
      Om hälsan och jämställdheten på MR-dagarna 2019
      Alla människor har samma rätt till hälsa. Trots detta finns stora hälsoskillnader mellan olika grupper i landet. Under ett av SKL:s seminarier under MR-dagarna diskuteras hur könsnormer kan vara ett hinder för hälsa och hur vi kan arbeta för en jämställd hälsa.
      Ett av de uttalade målen på det jämställdhetspolitiska området i Sverige är jämställd hälsa, men fortfarande finns det stora skillnader i hälsa mellan kvinnor och män. Kvinnor rapporterar sämre hälsa och är sjukskrivna i högre grad än män. Inom grupperna kvinnor och män finns också stora hälsoskillnader – exempelvis har personer med lång utbildning ofta bättre hälsa än personer med kort utbildning. Vilken grupp man än tittar på vad gäller utbildningsnivå har kvinnorna dock sämre hälsa än männen i samma grupp. Andra faktorer som har stor påverkan på tillgången till bästa möjliga hälsa är bland annat inkomstnivå och födelseland.Trots dessa hälsoskillnader är Sverige i många avseenden ett föredöme. Vi ser exempelvis en längre generell medellivslängd än någonsin tidigare med minskad skillnad i medellivslängd mellan män och kvinnor. Problemet är att ökningen av medellivslängden inte gäller för alla – för vissa grupper står den förväntade medellivslängden stilla. Så är fallet exempelvis med ensamstående kvinnor med kort utbildning. Här blir relevansen för de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030 tydlig, också i en svensk kontext: Leave no-one behind.Normer spelar rollFörväntningar på kvinnor och män, normer för kvinnlighet och manlighet, påverkar människors livsvillkor och beteenden. Detta har i sin tur har mycket stor betydelse för hälsan. Könsnormer påverkar också hur kvinnor och män bemöts och behandlas inom hälso- och sjukvården.SKL anordnar ett seminarium på temat under MR-dagarna i Linköping. Seminariet har rubriken Könsnormer som hinder för hälsa, och går av stapeln torsdagen den 14 november 2019 kl. 13.00-14.30. Där diskuteras hur könsnormer kan vara ett hinder för hälsa och hur vi kan arbeta för en jämställd hälsa, diskuteras med utgångspunkt i SKL:s rapport (O)jämställdhet i hälsa och vård.E-rapport: (O)jämställdhet i hälsa och vård
      Läs mer

    Prenumeration